Go to main navigation
Internflykting utanför Taiz, Jemen

Enligt FN befinner 3,6 miljoner människor på flykt i Jemen. Hjälpbehoven är enorma, men givarviljan lever inte upp till FN:s vädjan.

Foto: Shutterstock

nyhet

Besvikelse efter internationell givarkonferens för Jemen

FN:s givarkonferens till Jemen, som Sverige och Schweiz initierat, resulterade i löften om 1,7 miljarder US dollar i humanitärt stöd. ”En besvikelse”, sa FN:s generalsekreterare Antonio Guterres.

Samtidigt som striderna i Jemen intensifierats, med risk för fler flyktingvågor och ökad svält, hölls den 1 mars en flera timmar lång givarappell i FN:s regi, med Sverige och Schweiz som värdar. Det är tredje året i rad som Sverige var medvärd för en givarkonferens för Jemen. 

Sveriges utrikesminister Ann Linde utlovade under mötet 31 miljoner US dollar i humanitärt stöd till Jemen under mars månad. Enligt FN är behovet rekordhöga 3,85 miljarder US dollar. 

Under givarkonferensen deltog ett fyrtiotal som utlovade 1,7 miljarder US dollar för 2021. Det betraktade Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, som ett bra resultat.

– Det är faktiskt något mer än vi räknade med. Man ska komma ihåg att stödet för 2020 inte nådde mer än till hälften. Men, tillägger han, viktigt är pengarna snabbt kommer in till FN:s insatser, vi har tidigare sett hur länder utlovat medel som sedan anlänt sent på året. Det duger inte - det är nu som barn dör av svält. 

Besvikelse hos FN

FN:s generalsekreterare Antonio Guterres var inte lika nöjd av utfallet. ”En besvikelse”, sade han i ett uttalande efter konferensen, och tillade: ”Det är en miljard dollar lägre än bidragen för 2019. Att skära ner på biståndet är en dödsdom”.

De största bidragsgivarna är USA, Tyskland och länderna kring Persiska viken, där Saudiarabien och Förenade Arabemiraten bidrar med 430 miljoner respektive 230 miljoner US dollar var. Enligt tidningen The New Humanitarian rapporterar också om en anonym fond som lovat 400 miljoner US dollar. Källor som tidningen pratat med säger att bakom fonden står flera privata givare kring Persiska viken.  

Saudiarabien och Förenade Arabemiraten för också krig i Jemen, vilket orsakar en stor del av lidandet hos civilbefolkningen. Som OmVärlden tidigare rapporterat köper länderna också vapen av Sverige. 

 – Det bästa vore förstås om dessa länder på ett konstruktivt sätt såg till att få ett slut på konflikten. Men att stötta och rädda liv är det minsta de kan göra, säger Per Olsson Fridh till OmVärlden. 

Många av talarna under givarkonferensen betonade vikten av en politisk lösning som det enda hållbara för att få bukt med den kritiska situationen i landet. Två av tre jemeniter, cirka 20 miljoner människor, är i behov av matleveranser från andra länder. Fem miljoner är nära svält. 

Störst risk för svält finns bland barn under fem år. Prognoser pekar på att 400 000 barn kan dö av undernäring i år om inte akut hjälp sätts in. 

Sju år av krig

För tillfället tycks en politisk lösning inte vara särskilt nära i detta snart sjuåriga krig. Sedan några veckor pågår hårda strider i området Marib i västra delarna av Jemen där hutirebeller har attackerat regimens trupper. 

Risken är stor för att det tvingar än fler personer på flykt. Redan nu är 3,6 miljoner människor på flykt i landet. 

– Ja, en fred känns lång borta med detta ökande våld, men vi ser i alla fall ett förnyat engagemang från amerikanskt håll som kan ge resultat. Det finns ändå en trötthet hos alla parter efter alla dessa år av krig. Vi hoppas att det går att sätta stor press på de stridande så att hjälporganisationer får bättre tillträde och kan nå ut med hjälpen, säger Per Olsson Fridh. 

Tysklands utrikesminister Heiko Maas anser att det är dags att utkräva ansvar. 

– De som fortsätter att hindra humanitär hjälp bär det fulla ansvaret för det jemenitiska folkets lidande. De som bryter mot internationell humanitär lag genom att angripa civil infrastruktur måste dras inför rätta. 

David Grossman