Go to main navigation
Myanmars överbefälhavare, general Min Aung Hlaing tillsammans med generallöjtnant Soe Htut och amiral Moe Aung.

Myanmars överbefälhavare, general Min Aung Hlaing (till vänster), som efter en kupp i Myanmar tagit makten syns här vid ett besök Indien. 

Foto: Indian Navy

nyhet

Sida: Biståndet ska inte finansiera militärens maktövertagande

Varken Utrikesdepartementet eller biståndsmyndigheten Sida kan säga hur det svenska biståndet kommer påverkas av militärkuppen i Myanmar. ”Vi kommer i närtid se över våra samarbeten”, skriver Sida i ett uttalande.

Tidigt på morgonen, måndagen den 1 februari tog militären makten i Myanmar. Maktövertagande skedde bara timmar innan det parlament som valts i de senaste valen skulle tillträda.

Mottagaren av Nobels fredspris, och landets statskansler, Aung San Suu Kyi, greps tillsammans med president Win Myint och flera andra medlemmar av regeringen i sina hem. Telefonnätet och internet stängdes ner och den statliga tv-kanalens sändningar avbröts.

Via sin egen tv-kanal meddelade militären att Aung San Suu Kyis civila parti Nationella förbundet för demokrati (NLD) vunnit det senaste valet med hjälp av valfusk. Därför vill man leda landet genom en av militären tillsatta junta i ett år.

– Jag är lite förvånad eftersom militären investerat så väldigt mycket för att ge sken av att Burma är en demokrati. Det verkar vara lite onödigt brutalt. Man kan säga att militären gör en kupp mot sig själv, för Burma är långt ifrån en fungerande demokrati, säger Martin Gemzell, Asienchef på organisationen Civil Rights Defenders.

Militären har styrt i kulisserna

Enligt Martin Gemzell har militären styrt bakom kulisserna under de år som landet öppnat sig mot omvärlden och lättat något på yttrande- och organisationsfriheterna. Han tror att det kan vara så att Aung San Suu Kyi med det senaste valresultatet i ryggen kanske ville trycka på för ytterligare demokratisering. 

– När hon tillträdde för fem år sen utmanade hon militären. De hon då gjorde var att se till så att presidenten skulle ta order av henne som statskansler, som var en ny post, de facto premiärminister, som hon då utsågs till. Hennes rådgivare avrättades av militären och sedan dess har hon legat lågt. Hon har varit väldigt rädd, säger Martin Gemzell

Militärens eget parti gick i valet bakåt. Trots det trodde Martin Gemzell att militären skulle ha lite mer tålamod.

Utrikesminister Ann Linde fördömer kuppen och uppmanar på twitter ”militären i Myanmar att respektera rättsstatsprincipen, valresultaten och att lösa tvister genom lagliga mekanismer. Alla civila ledare och andra som olagligen har frihetsberövats måste släppas omedelbart och villkorslöst.”

Huruvida det svenska internationella utvecklingssamarbetet med Myanmar kommer att påverkas kan inte Utrikesdepartementet svara på under måndagen. De ber om att få återkomma till OmVärlden senare.

Se över biståndet

De senaste tio åren har Sverige gett 2,5 miljarder kronor i bistånd till Myanmar, bland annat till demokrati och mänskliga rättigheter. Biståndsmyndigheten Sida skriver till OmVärlden att man i närtid kommer att vara i kontakt med ”samarbetspartner, givare och även UD för att se över förutsättningarna för utvecklingssamarbetet.”

”Vi har ett omfattande samarbete med oberoende aktörer inom det civila samhället som verkar för demokrati och mänskliga rättigheter i Myanmar. Vi ser med oro på hur deras möjligheter att agera nu kommer att påverkas. Vi har också ett betydande humanitärt stöd till utsatta människor i Myanmar och det humanitära tillträdet är redan sedan tidigare begränsat”, skriver myndigheten vidare.

Sida understryker att det inte finns några direkta avtal med staten i Myanmar, men att svenskt bistånd kan gå till statliga institutioner via multilaterala organisationer inom till exempel FN-systemet.

”Vi kommer i närtid se över vad i dessa samarbeten som behöver omprövas. En given utgångspunkt är då att utvecklingssamarbetet vare sig skall resurssätta eller legitimera det bakslag för demokratin som militärens maktövertagande inneburit.”

Martin Gemzell är kritisk till bland annat Sidas, men också andra aktörers tidigare tilltro till demokratin i Myanmar, när de till exempel pressat oberoende media att etablera sig inne i landet och lämna sina baser i exil, enligt honom. Det faktum att militären i praktiken styrt landet bakom kulisserna verkar många ha bortsett ifrån, säger han, och tror att ett sätt att nu utöva påtryckningar på militären är att rikta sanktioner mot militärens egna ekonomiska intressen i Myanmar.

Han menar att militärens ekonomiska intressen är enorma. FN:s undersökningskommission har också kunnat påvisat direkta länkar till övergrepp mot bland annat folkgruppen rohingyer.

Erik Halkjaer