Go to main navigation
Löpare i Khartoum , Sudan

Vardag i Sudans huvudstad Khartoum med revolutionens budskap i bakgrunden. Ett år har gått sedan diktatorn Omar al-Bashir störtades.

Foto: Jenny Gustafsson

Nyhet

Stor ovisshet om framtiden i Sudan ett år efter kuppen

Den 11 april förra året avsattes en av de diktatorer som suttit längst vid makten i världen, Omar al-Bashir, i Sudan. Ett år senare står landet fortfarande inför flera utmaningar och framtiden är oviss.

Sudan styrs sedan i augusti förra året av en övergångsregering ledd av den stillsamme ekonomen Abdalla Hamdok. Flera ministrar kommer från de grupper som avsatte Omar al-Bashir, och justitieministern kommer från en av de folkgrupper som diktatorn förföljde i Darfur.

Någon seger har ännu inte firats. Sudans militär, som sedan självständigheten 1956 spelat en central roll i landets politiska liv, har kvar sitt fasta grepp kring makten. Det övergångsråd som styr landet parallellt med övergångsregering består av fem ledamöter från armén och sex civila. Rådet leds av general Abdel Fattah Al-Burhan.

En av ledamöterna i övergångsrådet är Mohamed Hamdan Dagalo, mer känd som Hemedti. Under Omar al-Bashir ledde han dödliga janjaweed-styrkor i Darfur, och ledde de paramilitära styrkorna Rapid Support Forces (RSF). 

– Han har börjat föra sig mer och mer som en politiker. Det pratas om att han tänker starta sitt eget parti och på så sätt hålla sig kvar i leken, säger statsvetaren Hassan Hajj Ali vid Khartoums universitet till OmVärlden.

Nära relationer till Saudiarabien

Ett av Hemedtis starkaste kort är hans nära relationer till Saudiarabien och Förenade Arabemiraten, som för tillfället utgör en livlina för Sudan. Landet är mitt i en djup ekonomisk kris och i desperat behov av finansiellt stöd. 

Stödet från länderna vid Persiska viken kommer inte utan ett pris. Sudan har skickat 30 000 soldater till Saudiarabiens krig i Jemen, och stora jordbruksmarker utmed den bördiga Nilen är avsatta för export till just de två länderna vid viken.

– De är inte intresserade av att se demokrati här, de vill ha en ny auktoritär ledare i Khartoum, säger Hajj Ali.

Revolutionärerna, de som störtade Omar al-Bashir, ser på läget med en blandning av skepsis och tillförlit. Över hela Khartoum säger graffiti på väggar och murar ”Tack Hamdok” och ”Sudan är fritt från kizan”, som Omar al-Bashirs anhängare kallas. 

Bredvid murarnas slagord har porträtt spraymålats av revolutionens martyrer; de som torterades, sköts på öppen gata eller dog under massakern den 3 juni, då en sittstrejk hölls utanför militärens högkvarter i Khartoum. En kommitté har tillsatts för att utreda vad som hände, men få tror att de skyldiga kommer ställas till svars. 

– Massakern var Hemedtis gärning, vi såg hans män från RSF, menar demokratiaktivisten Akram Ahmed som deltog i sittstrejken. 

Civilsamhället viktigt

Civila krafter fortsätter spela en viktig roll i landet. Det handlar om både den fristående fackföreningsrörelsen SPA, Sudanese Professionals Association, som i hemlighet koordinerade demonstrationerna mot regimen, och de gräsrotskommittéer som bildats på lokal nivå runtom i Sudan. 

Abdalla Hamdoks regering har tagit flera steg i demokratisk riktning, bland annat genom att slopa de ordningslagar som styrt kvinnors klädsel, göra jul till en allmän helgdagförbjuda Omar al-Bashirs parti NCP och bjuda in FN och andra organisationer som länge varit portförbjudna i Sudan. 

I februari skickade övergångsregeringen ett brev till FN:s generalsekreterare António Guterres och föreslog en ny FN-mission till Sudan. En sådan skulle bistå det allra viktigaste: att säkerställa freden.

Omar al-Bashir förde krig mot sitt folk på flera fronter, i Darfur och i gränsregionerna Nubabergen och Blå Nilen. Mer än två miljoner människor lever fortfarande på flykt. I vintras gjorde Abdalla Hamdok en historisk visit i Nubabergen, det första officiella besöket där sedan konflikten startade 2011.

– Men Hamdok är ingen messias, även om många tror det. Vi kan inte ha för stor tilltro till att han kommer lösa allt, säger den sudanesiska journalisten Abdulmoneim Suleiman.

Kan utlämnas till ICC

Omar al-Bashir dömdes förra året till två års fängelse för korruption. Straffet sänktes i och med hans höga ålder, Han eftersöks också sedan 2009 av den internationella brottsmålsdomstolen, ICC, i Haag, som anklagar honom för folkmord. 

I mars i år sa regeringen att Omar al-Bashir kan komma att utlämnas till ICC. Bara några dagar senare nyanserade informationsministern beskedet. Han sa att det skulle kunna röra sig om en ICC-rättegång i Sudan. 

Kort därpå, utsattes Abdalla Hamdok för ett attentat då en bomb exploderade nära hans bilkonvoj. Han överlevde, och tweetade snabbt bilder på sig själv leende på sitt kontor.

Frågan på de flesta sudanesers läppar är hur landets ekonomiska kris ska lösas. Köerna till bensinmackar och bagerier ringlar långa. Den lokala valutan, pundet har störtdykt mot den amerikanska dollarn. Från en kurs på 6-7 pund för en dollar ligger kursen idag på 140 pund per dollar. 

En lösning vore att stryka Sudan från USA:s lista över terrorstater. Det skulle möjliggöra internationella investeringar som landet är i desperat behov av, men något sådant beslut har inte tagits. EU, USA och andra ”drar fötterna efter sig”, eftersom de ännu saknar förtroende för det nya Sudan, säger Haij Ali. 

Revolutionens anda lever

Läkaren Hiba Omer är en av krafterna bakom fackföreningsrörelsen SPA och en av många som fängslades under protesterna mot Omar al-Bashir. Hon menar att oavsett utgång så lever revolutionens anda kvar.

– Jag är säker på att världen kommer lära sig av oss i framtiden, hur man lyckas med fredligt motstånd, säger hon.

I dagarna skrev Abdalla Hamdok ytteraligare ett brev till FN:s generalsekreterare. I brevet uttryckte han oro över att Sudan inte få ta del av det krispaket som Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken ställt ut till flera länder som drabbats av coronaviruset.  

Sudan har visserligen officiellt varit relativt förskonade från pandemin, men Hemedti och hans paramilitära styrka RSF har agerat snabbt. De håller hög profil i vad som beskrivs som en kris, har skapat militärt bevakade karantänstationer och steriliserat allmänna platser. 

Jenny Gustafsson, frilansjournalist