Go to main navigation
Militära lastbilar på väg med kvinnor i Mali

Trots åratal av utdragna konflikter, politiska oroligheter och naturkatastrofer tillhör Mali en av världens mest underrapporterade humanitära kriser.

Foto: Fred Marie/Shutterstock

LISTA

Världens tio mest bortglömda humanitära kriser

Den internationella biståndsorganisationen CARE presenterade nyligen en lista över de tio humanitära kriser som fått minst medial täckning under 2020. Sex av de tio kriserna på årets lista ligger på den afrikanska kontinenten.

Årets lista bygger på en analys som gjorts med hjälp av analysföretaget Meltwater där man tittat närmare på medierapporteringen på fem olika språk. Genom att först identifiera kriser som drabbat minst en miljon människor har dessa sedan rankats efter antalet nyhetsartiklar online där krisen nämnts. Minst mediebevakning fick kriserna i Burundi, Guatemala och Centralafrikanska republiken, vilka toppar årets lista. 

Biståndsorganisationen Care ser en tydlig trend där kriser försummas allt mer i medierapporteringen för varje år som går. Sex av de tio kriserna som tar plats på årets lista ligger på den afrikanska kontinenten, och krisen i Centralafrikanska republiken har varit med på listan fem år i rad.

Bristen på rapportering om de humanitära kriserna i media riskerar att öka de allvarliga effekterna av covid19-pandemin i områdena, enligt Care, liksom de ökande effekterna från klimatförändringarna.

Den globala covid19-pandemin, tillsammans med klimatförändringarnas effekter, har ökat antalet människor som behöver humanitärt bistånd med 40 procent. Det motsvarar den enskilt största ökningen som någonsin registrerats på ett år. FN uppskattar att mer än 235 miljoner människor kommer att behöver humanitärt bistånd under 2021.

Här är de tio mest underrapporterade kriserna 2020:

1. Burundi

Burundi är den femte fattigaste nationen i världen. Landet är ett av de mest täbefolkade länderna i Afrika söder om Sahara. Över 90 procent av invånarna är beroende av jordbruk.

Extrema väderhändelser, i kombination med politisk instabilitet i landet, har gjort att cirka 135 000 människor fördrivits på flykt utanför landets gränser sedan 2015. Av dessa har 83 procent tvingats på flykt på grund av naturkatastrofer.

Förra årets jordskred och översvämningar som orsakades av kraftiga regn, tillsammans med nedstängningarna på grund av pandemin, har lett till en hungerkris bland de allra fattigaste i Burundi. Landet är dåligt förberett for större kriser och har den högsta nivån av kronisk undernäring i världen.

Från december 2020 beräknar FN att över 2,3 miljoner burundier är i behov av omedelbart humanitärt bistånd, inklusive livsmedelsbistånd.

2. Guatemala

Sedan april 2020 har tusentals guatemalaner över hela landet hissat vita flaggor på gatorna och från sina fönster för att signalera det skriande behovet av mat. I Guatemala lever 10 miljoner människor under fattigdomsgränsen och covid-19 har förvärrat den allvarliga livsmedelskrisen.

Enligt World Risk Report 2019 är Guatemala bland de tio mest utsatta länderna att drabbas av naturkatastrofer. Sedan 2015 har landet drabbats av långvarig torka vilket påverkar boskap och jordbruk.

De tropiska stormarna Eta och Iota drabbade en miljon människor i Guatemala under 2020, något som landet ännu inte har återhämtat sig från.

3. Centralafrikanska republiken

År 2020 har Centralafrikanska republiken varit självständigt i 60 år. Landet är hårt drabbat att fleråriga humanitära kriser, trots stora naturresurser i form av bland annat guld, diamanter och uran.

Före coronapandemin levde över 71 procent av befolkningen under den internationella fattigdomsgränsen på 1,9 amerikanska dollar per dag. I flera områden är människor helt beroende av humanitärt bistånd.

Landet har upplevt årtionden av väpnade konflikter, fattigdom och ett stort antal naturkatastrofer. I och med den globala pandemin ser läget än värre ut.

FN varnar för att 2,8 miljoner centralafrikaner, eller fler än varannan invånare, kommer att behöva humanitär hjälp och skydd år 2021.

4. Ukraina

I mitten av 2020 spreds filmer på nyfödda barn på ett hotell i Ukraina som blev till en världsnyhet. Barnen som fötts upp av surrogatmödrar väntade på att lämnas till utländska par, men hade ”strandats” på hotellet efter nedstängningen av landet i samband med coronapandemin.

Ukraina är ett av de fattigaste länderna i Europa, och filmerna på de nyfödda barnen visar hur situationen ser ut för många fattiga kvinnor i Ukraina som föder barn för att sedan lämna bort dem mot betalning.

Den växande humanitära krisen påverkar mer än fem miljoner i den östra delen av landet, vilket väldigt få medier rapporterade om 2020. Redan före covid19-pandemin beräknade FN att 3,4 miljoner i Ukrainas Donbas-region skulle behöva humanitärt bistånd förra året.

Covid19-pandemin har intensifierat utmaningarna för de drabbade och situationen är särskilt allvarlig längs med den 420 mil långa ”gränsen” som delar den ukrainska regeringsstyrda landet från separatiststyrda områden.

