Go to main navigation
Kvinna i Mali samlar honung.

En kvinna i regionen Kassela i Mali samlar honung. Med pengar från bland annat Sida har organisationen GEDEFOR projekt där träd planteras och förvaltas för att minska klimatförändringar och samtidigt ge nytta till de boende, inte minst arbetstillfällen för kvinnor.

Foto: GEDEFOR

nyhet

Svenska klimatinsatser i fattiga länder har gett bra resultat

En ny rapport från Expertkommittén för biståndsanalys (EBA) visar att fyra miljarder svenska kronor i bistånd har gjort nytta för klimatet. Bakom succén ligger engagemang och lokal förankring. 

Med dåvarande biståndsminister Gunilla Carlsson i spetsen öronmärkte regeringen 2009 pengar för att bekämpa klimatförändringar och utsläppsminskningar i några av världens fattigaste länder. Den fyråriga insatsen riktades bland annat mot Mali, Burkina Faso, Kambodja och Bolivia. Satsningen gick under namnet Klimatinitiativet. 

Regeringen avsatte fyra miljarder kronor till insatsen. Fönstret för att söka medel var öppet fram till slutet av 2012. Utrikesdepartementet förmedlade två tredjedelar av pengarna och Sida en tredjedel. Totalt handlade det om 60 olika insatser, såväl multilaterala som bilaterala.

Någon utvärdering gjordes aldrig trots att det handlade om betydande summor. Sex år senare beslutade sig statliga Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) för att titta närmare på Klimatinitiativet. OmVärlden har fått ta del av utredningen som publiceras i dagarna.  

— Det rörde sig om mycket pengar på ett bräde som skulle hanteras och det utan att man tilldelade biståndsförvaltningarna extra resurser. Jag var därför rätt skeptisk till att utvärderingen skulle visa på så bra resultat, säger Johan Schaar, vice ordförande på EBA. 

Enligt rapporten har de flesta av initiativets satsningar landat väl.  

—  De har gått till kloka och genomtänkta insatser och hanterats på ett engagerat sätt, inte minst av personalen på många av de svenska ambassaderna, som följt upp och förvaltat vidare projekten, säger Johan Schaar.

Trädplantering i Mali

Ett exempel är ett skogsförvaltningsprojekt i Mali, som fick 20 miljoner av klimatpengarna. Programme de Gestion Décentralisée des Forêts (GEDEFOR) är en nationell satsning där lokala byar fått vara med och bestämma över hur skog ska planteras och förvaltas.

Träden fyller många funktioner i Malis torra marker. De binder mark och koldioxid och minskar på det sättet klimatpåverkan, men ger också möjligheten till en extra inkomst för de boende. Det blir då ett incitament för lokalbefolkningen att sköta skogen på ett bra sätt. 

— Ortsbefolkningen kan plocka frukt och nötter, bland annat en nöt som används till Shea butter, en produkt som används i skönhetsprodukter eller som råvara till choklad, säger Mats Hårsmar, programansvarig vid EBA. 

Även de insatser som riktade sig till olika funktioner hos myndigheter gav bra resultat. Det handlade bland annat om att samla in information om till exempel väderförhållanden och tillgång till vatten.  

—  Det kan röra sig om att bygga upp egna kapaciteten för att göra väderprognoser och inte minst att prognoserna når ut till de som ska använda dem, vilket har varit en brist i många andra projekt, säger Johan Schaar. 

Det är extra svårt att arbeta med klimatfrågor inom biståndet, eftersom verkligheten förändras hela tiden, säger Johan Schaar. En annan utmaning är att agera utan att skapa konflikter mellan grupper i samhället där någon kan känna sig missgynnad. Insatserna kan också spä på redan existerande spänningar i samhället.

David Grossman