Go to main navigation
Flyktingar tar sig i land från gummibåt i Grekland

Migranter på väg till EU riskerar livet på havet för att sedan fastna i ett limbo i någon av gränsstaterna, medan EU och medlemsstaterna försöker komma överens om hur situationen ska hanteras. 

Foto: Anders Hanson

nyhet

Även L öppna för att koppla bistånd till krav på återtagande av migranter

Regeringspartierna, Vänsterpartiet och Centerpartiet vill inte villkora bistånd med migration. Det framgår av OmVärldens enkät, där Liberalerna inte tydligt säger nej sedan de röstade för möjligheten i Europaparlamentet. 

Som OmVärlden tidigare rapporterat fick Moderaternas Europaparlamentariker Tomas Tobé i november förra året igenom att parlamentet ställer sig bakom ett betänkande där bistånd kan villkoras med migration, det vill säga att bistånd kopplas till huruvida mottagarländerna samarbetar kring återtagande av migranter. Bland de svenska parlamentarikerna hade han med sig kollegorna från Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.  

Att det fanns ett majoritetsstöd för förslaget i Europaparlamentet tycktes komma som en överraskning även för Tomas Tobé. Sett ur ett svenskt perspektiv fördelar sig inte röstsiffrorna mycket annorlunda här hemma. Det framgår av OmVärldens enkät till de svenska riksdagspartiernas migrationspolitiska talespersoner.

Efter att ha läst OmVärldens två stora migrationsreportage på OmVärlden berättar – Det stora Migrationsspelet: ”Sometimes you win, sometimes you lose” och Ett turistparadis i migrationskris säger Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet klart nej till att villkora bistånd med migration. Liberalerna svarar "nja", och Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna svarar ja. 

Större enighet råder bland partierna om att EU inte gör tillräckligt för de migranter som fastnar i ett slags ingenmansland i Grekland, på Balkan och Kanarieöarna. Bara Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Moderaterna antyder att EU kanske ändå gör vad som är möjligt under rådande omständigheter.  

Endast Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna svarar tydligt ja på frågan om det ens är möjligt att hindra den typ av migration som skildras i reportagen. 

Foto: Jessica Segerberg

Christina Höj Larsen (V), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Jag känner alltid både sorg och vrede när jag läser om situationen vid Europas yttre gränser, och hur människor där behandlas, så även denna gång. Europa borde kunna bättre än så.

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Nej. Varken rätten att få sin asylrätt prövad i ett rättssäkert och rättvist system, eller rätten till hälsa och utbildning, framförallt för barnen, säkerställs. I åratal har vi alla i Europa och Sverige vetat om att människor lever i fängelselika tältläger vid Europas gränser, inte minst i Grekland. Läkare utan gränser och Läkare i världen rapporterar om ett humanitärt nödläge för människor som befinner sig i lägren på framförallt Lesbos. De sanitära förhållandena är undermåliga och barn uppvisar allvarliga tecken på suicid och självskador. Bristen på sanitet och ordentliga bostäder är än mer allvarlig mitt i en pandemi. 

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Ja, absolut. EU:s flyktingpolitik är även Sveriges. Sverige bör trycka på för omedelbar omfördelning av asylsökande från dessa läger som finns vid Europas gränser. Vänsterpartiet har även krävt att Sverige, liksom en rad andra länder i Europa, tar emot personer från läger på Lesbos. Europas flyktingpolitik behöver reformeras i grunden så att alla länder har skyldighet att ta emot asylsökande och behandla dem med den respekt och värdighet som anges i de mänskliga rättigheterna. 

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– Nej, absolut inte. EU behöver ta ett gemensamt ansvar på situationen vid yttre gränsen och se till att människor snabbt omfördelas, får tillgång till en rättssäker prövning och ett värdigt mottagande under tiden. 

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Nej. Vi ser tydliga exempel på återtagandeavtal med till exempel Afghanistan där staten saknar vilja och/eller förmåga att skydda personer vid ett återvändande. Det är inte rimligt att pressa fram återtagandeavtal genom bistånd. 

Tror du att det går att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Nej. Så länge krig, förföljelse och akut fattigdom tvingar människor att lämna sin hem kommer människor försöka sätta sig i säkerhet. Vi måste både bekämpa flyktens orsaker samtidigt som vi under tiden säkerställer asylrätten och de mänskliga rättigheterna. 

Foto: Magnus Fröderberg

Fredrik Malm (L), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Hemska omständigheter. Det är oerhörda tragedier som följer av förtryck och fattigdom, men också av den migrationspolitik som förs i Europa.

