Go to main navigation
Zimar Alencar, bonde i Amazonas

"Om svenskarna vill ha frisk luft och andas, kan de betala mig för att bevara skogen", säger den brasilianska jordbrukaren Zimar Alencar, som skövlar skog i Amazonas.

Foto: Kinga Sandén

nyhet

Miljöpolisens ojämna kamp mot Amazonas illegala bönder

Samtidigt som Brasiliens president Jair Bolsonaro uppmanar till skogsskövling av Amazonas driver landets miljöpolis en ojämn kamp mot skogsavverkning, illegala sojaodlingar och boskapsuppfödning. OmVärlden har följt en miljöpolis i spåren. 

Jordbrukaren Zimar Alencar skräder inte orden. Han tycker Brasilien har för mycket skog. 

– Andra länder har ju redan avverkat allt de behöver, och nu tvingas vi brasilianer betala för det. Men ingen annan borde få bestämma vad vi ska göra med vår skog. Som Bolsonaro säger: Amazonas är vårt.

Fåglarna skriker uppifrån de täta trädkronorna kring den mark han gör anspråk på.

– Om ni svenskar vill ha frisk luft att andas, varför betalar ni inte mig för att bevara skogen? Ge mig 5 000 reais i månaden så låter jag den stå. Oj vad glad jag skulle bli om jag fick betalt för att göra ingenting.

Han räds inte polisen, utan skakar hand med miljöpolisen Zuleidi Fernandes och frågar hur hon mår. Han berättar att han köpte marken mitt i naturreservatet Nascentes da Serra do Cachimbo, i Amazonas, år 2000. 

Exakt hur länge han levt på och brukat marken är föremål för utredning. Han har bötfällts vid flera tillfällen för olaglig skogsskövling. 

Han säger att han brukar 330 av de 3 300 hektar han köpt. 200 kor betar på marken, men han säger inte vart han säljer köttet. 

– Alla vi bönder inne i reservatet producerar illegalt därför att det inte finns några alternativ. Vad ska vi annars leva av? Det här är det enda jag kan. I dag är nio tiondelar av min mark värdelös skog. Om Bolsonaro lyckas legalisera oss som redan är i reservaten kommer jag tjäna mycket bättre, och framför allt lagligt, säger han

Han drömmer om att odla soja och majs på den skogklädda platån intill beteshagarna, men i dag vågar han inte avverka mer. År 2016 dömdes han till 300 000 reais (cirka 450 000 kronor) i böter och två års villkorlig fängelsedom för att ha eldat upp 25 hektar skog.

– Jag tog emot böteslappen och betalade 18 000. Alla gör likadant, betalar en liten del och skjuter upp resten på obestämd tid, säger Zimar Alencar.

Zuleidi Fernandes är miljöpolis i Amazonas, vilket är ett tufft jobb. Foto: Kinga Sandén

Inget lätt jobb

Miljöpolis Zuleidi Fernandes har inget lätt jobb. Det händer att plankorna på de broar hon kör över har sågats av, varför hon alltid kontrollerar dem innan hon kör över. 

Bönderna stör sig på att hon och hennes kollegor på Miljödepartementets institut för bevarandet av den biologiska mångfalden (ICMBio) patrullerar området, dokumenterar intrång, släcker skogsbränder och skriver ut böter.

Runtom i reservatet syns mer bränd skog än frisk. På sina håll är marken svart och kal, med enstaka förkolnade träd som sträcker sina grenstumpar som amputerade armar mot himlen. 

Delar av skogen ser frisk ut på avstånd därför att löven fortsätter leva en tid efter att undervegetationen och rötterna brunnit upp. På många håll dominerar brunt och gult istället för regnskogens alla gröna nyanser.

– Varje år i slutet av torrperioden har vi stora skogsbränder. De eldar för att röja ny betesmark. År för år krymper regnskogen och nya köttgårdar dyker upp inne i reservatet, säger Zuleidi Fernandes. 

Miljöpoliserna spårar och dokumenterar brändernas riktning och ursprung för att ta reda på vem som tänt på, men det krävs kompletterande bevisning för att kunna sätta fast någon. Lantbruken i reservatet är uppenbart illegala, men är ändå svåra att stoppa. 

Bönderna använder sig av kryphålet att de var på plats innan reservatet bildades år 2005. Processen att motbevisa det tar åratal i det tröga rättssystemet. Under tiden kan de fortsätta. Lönsamheten är så hög att många är villiga att ta riskerna.

Landockupationerna och skogsavverkningen har spätts på av ett lagförslag som just nu ligger hos kongressen om att legalisera befintliga illegala lantbruk och gruvor i reservaten, men president Jair Bolsonaro har uppmanat till skövling sedan han tillträdde 2019. Då högg han direkt ner anslagen till de myndigheter som ska skydda naturreservaten och gjorde klart att de inte ska jobba alltför hårt. Invasionerna av landtjuvar började öka direkt därpå, enligt upprepade larm från miljöorganisationer och urfolksledare. 

