Go to main navigation
EUs hjälppersonal i Beirut, Libanon

Efter tre års förhandlingar har EU satt biståndsbudgeten för de kommande ju åren, och flera pågående projekt, som insatser i Libanon, kan nu få fortsatt finansiering.

Foto: Bernard Khalil/EU

nyhet

EU spikar sjuårig biståndsbudget

EU ska de kommande sju åren satsa 79,5 miljarder euro på bistånd. Utöver fokus på bland annat de globala målen och effekterna av pandemin kan pengarna användas för att ställa krav på länder att ta emot asylsökande som fått avslag.

Det tog nästan tre år men nu är EU:s biståndsbudget för åren 2021-2027 klar. I mitten av mars nådde EU:s medlemsländer och EU-parlamentet en slutlig överenskommelse om biståndspotten i EU:s flerårsbudget.

Såväl medlemsländerna som EU-parlamentets utrikesutskott och utvecklingsutskott har gett överenskommelsen grönt ljus. De kommande sju åren ska 79,5 miljarder euro gå till EU:s internationella utvecklingssamarbete genom det nya utvecklingsinstrumentet Global Europe.

Nytt för denna budgetperiod är att biståndet nu är samlat i ett enda instrument, istället för uppdelat på tio olika, som tidigare. 

– Med det här instrumentet får vi den mest effektiva användningen av unionens resurser, sa svenska EU-parlamentarikern och tillika ordföranden för utvecklingsutskottet, Tomas Tobé (M), efter omröstningen i EU-parlamentets utskott. 

Biståndsbranschen försiktigt positiv

Från biståndsbranschen kommer försiktigt positiva reaktioner på den slutliga budgeten. Celia Cranfield är policysamordnare med ansvar för budgetfrågan på biståndsplattformen Concord Europe. Hon säger att slutprodukten är en klar förbättring jämfört med EU-kommissionens förslag från 2018.

– Språket har överlag förstärkts kring frågor som rör mänskliga rättigheter, demokrati och det civila samhället. Texten är bättre i linje med EU:s klimatsatsning och med EU:s jämställdhetspolicy i världen, säger Celia Cranfield.

Hon beklagar att slutsumman i budgeten inte blev högre. Den har minskat under förhandlingarna.

I fråga om satsningar på nya finansieringsformer och den privata sektorns roll i biståndssammanhang, tycker Concord Europe att det blivit bättre. Biståndsbranschen har varit kritiska till vissa former, men i den slutgiltiga budgeten finns bättre garantier och kontrollmekanismer, säger Celia Cranfield. 

Migration och villkorat bistånd

Som Omvärlden tidigare rapporterat var en av de stora konfliktfrågorna i förhandlingarna migration. Från biståndsbranschens sida är det här också en av de delar i den slutliga budgeten som man ser med oro på.

I slutet av förra året ställde sig Europaparlamentet bakom möjligheten att använda bistånd som villkor för mottagarländer ska bistå EU med att ta emot medborgare som fått avslag på sina asylansökningar inom unionen. I budgeten läggs nu tio procent på att hantera migration.

Budgeten lägger ett starkt fokus på att bekämpa irreguljär migration. Den slutliga texten öppnar också för att EU ska kunna villkora sitt bistånd på så sätt som bland annat Tomas Tobé velat, och som han framgångsrikt drev igenom i Europaparlamentet.

Svenska biståndsorganisationer har varit starkt kritiska till Europaparlamentets agerande. 

– Texten har visserligen stärkts vad gäller referenser till standarder för mänskliga rättigheter, men man ser definitivt en fortsättning av de senaste årens eurocentriska trend med oro för irreguljär migration och fokus på gränser och återvändande, säger Celia Cranfield. 

Läs också: Återvändande migranter riskerar bli villkor för EU-bistånd

Hur kommer EU:s bistånd se ut de kommande åren?

Celia Cranfield från Concord Europe säger att det avgörs först i genomförandet. Den processen har redan inletts.

Det pågår nu ett arbete för att bestämma hur pengarna konkret ska användas, men det brådskar. De utdragna budgetförhandlingarna i EU har försenat viktiga biståndspengar. 

– Med pandemin är det extra viktigt att få ut pengarna så fort som möjligt, säger Celia Cranfield. 

Covid-19-pandemin har varit ett stort bakslag för arbetet med de globala målen för hållbar utveckling världen över. 

– Pengarna från den nya budgeten är avgörande för återhämtningen efter covid inom många områden, och ett tillfälle att bygga upp bättre. Pandemin har fått världen att öppna ögonen för stora problem som exempelvis ojämlikhet. Så hur pengarna kommer att användas i slutändan är avgörande, säger Celia Cranfield. 

Utöver 79,5 miljarder euro till utvecklingssamarbeten lägger EU också 11,6 miljarder euro på humanitärt bistånd och 14,2 miljarder euro i stöd till länder som gör anspråk på att bli medlemmar i EU.

Budgeten ska nu genomgå en juridisk och språklig koll innan den officiellt kan antas i juni. 

Läs också: Ett turistparadis i migrationskris

Charlotta Asplund Catot, frilansjournalist