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Problemet är att många migranter har skyddsbehov, men många också inte har det. EU och medlemsstaterna måste kunna föra en migrationspolitik som värnar asylrätten, men man måste också tillse att personer som inte har skyddsbehov snabbt kan få ett avslag och återvända.

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Om de kommer till Sverige, ja. Vi har också ett ansvar som medlem i EU att agera för en hållbar och mänsklig migrationspolitik. Vi har också ett ansvar att agera i de relationer vi har med andra länder, till exempel Marocko i detta fall.

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– Nej.

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Det kan vara det. Men generellt är det inget som Liberalerna förespråkar. 

Tror du att det går att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– I det längre perspektivet så krävs demokrati, ekonomisk utveckling och en hel del annat för att minska de stora migrantflödena. Samtidigt förstår jag att miljoner människor söker ett bättre liv i något annat land eftersom världen ser ut som den gör.

Foto: Victor Svedberg

Rikard Larsson (S), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Det är tragiska öden reportagen förmedlar och berättelserna är naturligtvis gripande. Det är djupt oroande att människor väljer att utsätta sig för direkt livsfara i hopp om ett bättre liv. Det är uppenbart att ursprungsländerna, med vår och EU:s hjälp, måste kunna erbjuda människor en framtid i sina hemländer och att vägar för laglig och säker migration behöver utvecklas såsom genom kvotsystemet.

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Reportaget framhåller att det finns brister vilka kan förklaras med den stora tillströmning av migranter till Kanarieöarna som setts under 2020, om sifforna stämmer rör det sig om en ökning på runt 20 000, att hinna ställa om då är svårt, men Spanien har fått ekonomiskt stöd från EU för att få ett fungerande mottagande på plats.  EU har ett gemensamt ansvar för att ordna ett värdigt mottagande för de människor som söker sig hit.

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Det är ett gemensamt ansvar för medlemsländerna inom EU att ta emot asylsökande. Sverige har tagit ett stort ansvar under många år. Vi anser att Sverige bör ta emot asylsökande motsvarande vår andel av EU:s befolkning. 

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– EU har ställt upp med ett ekonomiskt stöd för att bidra till ett fungerande och värdigt mottagande. Orsakerna till att människor väljer att ge sig ut på knappt sjödugliga båtar, på öppet hav i hopp om ett bättre liv, måste EU tillsammans med ursprungsländerna och andra relevanta aktörer, komma till rätta med. Det kan röra sig om krig, konflikter, osäkerhet, demografi och mänskliga rättigheter, fattigdom och klimatförändringar, stora utmaningar där både Sverige och EU tar ett stort ansvar och bidrar för att bygga hållbara samhällen i samarbetsländerna. 

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Det viktiga för oss socialdemokrater är att biståndsmedel används till det de är ämnade för, det vill säga insatser för fattigdomsbekämpning, hållbar utveckling och fred, och på så vis motverka de orsaker som får människor att fly sina hemländer. 

Tror du att det går att stoppa den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Ja, genom att motverka de orsaker som driver människor på flykt som exempelvis krig, konflikter, inskränkningar av demokrati och mänskliga rättigheter, fattigdom, klimatförändringar och genom att skapa lagliga vägar till EU som genom kvotflyktingsystemet och kraftfullt motverka de kriminella nätverk som utnyttjar de som befinner sig i en utsatt situation. 

 Foto: Fredrik Hjerling

Rasmus Ling (MP), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Det är en oerhört tragisk utveckling. Dels att lidandet och desperationen är så stor i både Västafrika och Afghanistan, och flera andra ställen, att människor riskerar sina liv på de livsfarliga resorna. Dels att EU inte mäktar med att ta ansvar gemensamt, med resultatet att rasismen mot flyktingarna ökar. Dels att människor har, och kommer fortsätta ha, en drivkraft att skapa ett bättre liv. Migrationen går inte att förhindra, vi måste hantera den.

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Nej, det är svårt att se. Var och en ska ha rätt till en rättssäker asylprövning. Att barn splittras från sina föräldrar är också problematiskt utifrån rätten till familjeliv.

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Sverige har definitivt ett ansvar, ett ansvar vi borde ta tillsammans med andra EU-länder.

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– Nej, långtifrån. Tyvärr lämnas länderna vid yttre gräns ensamma i för stor omfattning.

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Nej, det är inte rätt med ett sådant villkor. Däremot kan Sverige och andra göra mer för att minska uppkomsten av migration, genom att hantera konflikter och arbeta för utveckling.

