Go to main navigation
shutterstock_1745633093.jpg

Floderna som har sin källa i Himalayas glaciärer och sjöar är livsviktiga för vattenförsörjningen, både för dricksvatten men också för jordbruket och energiförsörjningen.

Foto: Shutterstock

NYHET

Två miljarder människor riskerar bli utan vatten runt Himalaya

Det stora raset i bergskedjan Himalaya har fått förödande konsekvenser. Fler än 150 personer saknas och ett 50-tal har dött i Chamolidistriktet i Indien. På sikt hotas vattentillgången för cirka två miljarder människor. 

Den sjunde februari inträffade ett stort ras i bergskedjan Himalaya, i Chamolidistriktet i delstaten Uttarakhand, i Indien. Två veckor efter raset var antalet bekräftade dödsfall uppe i 50 personer, samtidigt som 150 personer fortfarande saknas.

Mari Albihn är miljö- och klimatrådgivare för Asien på biståndsmyndigheten Sida, som samarbetar med den lokala forskningsorganisationen ICIMOD, som studerar glaciärerna i området. Hon beskriver raset som orsakat stor förödelse i området.

– Vad som händer när ett sånt här otroligt stort ras inträffar är att isen, och jorden som dras med, slår ned med en otrolig kraft i dalgången. Antagligen har både byggnader, infrastruktur och soptippar dragits med i raset, vilket har orsakat en enorm förödelse, säger hon till OmVärlden. 

Raset orsakade snabbt höga vattenflöden i Dhauligangafloden som har sin källa i glaciärerna uppe i bergen. Fler än två miljarder människor förlitar sig direkt eller indirekt på smältvattnet som rinner ner i Dhauligangafloden och tio andra stora floder som har sin källa i Himalaya. Floderna är i dag livsviktiga för vattenförsörjningen, både för dricksvatten, men också för jordbruket och energiförsörjningen. 

– På lång sikt spår man att det kommer bli en vattenkris i det här området liksom på slättlandet nedanför Himalaya. Men det orsakas inte bara av avsmältningen från isarna utan även av mängden nederbörd och avrinningen från källor. Till en början kommer det förmodligen innebära stor dramatik med delvis väldigt mycket vatten och översvämningar och torka, på lång sikt längre perioder av torka till följd av temperaturhöjningarna, säger Mari Albihn.

Två vattenkraftverk förstörda i raset

Det kraftiga raset har inneburit att energiförsörjningen i området hotas. Översvämningarna som följde förstörde två viktiga vattenkraftprojekt, däribland Rishi Ganga som var under uppförande och Tapoban som nu har fått betydande skador.

Den regionala organisationen ICIMOD har länge studerat glaciärerna i Himalayaområdet. För två år sedan presenterade organisationen resultatet av en femårig studie som visade att även om den globala uppvärmningen begränsas till 1,5 grader, kan en tredjedel av Himalayas glaciärer smälta bort.

Det väntas leda till svåra konsekvenser för så mycket som en tredjedel av jordens befolkning, som är beroende av att regionens vattenresurser och ekosystem fungerar.

ICIMOD utreder katastrofen

Sida har stött organisationen ICIMOD sedan 1980-talet. Organisationen  bedriver forskning och arbetar för klimatanpassning och hållbart nyttjande av naturresurser i åtta länder i Himalayaområdet.

Det senaste stödet för åren 2018-2022 uppgår till 150 miljoner kronor och Sverige är därmed den största givaren till organisationen. ICIMOD är också en av få regionala organisationer som blivit ackrediterad av den globala anpassningsfond som möjliggör finansiering och uppskalning av deras verksamhet i regionen.

Arun Schrestha, regional programchef på ICIMOD, berättar för OmVärlden att de direkt efter raset samlade ihop ett team för att utreda katastrofen. Men att de varit försiktig med att kommentera orsakerna till raset och dess direkta koppling till klimatförändringarna. 

– Vi har behövt samordna med våra partners i Indien samt andra regionala och internationella organisationer för att förstå situationen bättre och för att undersöka vad som kan ha varit orsaken till katastrofen, säger han.

Omedelbart efter händelsen beslöt ICIMOD att inte kommentera orsaken till översvämningarna av två skäl. Dels för att man ville att allt fokus skulle läggas på räddningsinsatser för att hitta överlevande. Men också för att man ville verifiera och bekräfta den informationen som kom från området innan man kunde hittade en trolig anledning till raset.

– Vi har bland annat studerat satellitbilder som antyder att orsaken till översvämningen skulle vara en enorm bergmassa som lossnat i en brant sluttning nära Trishul-berget. Bergmassan kan i sin tur ha dragit med sig skräp, snö, is och vatten från dalbotten och skapat den förödande översvämningen i floden, säger Arun Schrestha.

I vilken utsträckning beror raset på den globala uppvärmningen och klimatkrisen?

– Det är fortfarande osäkert hur mycket av det här som skett på grund av klimatförändringarna. Cykeln för permafrosten inom bergmassan kan ha spelat roll, men det är svårt att tillskriva en direkt orsak för ett sånt här kraftigt ras.

Bedömningarna av de snabba uppvärmningstrenderna kvarstår dock i området. Även om den globala temperaturökningen kan begränsas till 1,5 grader i enlighet med Parisavtalets mest ambitiösa mål beräknas alltså en tredjedel av glaciärerna smälta bort i området. Under det nuvarande uppvärmningsscenariot kan så mycket som två tredjedelar av glaciärerna försvinna permanent.

–  Att glaciärmassa minskar, tillsammans med andra sammankopplade förändringar i området, väntas ha en skadlig inverkan på den biofysiska miljön och försörjningen för de samhällen som finns i regionen. Med 240 miljoner människor som bor i bergen och 1,65 miljarder längs med floderna kan effekterna bli enorma och kanske spridas till andra delar av världen. Det är därför av yttersta vikt att ta itu med den hotande klimatkrisen och mycket viktigt att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 grader, säger Arun Schrestha. 

Mari Albihn, miljö- och klimatrådgivare på Sida, understryker vikten av vattentillgången i området.

– Det är viktigt att hålla kvar perspektivet på de sårbara människorna och vad det innebär för dem. Översvämningar till följd av temperaturökningen innebär sämre förutsättningar för att odla och svårigheter att få sin energiförsörjning om man inte sköter det här på ett bra sätt.

Hon framhåller att tillståndet i området just nu är mycket oroväckande.

– Det här påverkar naturligtvis människorna som bor i dalgångarna. De förlorar sin infrastruktur, sina odlingar och sina djur. Det här är ett mycket dramatiskt tillstånd.

Vad kan göras för att undvika att den här typen av förödande ras sker igen?

– Man kan övergå till mer vattenresistenta grödor och pröva nya odlings-, och byggtekniker för infrastruktur och skyddsvallar. Det finns en del man kan göra i området, men när det kommer till sådana här enorma krafter som i fallet i Uttarakhan är det tyvärr svårt att skydda människor och byar. Det rör sig om enorma krafter och det går väldigt fort när det väl sker. Till syvende och sist handlar det om att få stopp på den globala uppvärmningen, säger Mari Albihn.

Susanna Sköld