Go to main navigation
H&M-butik

Det svenska klädföretaget H&M signalerade tidigt efter militärkuppen i Myanmar att de inte planerade att lämna landet.

Foto: Nattawit Khomsanit/Shutterstock

nyhet

Svenska företag lämnar inte Myanmar

Militärkuppen till trots uppger inga av de svenska företag OmVärlden kontaktar att de ska dra sig ur Myanmar. Det gäller även Ericsson, som tidigare kritiserats för sitt samröre med telekombolag nära militären.

När Myanmars förra militärregim ersattes av en halvcivil regering 2011 stod globala företag i startgroparna. Landet som länge varit stängt för affärer sågs som en guldgruva. Redo stod en ung, fattig befolkning i behov av jobb och en natur rik på resurser.

Svenska H&M var ett av de första företag som kom in i Myanmar kring 2013. Klädföretaget samarbetade då med en handfull klädfabriker, i dag har H&M kring 40 leverantörer i landet där textilindustrin formligen exploderat.

När OmVärlden frågar H&M hur de ska agera efter militärkuppen den 1 februari i år svarar företaget i ett mail att ”situationen är oroande”, men att de ”avstår från att spekulera i vad detta kan komma att innebära för oss framöver.” Enligt branschtidningen Ecotextile news ska H&M ha sagt att man inte kommer att hasta ut ur Myanmar, eftersom det vore förödande för landets arbetare.

Lindex, som har ett tiotal leverantörer i Myanmar, vill också avvakta utvecklingen.

– Vi ser på utvecklingen i Myanmar med oro, både för arbetarna och vår produktion. Men vi behöver se tiden an innan vi tar beslut kring fortsatt produktion i Myanmar, säger Anna-Karin Dahlberg, Lindex hållbarhetschef.

”Djupt oroade” 

Sedan kuppen har militären vid flera tillfällen stängt ner internet. Enligt Netblocks, en vakthundsorganisation för internetfrihet, är det norska telekomföretaget Telenor en av de berörda operatörerna. 

Telenor har gått ut med öppen kritik mot juntans agerande, som man menar sviker den överenskommelse som gjordes i samband med att Telenor kom till Myanmar. Telenor fördömer också det nya förslag till cybersäkerhetslag som militärregimen presenterat, som bland annat skulle innebära att operatörer kan tvingas lämna över information om kunder till myndigheterna på lösa grunder.

Internationella aktörer i telekomsektorn har sedan tidigare kritiserats för sin koppling till den burmesiska militären. OmVärlden kunde i december förra året berätta om en rapport som kritiserar svenska Ericsson för dess samarbete med vietnamesiska statsägda telekombolaget Viettel. 

Viettel är huvudägare i Myanmars största telekombolag Mytel. Mytels andra ägare är Mynamars militär och bolaget bistår militären med teknologi, infrastruktur och finansiering, enligt rapporten. 

Inte heller Ericsson säger sig ha planer på att lämna Myanmar, men skriver i ett mail till OmVärlden att man är ”djupt oroade över situationen”. ”Ericsson har fortsatt inga affärer med de statligt ägda operatörerna i Myanmar”, skriver företaget.

Militärkontrollerade företag

Riskanalysföretaget Verisk Maplecroft har redan varnat för att ryktet kan stå på spel för de utländska företag som fortsätter att tillverka och investera i Myanmar. Riskerna har fått en del företag att dra öronen åt sig.  

Ett av de företag som dragit sig ur är japanska ölmärket Kirin, vars partner i landet har varit bolaget Myanmar Economic Holdings Limited. En FN-utredning avslöjade för några år sedan att Myanmar Economic Holdings styrs av militärens överbefälhavare, numer militärjuntans ledare. 

Under det militärstyrda bolaget och militärens kontroll sorterar över hundra andra företag i många industrier såsom bank, turism, fastigheter, transport, ädelstenar och metall. De som samarbetar med företagen riskerar att slussa pengar in i militärens verksamhet.

Japanska Kirin meddelade först att de inte bara klippte banden med Myanmar Economic Holdings utan att de också lämnar Myanmar. Sen ändrade sig öltillverkaren och uppgav att de inte nödvändigtvis kommer att göra det. 

Svår balansgång

Många företag i Myanmar låter nu sina anställda lämna jobbet och delta i de massiva gatuprotesterna som följt på kuppen, berättar en källa i Myanmar för OmVärlden. Samtidigt går de utländska en svår balansgång. Medan människorättsaktivister uppmanar dem att aktivt fördöma kuppen, kan ett fördömande samtidigt utgöra en fara för deras anställda och leverantörer. 

USA införde strax efter statskuppen sanktioner mot Myanmar och i EU finns ett växande tryck för att bland annat Everything but arms-avtalet ska avbrytas. Sedan Myanmars öppnande har EU:s import från landet exploderat och EU är i dag Myanmars tredje viktigaste handelspartner. 

Under perioden 2017–2019 fördubblades EU:s import från Myanmar, framför allt vad det gäller textil och skor. Många, inte bara företag, oroas över vad det kan innebära om sanktionerna utökas och bolag flyttar sin verksamhet till andra länder. 

En situation liknande den som rådde fram till den förra militärregimens slut 2011 kommer att påverka arbetsmöjligheterna för de miljoner arbetare som fått jobb de senaste tio åren. Många av dem är fattiga, unga migrantkvinnor 

Det svenska klädföretaget Blåkläder äger egna fabriker i Myanmar. OmVärlden har utan resultat sökt företrädare för företaget för en kommentar. 

Moa Kärnstrand