Go to main navigation
Robert Dussey, utrikesminister i Togo, med Jutta Urpilainen, EU-kommissionär för internationella partnerskap.

Togos utrikesminister Robert Dussey skrev under avtalet för Afrikas, Västindiens och Stillahavsländernas räkning. EU-kommissionär Jutta Urpilainen th. 

Foto: Lukasz Kobus/EC

nyhet

EU tecknar 20-årigt avtal med länder i Afrika, Västindien och Stilla havet

Europeiska unionen är överens med länder i Afrika, Västindien och Stillahavet om ett nytt partnerskapsavtal för de kommande 20 åren. I fokus står europeiska intressen som klimat och migration.

Europeiska unionens (EU) nya avtal med 79 länder i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS-länderna) ersätter det så kallade Cotonou-avtalet, från år 2000. Avtalet sätter ramarna för EU:s politiska och ekonomiska samarbete i AVS-länderna och är ett av EU:s mest omfattande.

Totalt berör EU:s avtal med AVS-länderna fler än 1,5 miljarder människor i fyra världsdelar. Jutta Urpilainen är EU-kommissionär för internationella partnerskap och den som förhandlat för EU:s del. 

– Det nya avtalet moderniserar och fördjupar partnerskapet. Medan Cotonouavtalet framför allt fokuserade på utveckling, går det nya avtalet längre. Det är mer politiskt och berör många fler och bredare politikområden, sa hon på en pressträff i Bryssel i samband med att förhandlingarna formellt avslutades, torsdagen den 15 april 2021. 

Nytt för det här avtalet är också att man har kompletterat texten kring det övergripande samarbetet med AVS-länderna med tre regionala delar. Där framträder hur EU specifikt ska samarbeta med Afrika, respektive Västindien och Stillahavsområdet utifrån deras särskilda behov. 

Det här är en stor förbättring, tycker Togs utrikesminister, Robert Dussey, som har varit AVS-ländernas chefsförhandlare. 

– Det är det bästa avtalet vi haft i EU:s och AVS:s långa partnerskap, sa han vid samma pressträff i Bryssel. 

Europeiska intressen

Enligt avtalet ska sex samarbetsområden prioriteras; mänskliga rättigheter och demokrati, säkerhet, mänsklig utveckling (utbildning, hälsa, jämlikhet), klimat, hållbar tillväxt och migration. 

– Man kan konstatera att EU har fått genomslag för många av de frågor som de driver i alla sina utrikespolitiska kanaler just nu, särskilt migration, klimat och grön omställning, säger Alfonso Medinilla, som är expert på EU-Afrikarelationer på tankesmedjan European Center for Development Policy Management (ECDPM).

Migration var också den största knäckfrågan under de två och ett halvt år långa och bitvis svåra förhandlingarna. EU har drivit på för ett starkare samarbete om migration, med tydliga regler bland annat för hur partnerländer ska ta tillbaka de av sina medborgare som inte får stanna i EU, i linje med EU-kommissionens förslag på ny migrationspolitik

I Cotonou-avtalet från år 2000 tillägnades frågan om migration en enda paragraf. I det nya avtalet får migration ett eget kapitel samt ett separat annex. 

Förlorar inflytande över pengarna

En av de största förändringarna är att partnerskapet inte längre har en egen separat budget. Den europeiska utvecklingsfonden, som legat utanför EU:s budget och som under 60 år har finansierat EU:s samarbete med AVS-länderna, har nu integrerats i EU:s nya biståndsbudget.  

För AVS-länderna innebär det en förlust vad gäller både inflytande och förutsägbarhet. Tidigare bestämdes finansieringen i förhandlingar mellan de båda parterna, nu behandlas den inom EU:s vanliga budgetprocess. 

Hur mycket pengar som kommer gå till AVS-länderna framöver är ännu inte spikat. EU håller just nu på att bestämma vad som ska gå till vad i den nya sjuårsbudgeten. Men 29 miljarder euro är redan öronmärkta för Afrika de kommande sju åren.  

Det nya avtalet kommer i en tid när EU försöker fördjupa sitt samarbete med Afrika. Flera andra initiativ pågår parallellt och i Bryssel laddar man för ett toppmöte mellan EU och Afrikanska unionen senare i år.

– Det är definitivt Afrika som intresserar EU mest i det nya avtalet. 48 av de 79 länderna ligger i Afrika och det är också där de stora ekonomierna finns, säger Alfonso Medinilla på ECDPM.

Det breda partnerskapet ger också en tyngd på den internationella arenan. EU och AVS-länderna är tillsammans 106 länder och har fler än hälften av stolarna i FN. I de frågor man lyckas agera tillsammans blir man en viktig global aktör. 

Måste ratificeras

Än är avtalet inte i hamn. Först måste det ratificeras av båda parter, en process som liksom förhandlingarna förväntas bli svår.  

Enligt AVS-ländernas chefsförhandlare, togolesen Robert Dussey börjar den svåra delen i processen efter ratificeringen – att genomföra avtalet. 

– Våra medborgare kan inte se resultatet av den här förhandlingen. Vi är nu skyldiga dem att leverera på våra löften i avtalet, säger han. 

Charlotta Asplund Catot, frilansjournalist