Ökningen syns också på satellitbilder från Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE. Bara i fjol avverkades mer än 11 000 kvadratkilometer, en yta lika stor som Skåne. 

Majoriteten illegalt i skyddade områden, och nästan hälften här, i delstaten Pará. Skövlingen hotar den unika biologiska mångfalden och bidrar till den globala uppvärmningen på grund av de växthusgaser som släpps ut i atmosfären.

Mitt i Amazonas anlägger bönder illegala sojaodlingar och föder upp boskap för köttproduktion. Foto: Kina Sandén

Lättat på miljöregler

I april 2020 fångades miljöminister Ricardo Salles på video när han föreslog att regeringen skulle passa på att lätta på fler miljöregler medan pressen var upptagen med pandemin. Han sparkade också flera höga chefer för ICMBio – en av dem via ett inlägg i sociala medier – och ersatte dem med militärpoliser. I slutet av 2020 drog regeringen tillbaka motsvarande nästan 100 miljoner kronor som skulle ha gått till skydd av regnskogen.

Nyligen stoppades Brasiliens ansökan om medlemskap i OECD efter att Human Rights Watch uppmärksammat organisationen på utvecklingen i landets miljöpolitik. Redan under Bolsonaros första år vid makten stoppade Norge och Tyskland sitt bistånd genom Amazonasfonden av samma skäl.

Ute i reservatet visar Zuleidi Fernandes en öppen plats, stor som flera fotbollsplaner, mitt i skogen. Två månader tidigare var hon med och stoppade en skogsbrand här. Nu växer här högt betesgräs. 

– De måste ha sått gräset direkt efter att vi var här. Det vanligaste är att de sår med flygplan som de hyr i stan, och när gräset vuxit upp sätter de ut boskapen. Det är inga småbönder som avverkar, utan storbönder som har mycket resurser att lägga på maskiner och arbetskraft och som gör stora vinster, säger hon och plockar upp några tomma oljedunkar från marken innan vi går vidare.

De kor som sedan äter gräset passerar bara här tillfälligt. Innan de säljs till slakterierna hyrs de in på lagliga gårdar, säger Zuleidi Fernandes.

– Där registreras de som om de vore uppfödda där. De som köper köttet i Europa kan inte veta om korna har fötts upp i ett naturreservat.

Tillvägagångssättet med “kött-tvätt” har bekräftats åtskilliga gånger av miljöorganisationer och oberoende medier. Trots alla utfästelser om kontroll av leverantörerna når köttet även svenska butiker. Många svenskarinvesterar också genom sitt fondsparande i bolag som bidrar till exploateringen.

Miljöpoliserna för en ojämn kamp mot de illegala bönderna. Överträdelserna är många, det är ofta svårt att slå fast vem som är ansvarig för varje brott och resurserna är små. 

Jair Bolsonaro har skurit ner resurserna ytterligare och begränsat miljömyndigheternas möjligheter att arbeta. De får exempelvis inte längre använda de satellitbilder som produceras i realtid av rymdforskningsinstitutet INPE för att spåra de ansvariga bakom skogsbränder, enligt vad flera högt uppsatta källor läckt till bland andra nyhetsbyrån AP.

Många ser det som att han uppmanar till brott. Redan i sin presidentvalskampanj lovade han att stoppa det han kallar “bötesindustrin”, en i hans mening överdriven bötesskrivning. 

Samtidigt som den illegala avverkningen har ökat har antalet utfärdade miljöböter minskat med mer än en tredjedel. Beslag och förstörelse av maskiner och fordon som används i illegal avverkning nästan halveradesunder Bolsonaros första år vid makten. 

Lever under hot

Den hårda retoriken, de minskade resurserna och de stora pengarna som finns att tjäna i regnskogen innebär stora faror för dem som ställer sig i vägen. Många av miljöpoliserna lever under hot. Zuleidi Fernandes har blivit uthängd i sociala medier med namn och bild.

– Det stod att jag fanns på köttböndernas svarta lista och att det bästa sättet att skrämma bort ICMBio från reservatet skulle vara att döda någon av oss, säger hon.

Zuleidi Fernandes säger att hon blev rädd, men hon verkar nästan irriterad över agerandet.

– Jag sökte upp flera av dem och sa att ni kan ju inte hålla på och hota oss bara för att vi gör vårt jobb. Vi pratar alltid mycket med bönderna och förklarar för dem att regeringen inte vill att de skövlar skogen. Det är ju faktiskt de som ger oss i uppdrag att bevara den för allas vårt bästa.

Samtidigt kan det tyckas som att hennes arbetsgivare kanske inte vill att hon ska göra sitt jobb. Hon skrattar åt tanken, men säger sen att de ju trots allt är anställda för att göra vad de gör. 

Kinga Sandén, frilansjournalist