Go to main navigation
8 mars-demonstration i Mexiko

"Ursäkta att vi stör, men de dödar oss", står det på en skylt under en 8 mars-deminstration, 2020, i Guadalajara, i Mexiko. Pandemin har förvärrat situationen för kvinnor i Mexiko, menar regeringens representant.

Foto: Lorenza Ochoa/Shutterstock

nyhet

”Vi vädjar åt männen att bidra mer”

Pandemin har åskådliggjort klyftorna mellan män och kvinnor i Mexiko, säger Nadine Guzmán, chef för landets jämställdhetsmyndighet. Våldet mot kvinnor har ökat, liksom stress bland kvinnorna själva. 

Liksom i flera andra länder i världen har även kvinnoorganisationer och FN, under pandemin, slagit larm om ökat kvinnovåld i Mexiko. Efter att Mexiko införde karantänliknande rekommendationer den 23 mars har antalet anmälningar för våld mot kvinnor ökat med 60 procent, enligt en lokal organisation för skyddat boende åt kvinnor, Red Nacional de Refugios.

Redan under årets första tre månader ökade antalet nödsamtal relaterade till våld mot kvinnor med två tredjedelar i Mexiko. Antalet boende på Red Nacional de Refugios skyddade boenden ökade i april-maj med fem procent.

– Pandemin har åskådliggjort klyftorna mellan män och kvinnor i Mexiko. Ingen pratar om att kvinnor utgör 80 procent av alla anställda inom hälsovården. Kvinnor utgör fronten i vårt försvar mot pandemin. Vid fronten hittar vi även alla de kvinnor som tar ansvar i hemmen. När man säger åt folk att stanna hemma, skolorna stänger och våra äldre ska tas om hand faller allt detta på Mexikos kvinnor, säger Nadine Guzmán, chef för Mexikos motsvarighet till jämställdhetsmyndigheten, Instituto Nacional de las Mujeres. 

Mexikos jämställdhetsmyndighet för statistik över fördelningen mellan män och kvinnor vad det gäller hushållsarbete. Kvinnor utför i regel tre gånger mer hushållsarbete än män i Mexiko. Det var före pandemin. 

Hemmet är en farlig plats

– Vi vädjar nu åt männen att bidra mer hemma. Samtidigt skapar karantänen och olika restriktioner stress för de många kvinnor som försörjer sig inom den informella sektorn, och som nu inte kan komma ut och tjäna pengar. Sen är hemmet en farlig plats för många kvinnor. I många fall tvingas nu kvinnor stanna hemma med dem som förgriper sig på dem, säger Nadine Guzmán. 

På Instituto Nacional de las Mujeres har de under pandemin haft flera regionala möten om kvinnors rättigheter i Latinamerika. Redan före pandemin, på den internationella kvinnodagen, den 8 mars, tog hundratusentals kvinnor i Latinamerika till gatorna för att uppmärksamma kvinnors situation i regionen. 

Nadine Guzmán säger att de flesta latinamerikanska länder hyser samma oro, och står inför samma utmaningar, var det gäller kvinnors rättigheter som i Mexiko. Det handlar om ekonomiska klyftor i förhållanden till männen, om utbrett våld mot kvinnor och hårt arbete som sällan synliggörs.

I en ny rapport från biståndsorganisationen ActionAid framgår det att antalet mord på kvinnor i Brasilien ökat med 22 procent i förhållanden till samma period (april-maj) förra året. I delstaten Acre har antalet mord ökat med 300 procent. 

Liknande utveckling globalt

I de brasilianska storstäderna Rio de Janeiro och Sao Paolo har antalet anmälningar om våld mot kvinnor ökat med 50 procent, enligt ActionAid. Organisationen beskriver en liknande utveckling i flera av sina verksamhetsläder, som till exempel Bangladesh, Ghana, Kenya, Nigeria och Nepal.

– Karantän och nedstängning av samhällen till följd av coronaviruset har orsakat en chockerande ökning av våld mot kvinnor över hela världen. Undersökningar som ActionAid gjort tillsammans med lokala samarbetspartners och kvinnorörelser världen över visar att detta är ett världsomspännande fenomen som sker regelbundet, och som är tydligt underrapporterat och underfinansierat, säger Ingela Holmertz, generalsekreterare för ActionAid Sverige. 

Andra länder i Latinamerika som också registrerat en kraftig ökning av antalet anmälda fall av våld mot kvinnor är Argentina, Chile och Colombia. Ökningarna till trots säger Nadine Guzmán att den pågående pandemin skiljer sig från tidigare kriser där kvinnors utsatthet och rättigheter hamnat på undantag. 

– Det gick snabbare än vanligt nu. Tidigare har det tagit längre tid att sätta fokus på kvinnorna. FN:s generalsekreterare, högkommissarien för mänskliga rättigheter, Världshälsoorganisationen och flera regeringar har varit bättre på att ta in könsperspektivet i sina svar på pandemin, säger Nadine Guzmán

Enligt ActionAid har bara 0,3 procent av FN:s program för att bekämpa konsekvenserna av pandemin använts för att skydda kvinnor mot våld.

Erik Halkjaer