Go to main navigation
Polis i Zimbabwe

Zimbabwe är ett av de länder som Nordiska Afrikainstitutet menar utnyttjat covid-19-pandemin för att införa fler restriktioner, med bla ökat polisvåld. Frågan är om det kan rullas tillbaka under 2021.

Foto: Shutterstock

nyhet

Sju anledningar att hålla ögonen på Afrika 2021

Nordiska Afrikainstitutet listar sju anledningar till varför vi bör hålla ögonen på den afrikanska kontinenten under året. Konflikten i Etiopien och auktoritära ledare står överst på listan.

När Nordiska Afrikainstitutet tittar på vad som kan vara värt att hålla ögonen på, i Afrika under år 2021, hamnar den pågående konflikten i Etiopien överst.

1. Håller Abiy Ahmed Etiopien samman?

Enligt forskaren Redie Bereketeab vid Nordiska Afrikainstitutet finns det en risk att den väpnade konflikten i Tigray, i norra Etiopien sprider sig. Om 2019-års mottagare av Nobels fredspris, Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed, spelar sina kort rätt kan han dock undvika detta, säger Redie Bereketeab på Nordiska Afrikainstitutets sajt. 

Den militära operationen är i princip över, så mycket hänger på vilket stöd Tigrays folkliga frihetsfront (TPLF) kan samla och hur Abiy Ahmed tar sig an de utmaningar som finns kring mänskliga rättigheter i området. Det ligger också i grannländernas intresse att kväsa konflikten så snart det går. Avgörande blir valet i Etiopien i år. 

Läs också: Första hjälpkonvojen anländer till Tigray

2. Står folk upp mot auktoritära ledare efter covid-19?

De kommande valet i Uganda, den 14 januari, har påverkats kraftigt av covid-19-pandemin. Sittande presiden Yoweri Museveni har utnyttjat pandemins restriktioner för att begränsa utmanarnas möjligheter, framför allt musikern Bobi Wine, som rönt allt större framgångar sedan han klev in i politiken 2016.

Läs också: Populär oppositionspolitiker har ingen chans i Ugandas presidentval

Andra länder som, enligt Nordiska Afrikainstitutet, utnyttjat pandemin för att begränsa demokratin är Sydafrika, Namibia och Zimbabwe. Enligt institutets forskare har pandemin drivit på totalitära tendenser, som dock inte nödvändigtvis behöver bli permanenta. Det kan efter pandemin finnas ett större stöd för demokratiska krafter.

Läs också: Det farliga biståndet - att stärka demokratier

3. Bromsar Afrikas ledare skuldkrisen?

Pandemin har ökat skuldkrisen i flera länder i Afrika. Priserna på livsmedel på världsmarknaden har rasat och turismen stannat av helt. Många länder har lyckats lösa kriserna med hjälp av lån från Internationella valutafonden (IMF), säger forskaren Jörgen Levin vid Nordiska Afrikainstitutet. 

Lösningar kan vara högre skatter, begränsa utgifter och internationellt bistånd. De internationella givarna kan dock bli mer försiktiga då ledare i flera länder visat allt mer auktoritära tendenser. Att många länder led av stora skuldbördor redan innan pandemin gör inte saken lättare.  

4. Ökad hunger hotar i Östafrika

Under årets första sex månader hotas många människor i östra Afrika av hunger. Närmare 30 miljoner människor lever med stor osäkerhet kring huruvida de kommer att ha mat för dagen, enligt Nordiska Afrikainstitutet. 

Krisen förvärras av ökande flyktingskaror från konflikten i Etiopien och svaga regn. Enligt prognoserna finns det en risk att nederbörden kommer vara otillräcklig ända fram till i maj i år. I värsta fall står Östafrika inför en situation samma situation som 2010-2011 med högre livsmedelspriser och svält. 

Förra årets massiva gräshoppsinvasioner och översvämningar spär ytterligare på svårigheterna för regionens småbönder. 

Läs också: Gräshoppor fortsätter att plåga Östafrika

5. Inkluderas kvinnor i återhämtningsprogrammen?

Nordiska Afrikainstitutets Diana Højlund Madsen trycker på vikten av att inkludera Afrikas kvinnor när kontinentens länder tar fram sina återhämtningsprogram efter covid-19-pandemin. När många länder införde lockdowns drabbades miljoner våldsutsatta kvinnor, som låstes in med sina förövare. 

Diana Højlund Madsen säger att effekterna av pandemin kommer leva kvar länge, som hög arbetslöshet och stress, vilket kan öka riskerna för misshandel och övergrepp. I Rwanda har en av tre kvinnor och flickor upplevt våld, enligt FN:s kvinnoorgan UN Women. Där har arbetslösheten ökat kraftigt under pandemin och såväl lokala organisationer som landets jämställdhetskontor konstaterat att antal samtal och anmälningar om övergrepp ökat. 

6. Hur påverkas låginkomstländerna av frihandel?

Hur kommer Afrikas låginkomstländer hantera det nya kontinentala frihandelsavtalet, African Continental Free Trade Area (AfCFTA), frågar sig Nordiska Afrikainstitutet. Forskaren Jörgen Levin ser en risk i att stora företag i länder med stor export kommer slå ut företag i låginkomstländer. 

Generellt konstaterar Jörgen Levin att det är dyrt att producera i Afrika. Med dyra transporter och dyr energi, men avtalet kan också göra att kostnaderna minskar och konkurrenskraften kan öka. 

7. Frostigt eller tinar det mellan EU och Afrika

Det sjätte toppmötet mellan EU och Afrikanska unionen ställdes in och flyttades fram på grund av pandemin. Samtidigt finns det inom EU en ökande oro över att intresset minskat i Afrika, enligt forskaren Therése Sjömander Magnusson, vid Nordiska Afrikainstitutet. 

Som OmVärlden skrivit om tidigare vill man från AU:s håll se ett ökat partnerskap mellan EU och AU, där de två parterna agerar som jämbördiga parter. Frågan är hur det nya afrikanska frihandelsavtalet påverkar AU:s självförtroende i förhandlingarna. Likaså hur EU:s nya migrationspolitik färgar av sig när EU använder bistånd som en del av förhandlingarna. Något flera ledare i Afrika kritiserat, för att istället börja närma sig Kina och Indien.  

Läs också: Kinas nya sidenväg

Läs Nordiska Afrikainstitutets hela analys, på engelska, här.

Erik Halkjaer