Go to main navigation
un.jpg

Öppnandet av FN:s kvinnokonferens som hölls i New York den 8 mars 2020. Det vanligtvis flera veckor långa programmet var i år komprimerat till en dag.

Foto: UN Women/Ryan Brownv

NYhet

Superåret för jämställdhet inställt

2020 skulle bli ett superår för jämställdheten med flera stora globala forum. På grund av coronapandemin har konferenserna senarelagts till nästa år och superåret skjutits upp.   

Coronapandemin har slagit hårt mot kvinnor och flickors rättigheter. Ekonomisk osäkerhet, ökat könsrelaterat våld och fler kvinnor som tvingas vara hemma med sina förövare på grund av restriktioner är några av de effekter som pandemin medfört.

Samtidigt som pandemin slår mot kvinnor omdirigeras stöd och resurser till virusbekämpning och återuppbyggnad, vilket i många fall innebär mindre resurser för kvinnors och flickors behov och situation. En utveckling som starkt oroar FN:s generalsekreterare António Guterres.

– Pandemin har haft en omfattande inverkan på den fysiska och mentala hälsan, utbildning och arbete. Många kvinnor hänvisas till deras förövare, samtidigt som resurser och stöd omdirigeras. Kort sagt har pandemin förvärrat de stora hinder som kvinnor står inför att kunna nyttja sina rättigheter, säger Guterres i ett pressmeddelande från FN:s organ för kvinnors rättigheter, UN Women.

Konferenser flyttas fram

FN:s stora möte om kvinnors rättigheter, som skulle hållits i mars ställdes in och bestod av ett par timmars konferens i New York. De två jämställdhetskonferenser som i somars skulle gått av stapeln i Mexico City och Paris blir inte av i år. På grund av pandemin flyttas de fram till 2021, vilket också riskerar att flytta ner jämställdhetsfrågorna på den politiska agendan.

År 2020 skulle bli ett viktigt jubileumsår för det globala jämställdhetsarbetet. Det är 25 år sedan Pekingdeklarationen antogs (en internationell handlingsplan för kvinnors och flickors rättigheter) och 20 år sedan FN:s säkerhetsråd lade grunden för kvinnor, fred och säkerhetsagendan med säkerhetsrådsresolution 1325. Det som skulle bli ett superår av jubileumsfirande och ytterligare mobilisering för det globala jämställdhetsarbetet har istället blivit ett år präglat av än större utmaningar för jämställdhetsarbetet.

– Pandemin har gjort att vi står inför en helt annan spelplan idag, där vi har behövt ställa om vårt arbete för att återigen få upp de globala jämställdhetsfrågorna på bordet. Jämställdhetsarbetet stod redan under hårt tryck före pandemin. Nu har det i flera fall backat ytterligare, säger Ann Bernes, Sveriges jämställdhetsambassadör, till OmVärlden.

Globala koalitioner i FN 

Omställningsarbetet pågår på flera nivåer. FN har genom UN Women identifierat sex ”Global Action Coalitions" för att skynda på jämställdhetsarbetet. Bakom satsningen står UN Women i samarbete med Mexiko och Frankrike, men många fler är engagerade. Sverige ingår i ledningen för en koalition som ska arbeta för ekonomisk jämställdhet, tillsammans med bland annat Sydafrika, Mexiko, Tyskland och Spanien.

De olika koalitionerna ska föra dialog och samråd med sikte på att utveckla handlingsplaner som ska lanseras vid nästa års forum i Mexiko City och Paris. Planerna ska innehålla åtgärder för att kunna skapa konkreta resultat på fem års sikt.

Sverige har särskilt pekat på vikten av arbete mot diskriminerande lagstiftning och för sociala och ekonomiska jämställdhetsreformer, däribland jämställdhet på arbetsmarknaden och feministisk handelspolitik.

– Sverige har tagit ledningen för koalitionen för ekonomisk jämställdhet, i samarbete med både länder, internationella organisationer och civilsamhällesorganisationer. Samarbetet mellan olika typer av aktörer är tänkt att bidra till nya och innovativa sätt att arbeta. Vi kommer att ha en serie möten med de andra koalitionsmedlemmarna samtidigt som vi parallellt fortsätter vårt samråd och arbete på det nationella planet tillsammans med viktiga aktörer inom jämställdhetsområdet, säger Ann Bernes.

Stort engagemang från flera håll

Vad de olika initiativen innebär för det globala jämställdhetsarbetet är ännu för tidigt att säga, men Ann Bernes menar att de initiativ som nu tagits, såväl nationellt som internationellt, ger visst hopp till det fortsatta förändringsarbetet.

– Det är en blandad bild men vi är ändå på ett annat ställe än vi var när krisen började. Jag är mer hoppfull idag, inte minst tack vare alla de uttryck av engagemang som vi har hunnit se inom vårt eget system, bland likasinnade länder och bland hela bredden av jämställdhetsaktörer. Vi har otroligt många aktörer i civilsamhället, biståndsorganisationer och kvinnorättsorganisationer som, ännu en gång, verkligen har visat vilka avgörande roller de spelar.

Susanna Sköld