Tror du att det går att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Nej. Människors drivkrafter att skapa bättre liv för sig och sin familj är för stark. EU står inför ett vägval. Antingen ser vi till att migrationen sker ordnat genom lagar, regler och fler lagliga vägar. Annars kommer migrationen ske i alla fall, men att vi skapar ett skuggsamhälle. Vi riskerar en situation likt den i USA, där människor lever illegalt i Europa under decennier. Det är ingen bra utveckling.  

Foto: Moderaterna

Maria Malmer Stenergard (M), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Att jag självklart blir starkt berörd av de berättelser och öden som tas upp i reportagen. 

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Mänskliga rättigheter gäller alla. Givetvis ska berörda stater i reportagen säkerställa att de efterlevs. 

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Många i reportagen vittnar om att de migrerar för att skapa sig ett bättre liv snarare än att fly från förföljelse, krig eller konflikter. Det bästa Sverige kan göra för dessa migranter är att inrikta biståndet mot grundorsaken till deras migration. Såväl Sveriges som EU:s resurser här på plats måste prioriteras till dem som har skyddsskäl.

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– Det är framför allt medlemsstaterna som ansvarar för mottagningen och prövningen av migranter på deras territorium. EU kan göra mer för att effektivisera processer och regelverken. Det handlar till exempel om att förenkla registrering, undvika flaskhalsar i nationella asylsystem och stödja förbättringar i mottagningsvillkor. 

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Ett stort problem med det svenska återvändandearbetet är att ursprungsländerna vägrar att ta emot sina egna medborgare, trots att de är skyldiga att göra det enligt folkrätten. Vi menar att det är rimligt att visst bistånd villkoras med att mottagarlandet tar emot sina egna medborgare.

Tror du att det går att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Inte helt. Människor har i alla tider sökt sig till andra länder för ett bättre liv. Det måste dock finnas en långsiktig utrikes- och biståndspolitik som har fokus på migrationens grundorsaker. Det handlar om att bekämpa fattigdom, utrota korruption, stärka efterlevnad av mänskliga rättigheter och rättsstatens principer samt investera i tillväxt och hållbar utveckling. På sikt vill vi gärna se ett system där asylprövning sker redan på andra sidan Medelhavet och Atlanten, så att människor inte behöver ge sig ut på livsfarliga resor med flyktingsmugglare.

Foto: Centerpartiet

Jonny Cato (C), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Så länge EU inte får på plats en ny fungerande migrationspolitik kommer människor hamna i kläm precis som reportaget visar. 

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Länder så som Spanien, Italien och Grekland som geografisk befinner sig på EU:s gräns tar ett större ansvar för asylsökande jämfört med andra medlemsländer. För att mottagandet av asylsökande i dessa länder ska bli bättre behövs en fungerande migrationspolitik på EU-nivå där alla länder tar ansvar. På så sätt kan man garantera ett värdigt och humant mottagande som säkerställer att de mänskliga rättigheterna efterlevs.  

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– EU, och därmed även Sverige, har ett gemensamt ansvar för de asylsökande som kommer till unionen. Med en fungerande gemensam migrationspolitik inom EU kan vi skapa ett humant, effektivt och rättssäkert asylsystem.

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– EU behöver ta ett större gemensamt ansvar för migrationspolitiken. Den EU-pakt som förhandlas just nu på EU-nivå är viktig för att få en gemensam lösning på plats. 

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Nej.

Tror du att det går att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Det finns definitivt mer att göra för att motverka att människor riskerar sina liv genom att ta sig över havet till Europa. Fler länder behöver ta ett större ansvar för kvotflyktingar så att fler personer som har ett skyddsbehov på ett säkert sätt kan få skydd i Europa. Avtal med tredjeland påverkar också migrationen till Europa. När denna typ av avtal sluts är det dock centralt för Centerpartiet att mänskliga rättigheter och andra viktiga principer värnas. 

Foto: Riksdagen

Jonas M Andersson (SD), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Det är trakiskt att så många människor far illa, och att politiker inte gjort något för att stoppa människosmugglingen och den irreguljära migrationen.

Hur upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Vem ska säkerställa deras mänskliga rättigheter? De migranter som tas emot av Spanien, Italien och Grekland har rätt till drägliga villkor. Samtidig måste man ha respekt för den stora påfrestning migrationen innebär för dessa länder, och att de därför kan ha svårt att sörja för migranternas väl i vissa fall.

