Go to main navigation
Vattentank lyfts av lastbil i Shire, Tigray, Etiopien

I början av februari kunde FN:s barnfond leverera en hjälpleverans till staden Shire, i Tigray, i Etiopien. 

Foto: Unicef

nyhet

Norska flyktingrådet kräver obegränsad tillgång till Tigray

Flyktingläger i det konfliktdrabbade Tigray, i norra Etiopien, har totalförstörts. Norska flyktingrådets personal har flytt, 20 000 flyktingar saknas och 200 000 är i behov av nödhjälp. Etiopien visar lite samarbetsvilja.

Satellitbilder visar hur två flyktingläger i de norra delarna av Tigray, i norra Etiopien, totalförstörts. Genom bilder från Planet Labs Inc har den brittiska organisationen DX Open Network kunnat identifiera hur byggnader tillhörande olika biståndsorganisationer bränts ner sedan den väpnade konflikten mellan Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) och den etiopiska regeringen utbröt i början av november förra året. 

– Organisationen hörde av sig till oss och sa att de troligen identifierat några byggnader som var våra. Vi gick igenom bilderna och kunde bekräfta detta. Uppgifterna stämde med vad våra lokala medarbetare också sagt. Exakt vad som hänt kan vi inte säga eftersom vi själva inte varit på plats. Det går många rykten och vi har fått ta del av flera fruktansvärda rapporter om vad som kan ha hänt. De första incidenterna skedde i slutet av november och sen ska lägren ha totalförstörts i januari, säger Jeremy Taylor, påverkansansvarig för Norska flyktingrådet i Östafrika och Jemen. 

Innan striderna startade förra året hade Norska flyktingrådet 97 anställda i Tigray. De var placerade på regionkontoret i Shire och i fyra flyktingläger, bland annat Hitsaats och Shimelba i norr, mot gränsen till Eritrea. Det är dessa två läger som nu har förstörts. 

De anställda har i de flesta fall tagit sig hem eller flytt till regionhuvudstaden Mekelle. Kontoret i Shire är stängt. Av 25 000 eritreanska flyktingar som levde i de två förstörda lägren har ungefär 4 000 lyckats ta sig till de två lägren i södra Tigray, men fler än 20 000 människor saknas.

– Länge var det omöjligt att komma in i Tigray med någon humanitär hjälp överhuvudtaget, men sedan ett par veckor har vi kunnat ta oss till de södra lägren och dela ut mat i begränsad omfattning. Vi har försökt ta oss till vårt regionkontor, men det har inte gått, säger Jeremy Taylor.

Möts av tystnad

Över telefon från Kenyas huvudstad Nairobi beskriver Jeremy Taylor den tystnad Norska flyktingrådet möts av när de försöker kontakta ansvariga myndigheter i Etiopiens huvudstad Addis Abeba. 

– Trots att vi bett om tillåtelse flera gånger har vi inte fått något svar. Det är inte så att man får ett ja eller nej, utan man hör helt enkelt inget. Vi har gått igenom det här fyra-fem gånger. Varje gång blir vi hänvisade till någon annan och blir ombedda att komplettera med något, men sen är det tyst.

Att Norska flyktingrådet trots allt fått tillåtelse att arbeta i mindre skala i de södra lägren beror på att Etiopien ritat om gränsen, enligt Jeremy Taylor. De två lägren ligger inte längre i Tigray, utan i Amhara. 

– Så frågan är om man ens kan säga att vi fått tillåtelse att komma in i Tigray.

Samtidigt som satellitbilder visar hur flyktingläger förstörts har människorättsorganisationen Human Rights Watch intervjuat 37 personer i Tigray som alla vittnar om hur den etiopiska militären bombat städerna Mekelle, Shire och Humera. Minst 83 civila ska ha dödats och 300 skadats. 

Enligt Human Rights Watch befinner sig minst 200 000 människor i Tigray på flykt från sina hem. Jeremy Taylor talar om 100 000-tals internflyktingar i behov av nödhjälp i form av rent vatten, sanitet, utbildning till barn, mat och identitetshandlingar. 

– Ett par hjälporganisationer har fått tillåtelse att komma in i Tigray, men bara längs med huvudvägarna och de städer som kontrolleras av regeringsstyrkorna. På så vis kanske flyktingar i Shire och Mekelle har kunnat nås. Vårt fokus är att komma till alla delar av Tigray.

En överenskommelse

FN:s livsmedelsprogram, WFP, meddelade den 6 februari att organisationen nått en överenskommelse med den etiopiska regeringen, om att bland annat tillåta hjälporganisationernas lokalanställda att återvända till arbetet i Tigray och att alla ansökningar om att få tillgång till området ska handläggas å det snaraste. Jeremy Taylor ger inte mycket för detta.

– Det råder en missuppfattning kring vad tillgång är. WFP säger att det finns ett avtal med regeringen, men inget har hänt. Regeringen har tillåtit ett 25-tal FN-arbetare komma in i Tigray, men det räcker inte. Vi har kommit till ett läge där vi hyllar små framgångar och status quo när vi i själva verket bara har tillgång till ett mindre område. 

Som OmVärlden rapporterat var en av de första hjälpkonvojer att komma in i Tigray, efter att konflikten startade förra året, Röda Korsets, men när Internationella rödakorsfederationens ordförande Francesco Rocca nyligen besökte Tigray konstaterade han att ”folk i Tigray behöver mycket mer hjälp än vad de får för närvarande.”

Den 12 februari meddelade FN:s barnfond Unicef att de nått staden Shire med den första hjälpkonvojen sedan konflikten startade. Enligt Unicef fanns det då 52 000 internflyktingar i staden, utan tillgång till dricksvatten, sanitära installationer och med svår brist på hälsovård. 

Jeremy Taylor upprepar sin chef, generaldirektör Jan Egelands ord om att de humanitära hjälporganisationerna behöver obegränsad och villkorslös tillgång till hela Tigray, för att möta upp hjälpbehoven. Paradoxalt nog arbetade den etiopiska regeringen nära de flesta hjälporganisationer i Tigray fram till i november förra året, men nu är den samarbetsviljan borta, menar Jeremy Taylor.

Norska flyktingrådet får stöd av bland annat den svenska biståndsmyndigheten Sida för att jobba i Etiopien, bland annat i Tigray. Totalt 49 miljoner kronor sedan 2017. 

Erik Halkjaer