Go to main navigation
Kenyas president Uhuru Kenyatta i möte med Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, framför eldstad.

Storbritanniens premiärminister Boris Johnson arbetar redan aktivt med att etablera en egen brittisk utrikes- och internationell utvecklingspolitik, utanför EU. Här med Kenyas president Uhuru Kenyatta, på 10 Downing Street, i London, i januari 2020.

Foto: No10 Crown Copyright

nyhet

Med Storbritannien förlorar Sverige en allierad inom EU-biståndet

I och med brexit förlorar EU sitt näst största biståndsland. Det kommer sätta spår i EU:s biståndspolitik och Sverige mister en allierad.   

Tre och ett halvt år efter att britterna röstade för ett EU-utträde är brexit här. Vid midnatt den 31 januari lämnar Storbritannien den Europeiska unionen.

Vad brexit innebär för biståndet är ännu oklart. Det är först nu som EU och Storbritannien tillsammans ska utforma den framtida relationen vad gäller handel och politiskt samarbete.

I och med att EU och Storbritannien nu har ett utträdesavtal på plats är läget något klarare än tidigare, vilket OmVärlden rapporterat om. 

— Utträdesavtalet klargör att Storbritannien ska fortsätta att betala in till EU:s internationella utvecklingsarbete till slutet av året, säger Andrew Sherriff, expert på EU:s utrikespolitik vid tankesmedjan European Center for Development Policy Management (Ecdpm) i nederländska Maastricht.

Ingen britt riskerar alltså att vakna upp den 1 februari och se sin utlovade EU-finansiering strypt, vilket hade varit fallet om Storbritannien lämnat EU utan något utträdesavtal. Så länge Storbritannien betalar in till EU kommer brittiska biståndsorganisationer också kunna söka EU-pengar. 

Läs mer: Brexit kan slå hårt mot fattiga länder 

Biståndsfrågor lågt prioriterat

Frågan om hur nära samarbete EU och Storbritannien ska ha i framtiden avgörs i de förhandlingar som nu inleds mellan de två parterna. På bara elva månader ska förhandlarna från London och Bryssel hinna gå igenom alla olika politikområden.

Internationella utvecklingsfrågor ligger långt ner på prioriteringslistan.

— Biståndet har tiden och de politiska prioriteringarna emot sig. Handel kommer att dominera, det är högsta prioritet. Därefter kommer säkerhetsfrågan. Det är stor risk för att utvecklingsfrågor inte hinns med, säger Andrew Sherriff på Ecdpm.

Att man kommer ha något slags samarbete även framöver är ändå ganska klart, säger Sherriff. Frågan är hur djupgående och inom vilka områden. 

För närvarande har Storbritannien och EU visat upp en ganska enhetlig linje i framtida utvecklingsfrågor, bland annat genom att fortsatt ställa sig bakom existerande policyramverk för biståndet.

Samtidigt märks ett ökat brittiskt engagemang i sådant som landet tidigare skötte genom EU. Det handlar bland annat om ett större engagemang i Sahel-regionen och i Afrika i allmänhet, inte minst vad gäller investeringar. Det här öppnar upp för större konkurrens framöver. 

— Frågan är om konkurrensen kommer vara positiv eller negativ för utveckling? Kommer det innebära mer pengar till Afrika eller bara leda till ett mer fragmenterat bistånd? frågar Andrew Sherriff. 

En viktig röst förlorad

Med brexit förlorar EU sin näst största biståndsgivare. Därmed ändras också styrkeförhållanden inom EU. Sverige och Storbritannien har stått nära varandra när det gäller till exempel fokus på fattigdomsbekämpning. 

Läs mer: ”Sverige alltmer isolerat i EU – så har positionerna förändrats”

Ytterligare en viktig aspekt av brexit är att brittiska biståndsorganisationer, forskare och tankesmedjor som tillsammans varit väldigt inflytelserika nu kommer skäras av från EU-processen.

— De har tillsammans utgjort en maktfaktor som varit extremt inflytelserik och genuint respekterad av EU-institutionerna och som nu kommer försvagas rejält, säger Andrew Sherriff. 

Den brittiska miljöpartisten Ellie Chowns blev invald i EU-parlamentet våren 2019 och har suttit i EU-parlamentets utvecklingsutskott. Tiden som EU-parlamentariker blev kort.

I och med brexit måste alla brittiska ledamöter lämna parlamentet. Hon är oroad för hur Storbritanniens utträde kommer påverka den brittiska internationella utvecklingspolitiken. 

— Vi har sett en oroande trend i Storbritannien de senaste åren där biståndet blivit allt mer politiserat. Jag är ganska oroad över att regeringen kommer att använda separationen från EU till att styra om biståndspengarna till att användas till brittiska intressen snarare än att gå till de allra fattigaste, säger hon. 

Charlotta Asplund Catot, frilansjournalist