Go to main navigation
Ett SAAB-plan utrustat med radarsystemet Globaleye

Det första av tre SAAB-plan utrustade med radarsystemet Globaleye levererades till Förenade arabemiraten i april 2020. Landet deltar i kriget i Jemen där Sverige även driver på för fredssamtal.

Foto: SAAB

nyhet

Vapenexporten hindrar regeringens politik för global utveckling

När det svenska civilsamhället granskar regeringens politik för global utveckling blir det lite ros, men mest ris. Regeringens politik motverkar i viss mån till och med en mer hållbar global utveckling, menar företrädare. 

Paraplyorganisationen Concord Sverige har vartannat år, de senaste tio åren, genomfört en granskning av regeringens politik för global utveckling. Även om organisationen genom åren noterat vissa förbättringar kvarstår kritiken från år till år. 

”Sveriges politik för global utveckling från 2003 slår fast att politiken ska vägledas av fattiga människors perspektiv och av ett rättighetsperspektiv. Men det finns stora glapp mellan ord och verklighet”, skriver Concord Sverige i pressmeddelandet till årets rapport, Barometer 2020.

Det var 2003 som riksdagen fattade beslut om att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling globalt. Beslutet grundade sig på en formulering i grundlagen som säger att ”Det allmänna ska främja en hållbar utveckling, som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.” 

Sedan 2006 har regeringen vartannat år rapporterat inför riksdagen hur man arbetar med politik för global utveckling (PGU). Paraplyorganisationen Concord Sverige, som samlar en rad svenska biståndsorganisationer, har i sin tur granskat politiken.

I årets rapport har Concord delat upp sin granskning av regeringens PGU i sex områden: fred, migration, jordbruk, klimat, företagande och mänskliga rättigheter och skatt och skuld. Inte på något område får regeringen godkänt. 

Mest positiva ställer sig Concord Sverige till hur regeringen genom sin politik möter klimatutmaningarna. En av Concords medlemsorganisationer som deltagit i granskningen på klimatområdet är Naturskyddsföreningen.

– Det är viktigt att uppmärksamma när det görs bra saker också. Vi har en roll som watchdog, men det utesluter inte att vi kan berätta om de framsteg som görs, ofta efter att vi drivit på. Till exempel har Sverige fördubblat stödet till FN:s gröna klimatfond i ett viktigt skedde. Sverige har också drivit på för ökad transparens och att fonden ska fungera bättre. Samtidigt har vi synpunkter på att klimatfinansieringen ska vara additionell utöver enprocentmålet för biståndet, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen.

Idag räknar regeringen finansieringen av gröna klimatfonden som bistånd. Concord Sverige vill se ett separat budgetområde för klimatfinansiering, utöver den procent som går till internationellt utvecklingssamarbete, eller bistånd. 

Karin Lexén tycker också att Sverige borde kunna driva på för att det finns särskilda pengar kopplat till FN:s klimatkonvention som kan gå till länder som drabbas hårt av klimatförändringar just nu. Idag finns resurser för anpassning, eller långsiktigt arbete, för att motverka effekterna av klimatförändringarna, men inte för att hantera akuta effekter, som till exempel översvämningar eller torka.  

– Det finns också mycket kvar att göra kring investeringar och offentligt stöd till fossil verksamhet. Vi på Naturskyddsföreningen har drivit detta när det gäller fossilfria exportkrediter och ett fossilfritt pensionssystem. Flera framsteg har gjorts, men fler steg behöver tas, säger Karin Lexén.

Läs också: Klimatavtryck utomlands bromsar hållbar utveckling i Sverige

På den andra sidan av skalan i rapporten Barometer 2020 återfinns området Fred där regeringens politik för global utveckling får klart underkänt.

– Det hänger väldigt nära samman med vapenexporten. Det blir en sådan tydlig målkonflikt med så många ansatser, inte minst i Agenda 2030 och den feministiska utrikespolitiken. Sverige tar initiativ för fredsavtal med de stridande parterna i Jemen samtidigt som man fortsätter sälja vapen till parterna, säger Agnes Hellström, ordförande på Svenska Freds.

Läs också: Den svenska dubbelmoralen i Jemen

På ett digitalt möte med representanter för flera civilsamhällesorganisationer försvarade utrikesminister Ann Linde nyligen den svenska vapenexporten med att Sverige har ett av världens mest restriktiva regelverk. Agnes Hellström ifrågasätter det eftersom en majoritet av världens länder har ingen vapenexport, vilket hon menar är betydligt mer strikt.

– Förra året ökade vapenexporten och även den andel som går till odemokratiska länder. Det är också en del av detta, att man förstärker inte bara ländernas militära kapacitet, utan legitimerar staternas agerande. Så länge vi exporterar vapen till Förenade Arabemiraten godkänner vi regimens agerande och deras förtryck av mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringens motstånd mot att skriva under FN:s konvention om förbud mot kärnvapen drar också ner Concord Sveriges betyg. Regeringen säger att det finns andra sätt att verka för nedrustning på, men Agnes Hellström undrar vilka sätt det är. Hon menar att regeringen inte gjort det helt tydligt.

Den svenska vapenexporten fick också kritik när den internationella tankesmedjan Center for Global Development presenterade sitt index för världens bästa biståndsgivarländer. Sverige hamnade i topp, men betyget drogs ner på grund av just vapenexporten. 

Concord Sverige består av 73 medlemsorganisationer, varav 28 organisationer bidragit till rapporten Barometer 2020. Den innehåller en rad rekommendationer till både regering och riksdagen.

Överst på listan av rekommendationer står ett nationellt forum där Concord Sverige vill se en representanter från flera samhällssektorer som alla ska bidra till ägarskap, förståelse och engagemang för lokal och global hållbar utveckling. En annan rekommendation är att skrota den liggande handlingsplanen för genomförande av Agenda 2030 och ta fram en ny.

Läs också: Statskontoret riktar skark kritik mot regeringens Agenda 2030-arbete

Erik Halkjaer