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Sverige har helt enkelt framstått som ett land av mjölk och honung, som människor har varit villiga att offra allt för att nå. De som dör på Medelhavet dör med Sverige på näthinnan, och där har Sverige ett ansvar. Det måste vara tydligt att den som saknar asylskäl riskerar sitt liv i onödan, om man ändå ger sig ut på rangliga båtar på öppet hav.

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– Nej. Tvärtom är EU till stor del ansvarig för den pågående tragedin. Vi hade i princip ingen irreguljär migration av detta slag förrän de öppna gränserna genom Schengen kom till. Med Schengen kan migranterna vandra till Spanien, Italien och Grekland, hela vägen upp till Sverige. Innan EU-inträdet hade Sverige rentav rätt att avvisa migranter vid gränsen för att de redan befann sig i ett säkert land, Danmark. I dag är Sverige, och andra länders möjlighet att stoppa den irreguljära migrationen starkt begränsad, liksom i princip alla delar av migrationspolitiken.

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Vad gäller bistånd så går det koppla till återvändande, då vissa länder är högst motvilliga när det gäller att ta emot sina egna medborgare. Där kan bistånd vara ett påtryckningsmedel. 

Går det att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Ja. Om Sverige och i viss mån andra länder hade arbetat aktivt för att motverka pull-faktorer, genom att införa striktare bestämmelser för asylinvandringen, anhöriginvandringen, möjligheten till permanent uppehållstillstånd, till medborgarskap, striktare villkor för kvalificering till välfärden, och liknande åtgärder, hade inte Europa framstått som ett sådant lockande mål. Om man dessutom satsat på en ordentlig närvaro ute till havs, och aktivt arbetat för att hitta, stoppa, och skicka tillbaka alla båtar, hade vi ytterligare stoppat flödet över Medelhavet, och därmed dödsfallen. Att koppa ländernas insatser till bistånd och eventuella ekonomiska sanktioner hade effektivt kunnat minska flödet över Medelhavet.

Foto: Kristdemokraterna

Hans Ekling (Kd), vad är din spontana reaktion efter att ha läst de två reportagen?

– Sorg och förtvivlan över den livssituation som beskrivs.

Upplever du att migranternas mänskliga rättigheter säkerställs i reportagen?

– Omöjligt att svara på den frågan utifrån två begränsade artiklar.

Har Sverige ett ansvar gentemot migranterna i reportagen?

– Sverige måste, precis som övriga medlemsstater i EU, ta ett ansvar för att asylrätten inte äventyras. Sverige har dock mottagit en oproportionerlig andel migranter och flyktingar sedan migrationskrisen, vi menar därför att andra medlemsstater måste bära sin andel framgent. 

Anser du att EU gör vad man kan för migranterna i reportagen?

– Omöjligt att svara på den frågan utifrån två begränsade artiklarDet jag vet är att den nuvarande ordningen, där människosmugglare i praktiken avgör vem som kan söka i asyl i Europa och där migranter med ekonomiska muskler tränger sig före dem som är i störst behov av asyl, måste åtgärdas. Kommissionens förslag till en ny asyl- och migrationspakt diskuteras i detta nu och vi välkomnar givetvis förslaget och hoppas vi kan komma fram till en, för alla parter, fungerande gemensam migrationspolitik. Vi behöver ersätta dagens tillstånd med ordning och rättvisa. 

Är det rätt att använda migration som villkor för bistånd?

– Ja, utvecklingsbistånd ska villkoras, inte det humanitära. Kristdemokraterna vill se fler återtagandeavtal med transit- och ursprungsländer. De länder som inte samarbetar kring dessa avtal ska kunna få reducerat eller inget bistånd medan länder som sluter avtal som underlättar för svensk migrationspolitik ska kunna få förstärkt bistånd. 

Tror du att det går att hindra den typ av migration som beskrivs i reportagen?

– Nej. Vi lever i en värld där många upplever en begränsad framtidstro i sina hemländer, ofta ekonomiskt betingat. En ökad invandring till Sverige löser dock inte problemet. Att bidra till en situation som skapar hopp och framtidstro i sitt hemland måste därför vara Sveriges, och EU:s, huvudspår. Där ser jag ett generöst och effektivt svenskt bistånd som oerhört viktigt. Sverige har kapacitet att hjälpa och ett rätt utformat svenskt bistånd är allt annat än symbolpolitik. Det ska undsätta svältande människor, ge barn möjlighet till utbildning och att uppmuntra en demokratisk och institutionell utveckling, vilket skapar en framtidstro hos dem som lever i de mindre utvecklade länderna i världen. 

Erik Halkjaer