Go to main navigation
Foto från möte med EUs ordförandeland våren 2021, Portugal

När EU:s ordförandeland Portugal lade fram ett kompromissförslag om krav på offentlig land-för-land redovisning av skatter röstade Sverige nej. 

Foto: EU

nyhet

Sverige motsätter sig majoritetsförslag i EU mot skatteflykt

En majoritet av EU:s medlemsländer har röstat för att multinationella företag offentligt ska redovisa vad de betalar i skatt i sina verksamhetsländer. Sverige röstade emot. ”Det är tragiskt”, säger Penny Davies på biståndsorganisationen Diakonia.

När EU:s konkurrenskraftsråd möttes i torsdags kunde fler än hälften av medlemsländerna enas om ett förslag om krav på att multinationella företag öppet redovisar vad de betalar i skatt i sina verksamhetsländer. Det kallas även för offentlig land-för-land-rapportering. 

Krav på offentlig land-för-land-rapportering har diskuterats inom EU sedan 2016. Då lade EU-kommissionen fram ett förslag, men det sträckte sig bara till offentlig rapportering inom EU, inte i andra länder där företagen har verksamhet. 

EU-parlamentet valde i sitt förslag året därpå, 2017, att föreslå offentlig land-för-land-redovisning i alla länder, även utanför EU. Långt ifrån alla länder är överens om detta, vilket OmVärlden bland annat rapporterade om när Sverige stod värd för en internationell konferens om skatteflykt, 2018.

Sveriges regering, med finansminister Magdalena Andersson har hela tiden ställt sig tveksam till offentlig land-för-land-rapportering. Hon har svårt att se fördelarna med det, sa hon 2017 till Dagens Nyheter. För henne är det viktigare att ländernas skattemyndigheter kan utbyta information. 

I sin årsrapport Barometer 2020, skriver paraplyorganisationen Concord Sverige att världens länder varje år går miste om 500 miljarder US dollar i skatteflykt, och att nästan hälften av dessa pengar, 200 miljarder US dollar går förlorade i utvecklingsländer. Detta samtidigt som det krävs 2 500 miljarder US dollar för att uppnå de globala målen för hållbar utveckling. 

"Viktigt att öka insynen"

– Ska vi klara att nå de globala målen måste vi få stopp på skatteflykten. Offentlig land-för-land-rapportering är viktigt för att öka insynen i vad multinationella företag betalar i skatt. Människor ska kunna ställa företag och beslutsfattare till svars när de fuskar med skatten, säger Penny Davies, policyrådgivare på biståndsorganisationen Diakonia, som jobbat länge med frågan.

Diakonia får stöd av flera EU-länder, bland annat Danmark och Finland, som ställer sig bakom Europaparlamentets förslag. Enligt Diakonia gjorde Danmark under mötet ett starkt anförande för transparens som nyckelfrågan mot skatteflykt.

Sverige sällade sig istället till länder som Malta, Irland och Luxemburg. I ett mejl till OmVärlden skriver Magdalena Anderssons pressekreterare Johan Ekström att det redan finns en land-för-land-rapportering som Skatteverket får ta del av, och att frågan nu handlar om offentlig land-för-land-rapportering. 

”Sveriges regering har inte tagit ställning i sak, men är principiellt emot att fatta beslut i EU om skattefrågor utan enhällighet. Försöket att fatta beslut om en skattefråga i konkurrenskraftsrådet betraktar vi som ett allvarligt hot mot den principen”, skriver Johan Ekström.

– Det är tragiskt att Sverige fortfarande obstruerar denna viktiga transparensåtgärd för att motverka skatteflykt. Sverige tycks ha fastnat i formalitetsargument, säger Penny Davies. 

Läs också: Skatteflykten dränerar sjukvården

Det förslag som lades fram och godkändes under konkurrenskraftrådet var framtaget av EU:s nuvarande ordförandeland, Portugal, och begränsade den offentliga land-för-land-rapporteringen till inom EU och de länder som finns med på EU:s lista över skatteparadis. Parlamentet vill gå längre, och har stöd av flera medlemsländer. 

– Det viktiga är att få till ett regelverk som faktiskt gör skillnad, ett regelverk som kan göra skillnad för människor som lever i fattigdom, som är verkningsfullt mot skatteflykt från utvecklingsländerna, säger Penny Davies. 

Framöver stundar en trepartsförhandling mellan parlamentet, kommissionen och medlemsstaterna. Sverige kommer fortsatt driva sin restriktiva linje, medan till exempel Diakonia kommer pressa på för parlamentets linje.

Erik Halkjaer