Go to main navigation
Skylt för kinesiska infrastrukturprojekt i Namibia

Ny forskning visar hur Kina ställer krav på låntagarna att lånen hålls hemliga och att lagar som påverkar projekten inte kan ändras så länge lånet gäller.

Foto: Roger Brown/Shutterstock

nyhet

Kina ställer krav på tystnad i hemliga lånekontrakt

En ny rapport visar hur Kina i sina utvecklingslån kräver att mottagarländerna håller lånen hemliga. Kina skriver i avtalen även in ”anti-Parisclubklausuler” och förbud på reformer som kan påverka Kina negativt. 

Rapporten “How China lends” är en unik kartläggning av Kinas utlåning till utvecklingsländer. Den publiceras i kölvattnet av kritiken mot att Kina genom sina lån bidrar till att fattiga länder hamnar i en skuldfälla. 

Forskarna bakom rapporten har på olika vis lyckats komma över lånekontrakt mellan kinesiska långivare, till exempel utvecklingsbanker, och statliga aktörer i andra länder. De har granskat hur själva kontrakten är utformade, något som generellt varit höljt i dunkel. 

– De kinesiska lånekontrakten innehåller ovanligt omfattande sekretessklausuler, som hindrar låntagaren att avslöja villkoren kring lånen, och till och med i en del fall att lånet alls existerar, säger Bradley Parks, chef för forskningslabbet Aiddata på William & Mary College i USA.

Bradley Parks är en av forskarna bakom rapporten. Han säger att i många bilaterala lånekontrakt finns paragrafer om tystnadskrav, men inte i den här omfattningen.

– Det som är oroande i de kinesiska kontrakten är att de bakbinder låntagaren från att offentliggöra information som skulle kunna vara väldigt viktig.

Ingen omförhandling

Kina är i dag världens största långivare. OmVärlden har tidigare berättat i ett reportage, från i slutet av förra året, om konsekvenserna av stormaktens utlånande till utvecklingsländer i Afrika och Asien. 

Kinas lån ges ofta till marknadsräntor och har möjliggjort stora och viktiga infrastruktursatsningar. Samtidigt har lånen inneburit att en del fattiga länder dragit på sig skulder, större än vad de mäktar med. 

Problematiken med farlig överbelåning har förvärrats ytterligare av pandemin och flera länder är nu i akut behov av att få sina lån omförhandlade för att klara sig. Det är just i sådana kriser som Kinas sekretesskrav blir ett stort bekymmer, säger Bradley Parks. 

Han tar Zambia som exempel. Det är ett land som lånat enorma mängder pengar från både Kina och andra långivare och som nu inte klarar att betala tillbaka. 

När skulderna skulle börja omförhandlas hamnade Zambia i ett moment 22. Övriga långivare och ägare av zambiska statspapper kräver att få information om de kinesiska lånen, innan de går med på justeringar. De kinesiska lånekontrakten stoppar Zambia från att avslöja den informationen.

– Det försätter den zambiska regeringen i en helt omöjlig situation, säger Bradley Parks. 

Det innebär också att de som ska betala tillbaka lånen, det vill säga landets skattebetalare, inte heller får veta vilka lån som deras regering tagit i deras namn.

”Frysa lagstiftningen” 

Många av Kinas lånekontrakt innehåller även vad Bradley Parks och hans kollegor kallar ”anti-Parisclubklausuler”. Det är skrivelser som stoppar det lånande landet från att omförhandla sina kinesiska lån tillsammans med lån från medlemmar av Parisklubben eller multilaterala långivare som Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken. 

Kina är inte med i Parisklubben, som är ett internationell forum för omförhandling av offentliga krediter. Landet har bjudits in att bli medlem och suttit som observatör, men inte anslutit sig till samarbetet.

Kina vill helt enkelt kunna styra sin skuta på egen hand. I en del kontrakt fann forskarna också krav på att den kinesiska långivaren ska prioriteras framför andra vid tillbakabetalning.

I sina lånekontrakt bakar de också in vad som i praktiken kan bli hinder för länder att ändra sina egna lagar, säger Bradley Parks. När ett land skriver under ett kontrakt med Kina för till exempel ett stort infrastrukturlån så lovar landet också att dess lagar ska se likadana ut under hela lånetiden. 

Återbetalningen av ett lån kan dra ut på flera decennier, och det kan ske flera regeringsskiften, men lagarna ska ändå se likadana ut. Det kan till exempel handla om miljö- och arbetsrättslagstiftning som kan påverka projektets kostnader och lönsamhet.  

Vid eventuella lagändringar förbehåller Kina sig rätten att dra tillbaka ett lån eller öka takten på avbetalningskravet.

– Effekten är att man låser låntagaren och fryser lagstiftningen, säger Bradley Parks.

Ingen ”skuldfällediplomati”

Forskarna kunde däremot inte hitta några tecken på att de kinesiska långivarna skulle försöka påverka hur lånande länder till exempel organiserar sin arbetsrättslagstiftning eller annan policy. 

Inte heller kunde forskarna finna bevis på det som i media döpts till Kinas ”skuldfällediplomati”, det vill säga att Kina finansierar stora infrastrukturprojekt med själva projektet som säkerhet för att sedan kunna ta över det när låntagaren inte kan betala tillbaka. 

– I de kontrakt som vi granskat verkar den metoden inte användas. Kina tycks snarare prioritera likvida säkerheter för lånen, säger Bradley Parks.

Forskarna fann att säkerhet för lånen i många fall utgjordes av offshore-konton som kontrolleras av långivaren och där låntagaren förväntades ha tillgångar som långivaren kan ta över vid skuldkris. Det är så mycket enklare än att genom olika rättsinstanser ta över infrastruktur, säger Bradley Parks.

– Men det är en metod som är väldigt ovanlig i lån från offentliga, icke-kommersiella långivare.

Att Kina vill ha så hög sekretess kring sina utvecklingslån kan bero på att landet sett vilka konsekvenser transparens kan få, tror Bradley Parks.

– Och det har varit obehagligt för dem. Ett exempel på det är när villkoren för ett lån man gett till Ecuador läckte till media och ledde till en enorm debatt i Ecuador kring om regeringen bör låna till så hög ränta. 

Som en reaktion på läckan informerade utlånaren, Kinas utvecklingsbank CDB, regeringen i Ecuador om att den brutit mot sitt kontrakt när villkoren för lånen blivit offentliga. 

Moa Kärnstrand