Go to main navigation
Norska vandrare med ett globalt mål i naturen.

Tre av fyra norrmän känner till de 17 globala målen för hållbar utveckling, enligt en ny undersökning. Här arrangerar norska utrikesdepartementet en vandring för de globala målen 2019.

Foto: Kjetil Alsvik/Woldcam Norad

nyhet

Nio av tio norrmän positiva till bistånd

Medan biståndsviljan bland svenskarna minskar ökar den i Norge. För första gången sedan 2006 säger sig nio av tio norrmän vara positiva till det norska biståndet. I åldersgruppen 16–24 ställer sig 94 procent positiva.

Forskare vid Göteborgs universitet visar i ny bok att endast fyra av tio svenskar är positiva till bistånd. Det är en minskning från fem av tio på sex år. 

Samtidigt visar en ny undersökning gjord av statistiska centralbyrån i Norge, på beställning av den norska biståndsmyndigheten Norad, att nio av tio norrmän ställer sig positiva till bistånd. Det är en ökning från åtta av tio för fyra år sedan och från sju av tio på 1970-talet. 

Att jämföra de två studierna är inte helt korrekt då de gjorts på två olika sätt, men samtidigt visar även den svenska biståndsmyndigheten Sidas årliga undersökningar att den svenska biståndsviljan minskar. Senast sade sig något fler än sju av tio svenskar vara positiva till biståndet, mot fler än åtta av tio för fem år sedan.

Att trenderna går åt olika håll i de två grannländerna kan spåras till politiken. Forskarna vid Göteborgs universitet ser en tydlig koppling mellan en politisk högersväng i väljaropinionen, även kopplad till att två politiska partier öppet meddelat att de vill lämna det av riksdagen fastslagna målet att avsätta en procent av bruttonationalinkomsten till bistånd.

– Stödet till norskt bistånd står sig starkare än någonsin. Efter mer än tio år med stora framsteg ser vi nu en tillbakagång i fattiga länder, till följd av pandemin. Därför är det viktigt att biståndet och vårt internationella engagemang har stöd och legitimitet bland befolkningen, säger Bård Vegar Solhjell, chef för den norska biståndsmyndigheten Norad i ett pressmeddelande

I den norska undersökningen säger sig Fremskrittspartiets väljare vara minst biståndvänliga, men även bland dem ligger biståndviljan på 70 procent. Bland övriga norska partier med plats i Folketinget ligger biståndsviljan på 80–100 procent.

Bland yngre norska medborgare, 16–24 år, finns nästan en total uppslutning bakom biståndet (94 procent). I Sidas undersökning går det endast att läsa sig till att åldersgruppen 18–29 år är mest positiva till bistånd. Någon procentandel anges ej.

Medan knappt en av tio svenskar anser att det svenska biståndsanslaget är för lågt, vill 15 procent av norrmännen öka det norska biståndet. 47 procent av svenskarna anser att det svenska biståndsanslaget är lagom medan 56 procent av norrmännen anser sig nöjda med den nuvarande nivån.

– Att stödet uttryckes så tydligt mitt under en enorm kris som också drabbat oss själva på hemmaplan, förstärker intrycket av den solidaritetstanke som sitter djupt i norska folket, säger Bård Vegar Solhjell i pressmeddelandet.

Norge lägger idag 1,11 procent av sin BNI på bistånd medan Sverige lägger 1,14 procent. I Danmark avsätter regeringen 0,71 procent. Även där kan en positiv trend skönjas.

I det danska utrikesdepartementets senaste undersökning av biståndsviljan i Danmark säger sig något fler än sex av tio vara positiva till det danska biståndet. Det är en ökning från 2018–2019 (57 procent), men ungefär samma nivå som 2014, året innan Danmark genomförde de nedskärningar i biståndet som i stort sett gäller än idag.

Samtidigt vill allt fler danskar öka biståndet idag. Inte på tio år har så många danskar (24 procent) sagt sig vilja höja biståndsanslaget. Andelen danskar som säger sig vara nöjda med anslaget har legat relativt stabilt kring 35 procent de senaste tio åren.

Erik Halkjaer