Go to main navigation
Ashraf Ghani, president i Afghanistan

Afghanistan president Ashraf Ghani är beredd att sätta sig ner med talibanerna för fredssamtal, men många afghaner är oroliga för vad resultatet kan bli.

Foto: Gints Ivuskans/Shutterstock

nyheter

Stor oro i Afghanistan inför fredssamtal

Afghanistans regering öppnar för fredssamtal, som ett led i det historiska avtalet mellan talibanerna och USA. ”Talibanerna ser avtalet som en seger”, säger Kajsa Johansson, ordförande för Svenska Afghanistankommittén. 

Det är en väntans tid för Afghanistans civilbefolkning. Många frågor kvarstår efter att talibanerna och USA slöt sitt historiska avtal om Afghanistan, i februari i år. Våldet, som dödat tiotusentals civila under de senaste decennierna, har fortsatt.

Svenska Afghanistankommitténs nya ordförande, Kajsa Johansson säger att det är viktigt att komma ihåg att februariavtalet inte är ett fredsavtal.

– I avtalet finns skrivningar om nedtrappning av våld, men inte om eldupphör, säger hon.

Avtalet är en överenskommelse om att USA militärt ska lämna Afghanistan. I utbyte lovar talibanerna att man inte ska låta Afghanistan bli en hemvist för internationell terrorism.

– Talibanerna ser avtalet som en seger. Men civilbefolkningen väntar och undrar hur det ska gå. För dem gör avtalet än så länge inte så stor skillnad, säger Kajsa Johansson.

”Förutsättningarna inte de bästa”

Kajsa Johansson säger att många nu hoppas på fredssamtal mellan talibanerna och den afghanska regeringen. Det är också det naturliga steget, enligt henne. 

Än så länge sätter det politiska kaoset och avsaknad av tydlig politisk ledning i Kabul käppar i hjulet. Efter valet i höstas utnämndes Ashraf Ghani till president, trots att valresultatet ifrågasattes.

Hans utmanare, Abdullah Abdullah, valde i osäkerheten att också utropa sig till president. Sedan dess har en slags uppdelning av makten mellan de båda utarbetats, men vad den innebär eller om det kommer att fungera och accepteras, det återstår att se.

– Även om det kanske finns mer hopp om en fredsprocess nu än vad det har funnits på länge, så är förutsättningarna ändå inte de bästa, säger Kajsa Johansson.

Det finns en oro hos civilbefolkningen kring vad man kan behöva förhandla bort när regeringen sätter sig vid bordet med talibanerna. Kommer rättigheter som man kämpat sig till under senare år att försvinna till förmån för fred?

Missnöje bra för rekrytering

Talibanerna må ha förlorat många i strid, men de är inte militärt svaga i nuläget, förklarar Kajsa Johansson. Snarare har de under senare år ökat sin makt över resurser och territorium i Afghanistan, som är ett lapptäcke kontrollerat av de olika sidorna. 

Det finns också grogrund för nyrekrytering till talibanerna på grund av mångas besvikelse på, och missnöje med, de styrande i huvudstaden Kabul.

– Människor vet att det har kommit in mycket pengar i stöd till Afghanistan och det fanns stora förhoppningar om förbättringar, men de har man ännu inte sett. För vissa har det till och med blivit sämre sedan 2001, säger Kajsa Johansson.

Det finns de som bedömer att fredssamtal kan innebära att talibanerna stärker sin makt ytterligare. En annan konsekvens av förhandlingar mellan parterna kan bli att den mer radikala falangen inom den mycket heterogena talibanrörelsen kan tycka att de får ge med sig på för många punkter. Det kan leda till en radikalisering och flykt till den Islamiska staten, IS.

– Det kan slå tillbaka på det sättet. IS är etablerade i Afghanistan och mycket pekar på att dem som de lyckats rekrytera är missnöjda talibaner, som tycker att det driver en för mjäkig linje, säger Kajsa Johansson.

Trötta på strider

Det finns i Afghanistan en utbredd krigströtthet och de flesta är överens om att det måste till en politisk lösning. Orsakerna till att det är så svårt att få fred är flera. 

– Efter decennier av krig och konflikt så saknas det sådana institutioner som vi tar för givet, statliga institutioner för ansvarsutkrävande och ett rättsväsende, säger Kajsa Johansson.

Existerande och fungerande statliga institutioner, som folk kan lita på, är en förutsättning för fred.

– Sedan finns det också många som tjänar på kriget, även med utländsk koppling. 

Regeringen har tidigare under våren släppt 3 000 talibanska krigsfångar. I mitten av juni lovade president Ashraf Ghani att frige ytterligare 2 000, vilket är ett krav från talibanernas sida för att över huvud taget inleda fredssamtal. 

Det finns också en överenskommelse om att samtalen ska ske i Doha. En vecka efter att alla 5 000 talibanska krigsfångar har släppts, sa talibanernas talesperson till nyhetsbyrån Reuters den 14 juni i år. 

Moa Kärnstrand