Go to main navigation
Digital meeting

Med pandemin ökade antalet digitala möten, något som flera biståndsorganisationer OmVärlden talat med, tror kommer fortsätta även framöver.

Foto: Rohan Divetiya/Shutterstock

GRANSKNING - BISTÅNDSRESANDE DEL 3

Biståndsorganisationer lovar resa mindre även efter pandemin

Under pandemin har resor ersatts med digitala kanaler. Hur blir det då efter corona? De flesta i OmVärldens enkät riktad till biståndssektorn svarar att man kommer fortsätta med digitala möten, vilket kommer att leda till minskat resande.

I tredje och sista delen i OmVärldens granskning av resandet inom biståndssektorn tittar vi på hur resandet kommer se ut efter pandemin. I del ett visade vi att resandet inom biståndssektorn minskat med 75 procent under pandemiåret 2020 jämfört med året innan. 

Frågan är om det är en tillfällig tillbakagång eller om tjänsteresorna kommer att återgå till det vanliga när risken för smitta minskar. Att döma av svaren i OmVärldens enkät kommer det inte att bli så.

I princip alla organisationer svarar i enkäten att nya arbetssätt med digitala möten har väckt en insikt om att det fungerar bra och att de lärdomarna ska tas med när beslut fattas om resor i framtiden. Svaren samlades in i mars i år och speglar en ögonblicksbild då resandet fortfarande är på låg nivå på grund av fortsatt hög smittspridning. Hur man resonerar längre fram när riskerna är mindre och olika vaccinpass införs är förstås högst osäkert. 

– Det är hög grad av spekulation, men jag kan tänka mig att en drivkraft som finns kvar är pengar. När ekonomiansvariga ser hur minskat resande lett till besparingar är det i sig ett incitament att fortsätta. Innan var det potentiella vinster, nu syns det i bokslutet, säger Lena Hiselius, professor på Teknik och samhälle, Lunds tekniska högskola. 

Hon var i höstas med och gjorde en intervjustudie om resande under pandemin hos tio svenska myndigheter, universitet och företag. Resultatet visade att det bara var två procent av deltagarna som hade gjort tjänsteresor sedan utbrottet av pandemin, men överraskande få möten som var planerade hade ställts in.

Bara nio procent av de tillfrågade i universitetsstudien svarade att alla eller en stor del möten inte blivit av på grund av reserestriktioner. Övriga sammankomster gick bevisligen bra att ersätta med digitala möten. 

Hos biståndsorganisationen We Effect säger generalsekreteraren Anna Tibblin att pandemin inneburit en game changer när det gäller resandet .

– Vi har utvecklat bra rutiner och format för digitala resor och fältbesök som innebär att vi kan resa mindre samtidigt som vi åstadkommer mer. Ett bra exempel är att vi lyckades få till ett digitalt studiebesök där riksdagspartiernas biståndstalespersoner fick träffa en kvinnlig bonde i Kenya. Hon hade en mikrofon och gick runt bland sina kor och berättade, ledamöterna kunde ställa frågor och det blev så lyckat, ja till och med bättre än om de varit på plats då hon kanske varit för blyg för att säga något eller att andra personer inte släppt fram henne, säger Anna Tibblin. 

Hon anser även att det finns en demokratiaspekt när möten blir digitala.

– Har vi ett globalt personalmöte med flera hundra deltagare syns inte hierarkierna lika tydligt, alla har samma tillgång och alla ser allt samtidigt. 

Vad får man då ge avkall på och vilka är de stora nackdelarna att ersätta resor med digitala möten?

– För våra medarbetare ute på fältet har det varit svårare att föra en dialog med partners, de flesta av våra resor är också lokala resor som görs till exempel mellan Moçambique och Zambia. För oss som arbetar på huvudkontoret är resandet ett sätt att öka involvering och påverkan, tar du med en styrelsemedlem från Coop till en plantage så är det lättare att övertyga hen om att de ska köpa in mer rättvisa produkter, säger Anna Tibblin. 

Lena Hiselius lyfter fram att svenska myndigheter och näringsliv under lång tid uppmuntrat till ökad internationalisering och att det finns många kontaktytor i olika EU-projekt. 

– Utan resor och fysiska möten går man miste om den sociala interaktionen. Kreativeten och innovationskraften dämpas. I samskapande triggar vi helt enkelt varandra, säger Lena Hiselius.

Läs också del två: Klimatkompensation en kontroverisell fråga inom biståndet och del ett: Biståndsorganisationernas resande minskade även innan pandemin

Så säger organisationerna om framtidens resande:

We Effect. Se artikeln ovan.

 

Sida. Avseende mål framåt har vi ett arbete just nu som fokuserar på arbetssätt som bland annat innehåller distansarbete som ersättning till resor. Den nya målen är ännu inte satta. Vi tror ändå även fortsatt att resor och uppföljning på plats kommer att vara ett viktigt verktyg för oss om vi ska kunna göra skillnad. 

