Go to main navigation
Solinn Lim är landchef för Oxfam i Kambodja

En av flera oroliga företrädare för civilsamhället och biståndsorganisationerna i Kambodja är Solinn Lim, landchef för Oxfam i Kambodja, som menar att Sverige borde utöka de diplomatiska resurserna i landet, istället för att avbryta dem.

Foto: Oxfam Cambodia

nyhet

Stor oro när Sverige stänger ambassad i Kambodja

Senast den 31 december i år ska Sverige ha avvecklat sin ambassad i Kambodja. I flera brev uttrycker 160 organisationer stor oro för att mänskliga rättigheter och demokrati kommer försämras än mer, utan svensk närvaro.

I slutet av november förra året meddelade regeringen att Sveriges ambassad i Kambodja ska stängas. Anledningen uppges vara en del av Utrikesdepartementets ”kontinuerliga anpassning” i ”förhållande till förändringar i världen och ändrade krav på bevakning och service.” 

Enligt beskedet ska ambassaden vara avvecklad senast 31 december 2021. Därefter ska Sveriges ambassadör i Thailand vara sidoackrediterad i Kambodja. 

Beslutet kommer efter att regeringen i juni förra året beslutade att Sveriges strategi för internationellt utvecklingssamarbete med Kambodja ska avslutas i år. Istället uppgår ett mål om att upprätthålla och stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer i Kambodja i den rådande strategin för Asien och Oceanen. 

I ett pressmeddelande sa dåvarande minister för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, i juni att ”det demokratiska utrymmet i Kambodja har kraftigt begränsats de senaste åren. Det har försvårat möjligheterna för ett brett och nära samarbete.”

Peter Eriksson meddelade också att Sveriges bilaterala bistånd till Kambodja upphör, men stödet till civilsamhället och försvarare av mänskliga rättigheter och demokrati kommer att fortsätta. Soeung Saroeun, som leder den kambodjanska paraplyorganisationen Cooperative Committee for Cambodia, sa då till OmVärlden att han var besviken, men satte sin tillit till en fortsatt svensk närvaro genom ambassaden.

– Jag uppskattar Sveriges arbete här, särskilt ambassadens personal. De har alltid varit stöttande, backat upp oss och fört oss samman med andra delar av samhället, som näringslivet så att vi kan försöka jobba tillsammans för en hållbar utveckling. De har även erbjudit oss en plattform för att möta representanter för regeringen, sa Soeung Saroeun då.

Fyra brev till Ann Linde

Nu står det alltså klart att även ambassaden stänger ner. Under december månad förra året skickade därför Cooperative Committee for Cambodia tillsammans med 160 andra kambodjanska och internationella, däribland svenska, organisationer fyra brev till utrikesminister Ann Linde där de uttryckte stor oro för konsekvenserna av beslutet. 

”Vi uppmanar er att investera i den existerande ambassaden och det svenska utvecklingssamarbetet i Kambodja som kan stå inför ytterligare ett vägskäl”, skriver organisationerna. Vidare uppmanar de regeringen att överväga möjligheten att tillsätta en tjänsteman från det svenska utrikesdepartementet med stationering i Kambodjas huvudstad Phnom Penh, för att försäkra sig om ett fortsatt engagemang för mänskliga rättigheter. 

Exakt hur den svenska närvaron från biståndsmyndigheten Sida kommer att se ut fortsättningsvis är ännu inte bestämt. Utrikesdepartementets presstjänst säger till OmVärlden att Sveriges fortsatta närvaro i Kambodja för närvarande ses över. 

Samuel Hurtig är chef för Sveriges utvecklingssamarbete på ambassaden i Kambodja. Han säger till OmVärlden att många organisationer i det kambodjanska civilsamhället är oroliga för vad konsekvenserna av Sveriges brutna diplomatiska relationer kan innebära för dem. 

– En förutsättning för att genomföra uppdraget och strategin är att det finns närvaro i Phnom Penh. Något annat alternativ har jag svårt att se framför mig. Just nu går det inte ens att resa hit från Bangkok eftersom det inte går några flyg, säger Samuel Hurtig. 

Han har i dagsläget inget svar att ge på vart kambodjanska civilsamhällesorganisationer som söker stöd av Sverige ska vända sig framöver. Mycket tyder på att Soeung Saroeun förhoppning om svensk närvaro i form av en representant från det svenska utrikesdepartementet inte kommer att infrias. Samuel Hurtig avfärdar däremot inte en möjlig Sidanärvaro även framöver. 

"Behåll ambassad med mer resurser"

En annan person som undertecknat breven till utrikesministern är Solinn Lim, chef för den brittiska biståndsorganisationen Oxfam i Kambodja. I ett mejl till Omvärlden skriver hon att om den svenska regeringen menar allvar med att stödja demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Kambodja, bör ambassaden behållas, med utökade resurser. 

”En ambassad får tillgång till rättegångar och regeringsdepartement och kan följa utvecklingen nära. Ett Sidakontor kanske inte kan ge samma stöd till kambodjanska civilsamhällesorganisationer, framför allt dem som jobbar med mänskliga rättigheter. Då utrymmet för civilsamhällesorganisationernas påverkansarbete minskar är en svenska ambassads roll viktigare än någonsin”, skriver hon. 

När Sverige drar sig ur Kambodja finns igen ambassad från de nordiska länderna kvar i landet. Av andra likasinnade biståndsgivarländer, som Storbritannien och Nederländerna, har bara den förstnämnda en ambassad på plats, men ger inget bistånd, enligt Samuel Hurtig. 

Han tror att Sverige kommer lämna ett stort tomrum efter sig, både vad det gäller det avbrutna bilaterala stödet och den diplomatiska närvaron. 

– Vi har fått positiv uppmärksamhet för vår roll vi haft här. Många organisationer har lyft Sveriges unika roll i Kambodja, utöver det ekonomiska stödet. Vår närvaro gör att vi kan besöka organisationer som övervakas eller är utsatta för trakasserier. Vi deltar vid rättegångar och offentliga arrangemang, vilket är mycket uppskattat. Vi har varit en garant för många utsatta organisationer, säger Samuel Hurtig. 

Exakt hur de kambodjanska organisationer som idag uppbär stöd av Sverige kan komma att påverkas, kan inte Samuel Hurtig svara på. Sveriges fokus på mänskliga rättigheter och demokrati innebär också att till exempel stöd till utbildning och att bekämpa effekterna av klimatförändringarna slopas, vilket organisationerna uttrycker stor besvikelse kring. 

Läs också: Undantagslagar i Kambodja slår hårt mot mänskliga rättigheter

Kambodja har de senaste tio åren fått närmare 2,8 miljarder kronor i bistånd från Sverige. Under samma period har landets styre blivit allt mer auktoritärt. Redan 2017 varnade Sveriges regering för konsekvenserna av den kambodjanska regeringens begränsningar av politisk opposition, media och civilsamhällesorganisationer. 

 

Erik Halkjaer