Go to main navigation
Covid-19 vaccin anländer till flygplats

Storsatsning på att bekämpa effekterna av covid-19, inom till exempel COVAX-initiativet, har ökat biståndsvolymerna.

Foto: Unicef

nyhet

Ökad utlåning bakom mer bistånd under pandemin

Enligt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) ökade de rika ländernas biståndsvolymer under pandemiåret 2020. Bäst i klassen var Sverige, men Gunnel Axelsson Nycander, policyrådgivare på Act Svenska kyrkan jublar inte. 

Totalt ökade världens rika länder, inom OECD, sitt bistånd med 161,2 miljarder US dollar under 2020. Det är 3,5 procent mer än året innan, rapporterar OECDS biståndskommitté DAC i en ny rapport. 

– Det är bra att totalsiffran inte sjönk, men när det är en sådan katastrof ute i världen är det ingen jubelklang att det blev en liten ökning. Vi är glada över att Sverige inte minskade biståndet när man såg att ekonomin krympte, men man ska också notera att i den svenska siffran ingår en stor utbetalning till gröna klimatfonden, vilket inte görs varje år, säger Gunnel Axelsson Nycander.

Hon talar med OmVärlden vid sidlinjen av den stora FN-konferensen för finansiering av internationell utveckling, Finance for Development, som pågår digitalt 12–14 april. Under konferensen har många deltagare noterat att Sverige och några andra länder, som Tyskland, Norge och Frankrike ökat sitt bistånd under pandemin. 

Samtidigt noteras att flera länder gör dramatiska nedskärningar, som till exempel Storbritannien.

– Det är väldigt kortsiktigt. Inte minst eftersom återhämtningen i varje enskilt land, även Storbritannien, är beroende av att en återhämtning sker i hela världen, säger Gunnel Axelsson Nycander. 

OECD:s generalsekreterare Angel Gurría är inte heller nöjd. 

– Världens regeringar har satsat 16 000 miljarder dollar i ekonomiska stimuleringspaket på grund av covid, men vi har bara lyckats mobilisera en procent av den summan för att bistå utvecklingsländerna att hantera en kris som saknar motstycke i vår livstid, säger han i ett pressmeddelande. 

Läs också: Global bolagsskatt kan minska växande klyftor

Gunnel Axelsson Nycander konstaterar att de ekonomiska konsekvenserna av pandemin inte är en dipp som det bara är att gå vidare ifrån. Hon menar att krisen är så djugående att det kan ta fem till tio år att repa sig ifrån den. Och hon ställer sig kritisk till att många av de åtgärder som presenteras på finansieringskonferensen handlar om kortsiktiga uppskov av skulder, ett par månader i taget.

OECD skriver i sin rapport att en stor anledning till att biståndet ökat under pandemin handlar om att biståndsgivarna ställt ut fler lån. Av det totala biståndets från OECD:s biståndsländer bestod förra året 22 procent av lån, mot 17 procent året innan. 

I Sveriges fall består ökningen framför allt av en utbetalning till FN:s gröna klimatfond, men av OECD:s sammanställning framgår det att många av de andra ländernas ökade satsningar på bistånd innehåller just lån.

Under finansieringskonferensen framgår det att många av deltagarna är skakade av det dramatiska läget. Gunnel Axelsson Nycander säger att det finns en genuin oro över utvecklingen.

– Många pekar på vaccinfrågan och hur avgörande det är att snabbt få till en fördelning så att alla kan få tillgång. Magdalena Andersson, som under mötet företräder IMF sa att vaccin och fördelning av vaccin är den bästa investeringen just nu.

Under konferensens sista dag annonserade Sveriges regering ytterligare satsning på det globala initiativet, Covax, för att sprida covid-19-vaccin även till låginkomstländer. Sverige skjuter till 2,25 miljarder kronor, vilket tillsammans med tidigare bidrag på 200 miljoner kronor gör Sverige till världens största givare till Covax. 

Välkomnar budskap

Gunnel Axelsson Nycander välkomnar regeringens budskap under konferensen, men efterlyser större uppmärksamhet på betydelsen av sociala trygghetssystem. Det nämns på flera ställen i årets Finance for Sustainable Development Report, från FN, Världsbanken och IMF.

– Men under konferensen har det däremot varit väldigt tyst om det, samtidigt är det stort fokus på offentliga investeringar i år, vilket är något som vi på Act Svenska kyrkan länge efterlyst. Man pratar inte lika mycket om privata investeringar som tidigare. De är så klart viktiga, men våra ansträngningar måste balanseras med större fokus på offentliga resurser.

Enligt OECD minskade de privata investeringsflödena och världshandeln dramatiskt förra året. Privata investeringar i utvecklingsländerna minskade med 13 procent och handeln med 8,5 procent.

Detta är också Per Olsson Fridh, minister för internationellt utvecklingssamarbete, medveten om. I ett mejl till OmVärlden skriver han att ”insikten om att ett hållbart och inkluderande samhälle behöver understödjas av grundläggande tillgång till sociala trygghetssystem har blivit tydligare.”

Per Olsson Fridh menar att en satsning på rättvis tillgång till vaccin är en central fråga i just insikten om behovet av sociala trygghetssystem. Det är också behovet av ökad resursmobilisering, enligt ministern. 

Han skriver vidare att Sverige redan bidrar till kapacitetshöjande insatser mellan myndigheter och att Sverige jobbar med FN:s utvecklingsprogram, UNDP, och Världsbanken med demokratistärkande insatser och ”good governance”.

”Vi gör stora satsningar för att människor ska få tillgång till vad som ingår i trygghetssystem när länder inte klarar det själva.”

Erik Halkjaer