 

Swedwatch. Pandemin har inneburit nya arbetssätt och Swedwatch har sett värdet av att utveckla digitala mötesformer och alternativa metoder för att nå våra målgrupper. Det arbetet kommer fortsätta även efter pandemin. Däremot har erfarenheten från det gångna året också tydliggjort vikten av att vara på plats. Resor kommer därför att återupptas men med fortsatt bedömning utifrån behov och med hänsyn till klimatpåverkan.

 

Unicef Sverige. UNICEF Sverige påbörjade redan innan pandemin ett arbete med att ta fram en ny miljö- och klimatpolicy, med högre ambitionsnivå än den nuvarande resepolicyn. Vår ambition är att hållbarhet ska genomsyra allt vi gör på daglig basis. Resepolicyn kommer därför att vara inkorporerad i den nya miljö- och klimatpolicyn.

Pandemin har på många sätt skyndat på omställningen och tvingat oss att tänka nytt kring resor och möten. Det gångna året har visat att många fysiska möten kan ersättas med digitala och det kommer vi naturligtvis att ha med oss i vårt fortsatta arbete. Resor kommer att genomföras om de är viktiga för att vi ska kunna nå våra mål, när de gör konkret nytta för barns rättigheter. Vilka resor det gäller definieras av ledningsgruppen.

 

Diakonia. Under 2020 har Diakonia ställt om sin verksamhet med anledning av coronapandemin. Pandemin har slagit hårt mot redan utsatta människor och de negativa effekterna kommer att bestå under lång tid. Samtidigt har pandemin på ett positivt sätt tvingat oss att hitta nya, klimatsmartare sätt att mötas och följa upp vår verksamhet på. Digitala möten har ersatt fysiska möten, vilket lett till att flygresor minskat i alla regioner och länder. Det kommer att prägla Diakonias mål och planer för att minska utsläppen framöver. Samtidigt ser vi att vissa fysiska möten kommer att behövas även i framtiden, för en långsiktigt hållbar verksamhet.  

 

Plan International Sverige. Pandemin har lett till drastiskt minskade resor och nu diskuterar vi om vi ska öka ambitionsnivån för våra klimatmål och minska resandet ytterligare i framtiden, även när det blir möjligt att resa igen. Vi har lärt oss väldigt mycket under den här tiden när det gäller att arbeta med kollegor över hela världen på distans och mötas digitalt.

 

Världsnaturfonden (WWF). Det är ännu tidigt att säga hur eller om vi kommer att förändra vår verksamhet och sätt att jobba efter pandemin. Det pågår en diskussion i organisationen om att distansarbetet fungerar bättre än förväntat och att vi kan komma att behöva mindre kontorsutrymme framgent än vad vi tidigare tänkt. Men vi behöver titta mer övergripande på hur vårt arbete i fält har påverkats, och ställa utsläpp från resor i relation till hur inställda resor påverkar naturvårdsnyttan i projekten, och det är ännu för tidigt att kunna dra några slutsatser av detta.

 

SOS-barnbyar. Pandemin har påverkat resandet och vårt arbetssätt i stort, den digitala omställningen är något vi kommer att bära med oss framåt. Fler möten online gör att vi kan minska antalet resor nationellt och internationellt och dessutom arbeta mer hemifrån vilket minskar antalet resor kopplade till arbetspendling. Vårt mål är att minska koldioxidutsläppen vid flyg- och tågresor med 10 procent årligen och de resor som trots allt görs, klimatkompenseras i samarbete med Zero Mission. Under 2020 uppdaterade vi våra reseriktlinjer med ett tydligare hållbarhetsperspektiv; bland annat vad gäller val av resesätt och att varje resa ska vara grundligt motiverad.

 

Svenska Röda Korset. Vi räknar inte med att gå tillbaka till samma sätt att arbeta med som innan. Hur det blir vet vi däremot inte, det finns en arbetsgrupp som kollar på lärdomar som vi gjort och som vi vill ta med oss post corona. Men en praktiskt sak som vi redan nu vet gällande resande, och som nog är en bild av hela organisationen, är att vår styrelse inte kommer att gå tillbaka till att ha alla sina möten fysiska utan varva de med digitala.

 

Rädda Barnen. Det är en intressant fråga men inget som vi vet i dagsläget. Det har så vitt jag vet inte fattats några formella beslut om förändrat arbetssätt men vi kan nog anta att många kommer arbeta mer hemifrån framöver. Det påverkar ju främst pendling (inte flygresor) så huruvida vi kommer se någon nedgång även i verksamhetsrelaterade resor får vi nog avvakta med att besvara. (Anna Bucht Clarke, kompetensutvecklingschef)

 

Act Svenska kyrkan. Act Svenska kyrkan bedömer att resandet kommer att minska och ersättas med fler digitala möten. Det syns även i budgeten där resor för kommande år minskar med 40 procent 2022 och 30 procent för 2023 jämfört med budgeten som gjordes innan pandemin. Act Svenska kyrkan är en del av Svenska kyrkan på nationell nivå och följer de gemensamma reseriktlinjerna. Där står det att ”digitala möteslösningar är ett förstahandsval men ibland är tjänsteresor motiverat utifrån uppdragets syfte.” Riktlinjerna håller på att revideras, något som görs varje år.

David Grossman