Go to main navigation
Franska nationalförsamlingen

Den franska nationalförsamlingen ställer sig bakom ett ökat franskt biståndsanslag.

Foto: Jo Bouroch/Shutterstock

nyhet

Frankrike röstar för biståndsmål om 0,7 procent till 2025

Medan Frankrike vill höja biståndsanslaget till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten, väljer Storbritannien att minska anslaget. Bland annat mer än halverar den brittiska regeringen stödet till Jemen.

En majoritet av ledamöterna i den franska nationalförsamlingen röstade tisdagen den 2 mars för att höja biståndsanslaget från 0,38 procent av bruttonationalintäkten (BNI) 2016 till 0,7 procent senast år 2025. Nationalförsamlingen vill att anslaget till att börja med höjs till 0,55 procent kommande budgetår, 2022. 

Det franska förslaget lades fram av nationalförsamlingens utrikesutskott, och presenterades av Hervé Berville, överlevare av folkmordet i Rwanda och ledamot för det franska regeringspartiet La République en Marche (LREM). På uppdrag av president Emmanuel Macron skrev han 2018 den rapport om modernisering av det franska biståndet, som ligger till grund för lagförslaget. 

– 0,7-målet är ett ofullständigt sätt för att mäta biståndets insatser. Det kan inte vara det enda målet, utan vi måste fokusera mer på effekter och resultat, sa han inför omröstningen till den brittiska biståndstidningen Devex

Reaktionerna på förslaget har inom civilsamhället varit positiva, men flera aktörer har påpekat att lagtexten säger ”sträva emot”, inte ”uppnå”. Det finns alltså en risk för att regeringen kan välja att undvika eller skjuta upp målet. 

Samtidigt vill nationalförsamlingen att det skapas en oberoende kommitté, som årligen ska rapportera till parlamentet om det franska biståndets genomförande. Det ska göras enligt en modell som gäller i Storbritannien.

Storbritannien halverar

På andra sidan kanalen har den brittiska regeringen valt att gå i motsatt riktning. I Storbritannien är det sedan 2013 lag på att 0,7 procent av BNI ska avsättas till bistånd, men i november sa finansminister Rishi Sunak att det kan vara dags att ändra lagen.

Rishi Sunak vill kraftigt minska biståndet i 2021-års budget med 5 miljarder brittiska pund. Det är en nedskärning med drygt 33 procent i jämförelse med 2019-års budget, och skulle innebära att det brittiska biståndet minskar till 0,5 procent av BNI. Den brittiska biståndsministern Elizabeth Sugg avgick efter beskedet i november.

För att genomföra neddragningarna krävs en lagändring, men parlamentet har ännu inte fått något sådant förslag från regeringen, enligt Devex. Besparingsviljan lyste ändå igenom när Storbritannien i måndags, den 1 mars, på en internationell givarkonferens valde att bara avsätta 87 miljoner brittiska pund för humanitära insatser i Jemen. 

Förra året lovade Storbritannien 197 miljoner brittiska pund till Jemen. I år minskar man anslaget med 60 procent. 

Medan det brittiska parlamentarikerna väntar på ett förslag på hur Storbritanniens bistånd ska se ut i framtiden, tycks det som att den franska senaten kommer stödja nationalförsamlingens beslut och anta en ny fransk biståndspolitik. 

Om den franska senaten antar lagen kan den träda i kraft i sommar. Frankrike skulle då bli det andra landet i världen, efter Storbritannien, som i lag skriver in det 0,7-mål som sattes av FN redan på 1970-talet, och som sedan antagits av såväl OECD och EU som G7-länderna.

Förutom Storbritannien lade även Sverige, Norge, Danmark, Luxemburg och Turkiet mer än 0,7 procent av BNI på bistånd 2019. Sverige har satt målet 1 procent av BNI, men det ifrågasätts av Moderaterna och Sverigedemokraterna.

Moderaterna vill sänka målet till 0,7 procent av BNI, medan Sverigedemokraterna vill lägga sig på 0,5 procent. 

Erik Halkjaer