Go to main navigation
poliser i Colombia griper demonstranter

Hundratals personer ska under de senaste dagarnas protester ha utsatts för godtyckliga gripanden av polisen i Colombia.

Foto: Shutterstock

nyhet

Sveriges bistånd till polisen i Colombia under lupp

Under åtta dagar av omfattande protester i flera städer i Colombia har minst 26 personer dödats i sammanstötningar med polisen. Sverige ger sedan flera år bistånd till polisen, bland annat för att öka medborgarnas tillit till myndigheten.

Sverige har sedan 2013 stöttat polisen i Colombia med 42 miljoner kronor. Samarbetet handlade till en början om att stärka polisens möjligheter att hantera våld inom familjen, att stärka närpolisverksamhet och stärka polisernas kunskaper om mänskliga rättigheter och jämställdhet.

Under senare år har fokus på samarbetet legat mer på att öka medborgarnas tillit och tillgång till polisens tjänster, med ”övergripande mål att förbereda colombiansk polis för en framtida övergång från militär till civil myndighet”, enligt biståndsmyndigheten Sidas sajt Openaid.se.

Beskrivningen går tvärs emot det som just nu utspelar sig på gatorna i Colombia. Sedan åtta dagar förekommer våldsamma konfrontationer mellan demonstranter och polis i flera städer i Colombia. Nyhetsbyrån Reuters rapporterar om minst 24 döda.

Människorättsorganisationen Amnesty International rapporterar att minst 26 personer ska ha dödats till följd av våld och förtryck av polisen. 761 personer ska utsatts för godtyckliga gripanden, 142 ska ha misshandlats, nio utsatts för sexuella övergrepp och 56 personer ska ha försvunnit. 

Pressfrihetsorganisationer rapporterar om att flera journalister utsatts för polisiärt övervåld 28 april till 3 maj, varav polisen varit inblandad i minst 40 incidenter av fysiska attacker, hot och förstörd utrustning.

– Demonstrationerna beror på saker som legat och pyrt länge, och som nu får utlopp i samband med den nationella strejken mot regeringens skattereform den 28 april. President Ivan Duque drog tillbaka reformen, men demonstrationerna har trots detta fortsatt. På det kommer polisvåldet som folk inte har mycket till övers för, och stora djupa och mer komplexa frågor har kommit upp till ytan, säger Verdiana García, som samordnar Act Svenska Kyrkans program i Colombia.

Ökat missnöje med pandemin

Redan i slutet av 2019 drabbades Colombia av flera protester, men som sedan stannade av i och med pandemin. De restriktioner som följt på pandemin och dess effekter har gjort att missnöjet nu åter tagit folk ut på gatorna. 

– Enligt offentliga siffror från den colombianska statistikmyndigheten DANE så har 10 000 människor tvingats ut i fattigdom, varje dag, i Colombia, under pandemin. Folk är desperata, och när de demonstrerar för att de inte har mat på bordet möts de av våld. Enligt Världsbanken är Colombia också det näst mest ojämlika landet i Latinamerika och det sjunde i världen, säger Verdiana García.

Enligt Verdiana García demonstrerar människor i Colombia framför allt av tre orsaker. Dels för en mer jämställd ekonomi och minskade klyftor, dels för att fredsavtalet från 2016 ska genomföras och dels för en mer demokratisk tillgång till hälsa och sjukvård och reform av polis och säkerhetsstyrkorna. Colombias polis sorterar idag under försvarsdepartementet. 

– Säkerhetsstyrkorna har varit en nyckelaktör under de senaste 60 åren av väpnad konflikt. Det kan finnas en jargong, ett språk och strategier som riktar sig mot en specifik fiende, nämligen marxistiska gerillagrupper. Det gäller särskilt kravallpolisen ESMAD, vars övervåld och övergrepp på civilbefolkningen uppmärksammades redan i slutet av 2019, säger Veridana García. 

Läs också: Ökat våld hotar bräckligt fredsavtal i Colombia

Erik Lysén är internationell chef för Act Svenska Kyrkan. Han ser både möjligheter och utmaningar med det svenska stödet till den colombianska polisen. 

– Vi ser ett otroligt polisvåld i ett väldigt skört läge. Samtidigt har Sverige vissa ingångar för dialog med den colombianska polismakten, men vi bör också fråga oss om vi kan fortsätta det stödet med den polisbrutalitet som vi nu ser, säger Erik Lysén. 

Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, ser ingen anledning att avbryta stödet idag.

– Det våld och övergrepp vi ser idag är så klart oacceptabelt, men det projekt vi bedriver i Colombia sedan många år har fokus på att utreda våld i nära relationer och polisärt arbete mot våld i hemmet. Det är inte dessa saker som tungt beväpnad kravallpolis sätts in mot nu. Samtidigt visar det sätt som colombianska myndigheter hanterar den här utvecklingen på att det finns stora utmaningar och behov av att reformera inte bara polisen utan även andra delar av rättsväsendet. Kan vi bidra till det så är det bara bra, säger Per Olsson Fridh. 

Regeringen antog den 6 maj en ny strategi för internationellt utvecklingssamarbete med Colombia, på 1 110 miljoner kronor, med bland annat fortsatt samarbete mellan svensk och colombiansk polis. Den 28 april besökte även inrikesminister Mikael Damberg Colombia virtuellt för samtal om polissamarbetet med den colombianska polisen i arbetet mot kokainsmuggling och organiserad brottslighet. Till OmVärlden säger Mikael Dambergs pressekreterare att något avtal om samarbete ännu inte finns. 

Den colombianska regeringen har nu beordrat ut militären för att sampatrullera med polisen på gatorna i huvudstaden Bogotá och storstaden Cali. 

Erik Halkjaer

Rättelse: Mikael Damberg träffade aldrig den colombianska polisen den 28 april, som tidigare stått i artikeln. Mötet var bara med ambassadpersonal i Bogotá, enligt utrikesdepatementet.