Go to main navigation
Personer i väntan på transport i Peru under pandemin.

Karantänregler i flera länder i Latinamerika har varit svåra att följa på grund av få möjligheter till ekonomisk kompensation vid inkomstbortfall.

Foto: Shutterstock

nyhet

Sociala klyftor gör att pandemin slår hårt mot Latinamerika

Latinamerika är tillsammans med Europa den region i världen som drabbats hårdast av covid-19. Trots mer tid till förberedelser och striktare restriktioner tog smittspridningen snabbt fart, främst på grund av stora sociala klyftor.

Latinamerika var länge den del av världen där pandemin slagit till hårdast. Enligt nyhetsbyrån AFP hade fler än 700 000 människor i Latinamerika och Karibien dött till följderna av covid-19 i början av mars. 

AFP räknade tidigare i februari till att fler än 800 000 människor dött på grund av covid-19 i Europa. I Europa lever 748 miljoner människor i 52 länder, i Latinamerika och Karibien är befolkningen 658 miljoner i 34 länder. 

Brasilien är, som OmVärlden rapporterat, det land som näst USA är mest utsatt i världen. Även om Mexiko är hårt drabbat. Tillsammans står de två länderna för två tredjedelar av den totala dödssiffran i regionen. 

Andra hårt drabbade länder i Latinamerika är Colombia, Peru, Argentina, Chile och Ecuador. I en rapport publicerad i augusti förra året redogör sex forskare från Chile, Italien och Portugal varför just Brasilien, Chile, Colombia, Peru och Ecuador drabbades så hårt i början av pandemin.

– Att smittspridningen tog sån fart, trots att de flesta länderna införde restriktioner tidigt, beror på låg kapacitet för att ta emot patienter, det vill säga antal sjukhussängar, en stor informell sektor och att de ekonomiska stödpaketen var för svaga, säger María Alejandra Benítez, forskare vid Centro Estudios Publicos i Chile, som står bakom rapporten.

Dåligt utgångsläge

Till OmVärlden säger María Alejandra Benítez också att de studerade länderna satsade på att utöka sjukvårdskapaciteten, men utgångsläget var för dåligt, som OmVärlden tidigare rapporterat om från Ecuador. I Chile, som är det land med bäst utgångsläge, nästan fyrfaldigades kapaciteten, men sjukvården kollapsade ändå, enligt María Alejandra Benítez.

– Och restriktionerna slog hårt mot de många människor som jobbar inom informell sektor. De har ingen formell anställning och saknar försäkringar, och har ofta stora skulder. De kan inte sitta instängda med armarna i kors, varför de i till exempel Ecuador gick ut ändå.

De ekonomiska stödpaket som sattes in var inte heller tillräckliga för att backa upp dem som drabbades av restriktionernas konsekvenser, enligt forskarna. Många invånare i de studerade länderna har inte råd att vänta flera veckor på kompensationer som de inte ens vet ifall de kan tillgodogöra sig. 

Colombia, Peru och Ecuador införde hårda karantäner, men det stoppade ändå inte smittspridningen. I Chile infördes lokala karantäner och senare även regionala, men när smittspridningen gick ner vaggades makthavarna in i falska förhoppningar, enligt María Alejandra Benítez. 

– I Brasilien sa presidenten att han inte trodde på covid-19. Om han säger så kommer folk självklart tro samma sak. I Chile sa makthavarna att det värsta var över när smittspridningen gick ner, och folk litade på det, men det visade sig sen inte stämma, så vad politiker och makthavare säger och kommunicerar är av stor betydelse.

Ingen karantän

I Brasilien infördes inte heller någon karantän eller några tuffare restriktioner, och situationen försvårades även av en decentraliserad beslutsprocess. I rapporten framhåller forskarna vikten av central samordning och beslutsordning, där Brasilien agerat rakt motsatt mot de andra fyra länderna i studien. 

Av de studerade länderna har Chile vänt utvecklingen och kommit igång med vaccinationer. I februari hade i stort sett åtta av tio invånare över 65 år vaccinerats och Chile hade även donerat 40 000 doser vaccin till Peru och Ecuador. 

Samtidigt har Argentina infört en miljonärsskatt för att öka det ekonomiska stödet till landets många människor som lever i fattigdom eller saknar formell sysselsättning. Skatten klubbades i Argentinas parlament i december förra året och är tänkt att samla in 3,5 miljarder US dollar från den 0,02 rikaste procenten av befolkningen, dryg 12 000 personer. Liknande förslag i Chile och Brasilien har avslagits. 

Erik Halkjaer