Go to main navigation
Ett växlingskontor i Yangon, Myanmar

Sverige ändrar biståndsstrategi för Myanmar, men är regeringen är osäker på hur man agerar inom Asiatiska utvecklingsbanken.

Foto: ADB

nyhet

Oklart hur Sverige agerar mot Myanmar i utvecklingsbank

Efter att ha stoppat bistånd till staten i Myanmar reviderar regeringen nu biståndsstrategin för landet. Inga svenska pengar ska hamna i militärens fickor, men i vilka fickor det bistånd som kanaliseras genom den Asiatiska utvecklingsbanken hamnar är oklart.

Efter militärkuppen i Myanmar den 1 februari i år frös Sverige den del av biståndet som går direkt till landets statliga institutioner. Det handlar om ungefär 15 procent av Sveriges stöd till Myanmar, enligt Sveriges minister för internationell utvecklingspolitik, Per Olsson Fridh. 

– Vi hade mindre att lägga om än andra givare hade, för vi har haft ett mycket mindre stöd till staten och den statliga strukturen, säger ministern till OmVärlden.

Även det biståndsarbete som inte är kopplat till de statliga institutionerna är mycket svårt att utföra för tillfället, men mycket viktigt, säger han.

– Det är en helt förändrad situation på marken. Bankväsendet kan man inte använda sig av, det är strejker och säkerhetssituationen är oerhört svår.

Stöd till exilaktivister

På torsdagen, den 22 april, beslutade regeringen om att anta en ny biståndsstrategi för Myanmar. Det rör sig inte om en minskning av stödet, utan om att styra om biståndet till demokratiförsvarare och civilsamhällesorganisationer.

Strategin som nu ändras skrevs under den period då Myanmar leddes av mottagaren av Nobels fredspris 1991, och tillika generalsekreterare för Nationella demokratiska förbundet (NLD), Aung San Suu Kyi, som i samband med kuppen greps av militären. När strategin skrevs ansågs landet ha rört sig avsevärt mot demokrati, trots att militären även då i praktiken kontrollerade vissa delar av statsapparaten och politiken.

– Det vi gjort nu är att vi möjliggjort för stöd till det civila samhället som tvingats ut ur Myanmar. Det möjliggör för Sverige att fortsätta hitta vägar att stödja de demokratiska krafter som finns på marken även när de behövt fly ut ur landet, säger Per Olsson Fridh.

Ett exempel kan vara exilmedia, som under den förra juntaperioden, fram till 2011, spelade en stor roll och som kunde existera tack vare omvärldens bistånd. I och med februarikuppen har flera journalister återr tvingats på flykt.

Fortsatt stöd genom ADB

Sverige ger inte bara bilateralt bistånd till Myanmar, utan också genom multilaterala institutioner och banker, till exempel Asiatiska utvecklingsbanken (ADB), som får 210 miljoner kronor under perioden 2021-2024. I början av mars i år meddelade också ADB att de avbryter allt sitt stöd till den burmesiska staten. Exakt hur mycket av det totala stödet på 3 500 miljarder US dollar det rör sig om är oklart.

ADB fortsätter dock att stötta projekt som utförs av andra institutionella partners, som biståndsaktörer i andra asiatiska länder eller genom den privata sektorn. I Myanmar är militären en dominerande spelare i näringslivet, med förgreningar ut i en lång rad sektorer. 

De företag som militären i Myanmar kontrollerar är inte minst aktiva inom utvinning av naturresurser, IT- och kommunikationssektorn eller energi, som gas och kol. Det är också de sektorer som får mest stöd av ADB i Myanmar. 

I dagsläget genomför ADB långt fler än 100 projekt i Myanmar. Så sent som i mitten av mars, efter meddelandet om att de fryser stöd till staten, godkände ADB ett projekt som handlar om att bygga ut teknologisk infrastruktur.

Oroat civilsamhälle

Civilsamhället är djupt oroat att pengarna från ADB ska hamna i militärens fickor och finansiera fortsatt våld. I ett öppet brev, genom NGO Forum on ADB, kräver ett antal organisationer att ADB stoppar samtliga sina projekt i Myanmar. 

”Utan omfattande riskanalys innan lån beviljas till ett militärstyrt Myanmar finns risk att pengar går till företag som står nära militären och dess ockupation”, skriver NGO Forum on ADB.

Per Olsson Fridh säger att Sverige följer situationen noggrant, speciellt i de forum där man är involverad, såsom ADB. Allt handlar om att hitta vägar för att komma åt militärens ekonomi och kassaflödet som försörjer dem.

Sverige ger ganska mycket pengar till ADB, hur vet ni att de pengarna inte hamnar i militärens fickor?

– Det är en oerhört bra fråga som du ställer. Vi har sedan kuppen dels legat på och följt upp hur EU agerar, och de har också fryst sitt stöd. Vi har följt upp hur FN och UNDP agerar på marken och hur Världsbanken agerar och vi ligger på. Men du kanske sätter mig lite på pottan med frågan om Asiatiska utvecklingsbanken, säger Per Olsson Fridh.

Sverige sitter i styrelsen för ADB genom just Per Olsson Fridh, men representeras för tillfället av Kanada från den givargrupp, eller valkrets, Sverige är medlem i. 

Per Olsson Fridh ber att få återkomma om specifika uppföljningar Sverige gjort gällande ADB:s arbete i Myanmar och vilken hållning Sverige tar i ADB.

– I vår valkrets så bör vi ha agerat, säger han.

Läs också: EU inför sanktioner mot militärens företag i Myanmar

Moa Kärnstrand