Många människor påverkas av mentala hälsoproblem, av rädsla för våld såväl som de långsiktiga socioekonomiska effekterna av konflikten. Könsbaserat våld är också ett allvarligt problem i Ukraina. Enligt FN:s befolkningsfond, UNFPA, förvärrades situationen under pandemin.

Bland annat rapporterade den nationella telefonlinjen som ger stöd för utsatta kvinnor om en 72-procentig ökning av samtal under den andra karantänmånaden, jämfört med samma period före pandemin.  

5. Madagaskar

Varje år påverkas tusentals boende på Madagaskar av naturkatastrofer, men situationen når sällan rapporteringen i internationella medier. I landet lever cirka tre fjärdedelar av befolkningen under fattigdomsgränsen.

Madagaskar är hårt drabbat av klimatförändringarnas effekter och har upplevt återkommande långvarig torka. I genomsnitt drabbas landet av 1,5 cykloner per år, vilket är den hösta andelen i Afrika.

Uppskattningsvis påverkas en femtedel av befolkningen direkt av naturrelaterade händelser och katastrofer. Landet har också varit drabbat av malaria på grund av låga vaccinationsnivåer och brist på sanitet.

Förra året stod det madagaskiska folket inför en rad nödsituationer. Covid19-pandemin spreds över hela landet, 67 översvämningar drabbade 13 regioner, malaria och dengue-feber spreds över vissa av landets regioner och en del områden drabbades av extrem torka.

I södra delarna av landet har den långvariga torkan tillsammans med covid19-pandemin förvärrat livsmedelstillgången och cirka 120 000 barn under fem år riskerar akut undernäring. Minskad handel och turism i landet till följd av pandemin väntas minska den ekonomiska tillväxten till 1,2 procent i jämförelse med 5,2 procent före pandemin.

Människorna i Malawi återhämtar sig fortfarande efter konsekvenserna av cyklonen Idai 2019. Foto: Shutterstock

6. Malawi

I Malawi i södra Afrika växer oron för det ökande antalet självmord. Landet har drabbats hårt av naturkatastrofer, skadedjursutbrott, extrem fattigdom och nu även av covid-19.

Enligt rapporter från Malawis polis självmordsstatistiken ökat kraftigt med 57 procent under 2020. FN uppskattar att 8,3 miljoner malawier är i behov av humanitärt bistånd i spåren av covid19-pandemin.

Malawi är ett av Afrikas mest tätbefolkade länder, där sju av tio människor lever under fattigdomsgränsen. Drygt hälften av befolkningen är under 18 år och landet har också en av de lägsta bruttonationalinkomsterna per capita i världen. Landet är mycket beroende av jordbruk och nederbörd, vilket gör det extremt sårbart för naturbaserade katastrofer.  

Malawi återhämtar sig fortfarande från cyklonen Idai, som i mars 2019 drabbade stora områden, bara några veckor före skördesäsongen. FN:s livsmedelsprogram, WFP, uppskattar att cirka 2,6 miljoner människor kommer behöva mathjälp i landet.

Stängning av skolor under covid-19 har lett till fler barnäktenskap och övergrepp. Mellan mars och juli 2020 registrerades 13 000 fall av barnäktenskap och över 40 000 fall av tonårsgraviditeter i landet, enligt landets regering.

7. Pakistan

Pakistan är ett av världens folkrikaste land som länge härjats av konflikter, naturkatastrofer och utbredd fattigdom. Landet är hårt drabbat av översvämningar, laviner och jordbävningar.

Varje år påverkas minst tre miljoner människor direkt av naturkatastrofer. En svag infrastruktur, ineffektiva varningssystem och en avlägsen terräng förvärrar skadorna och hindrar humanitär hjälp från att komma fram.

Under 2020 ställdes landet inför tre stora katastrofer – covid19-pandemin, gräshoppssvärmar och urbana översvämningar. De tre katastroferna tillsammans har inneburit att cirka 6,7 ​​miljoner pakistanier är i behov av mat och jordbruksstöd.

Redan före 2020 var undernäringen utbredd i Pakistan, där fyra av tio barn under fem år lider av näringsbrist. För utsatta samhällen förstärks den osäkra livsmedelsförsörjningen av fattigdom och ett överbelastat hälsosystem.

Nästan 1,4 miljoner afghaner befinner sig på flykt i landet, vilket ökar trycket på redan ansträngd offentlig infrastruktur som skolor och sjukhus. Före pandemin var Pakistan bland Asiens fem snabbaste tillväxtekonomier, enligt Världsbankens statistik, men nedstängningarna har bidragit till att tillväxten minskat.

Enligt demografiska undersökningar och hälsoundersökningar har mer än en fjärdedel (28 procent) av de pakistanska kvinnorna upplevt någon form av fysiskt eller sexuellt våld.

8. Mali

Mali befann sig i kris före pandemin – efter åratal av konflikter, politisk osäkerhet och svag styrning. Det har tillsammans med flera klimatrelaterade händelser och katastrofer präglat landet i många år.

För åtta år sedan startade ett uppror i Malis norra delar som spridit sig till landets resurssvaga centrala delar. Våld, naturkatastrofer och utbredd fattigdom har gjort att 13,4 miljoner människor i Mali, Burkina Faso och Niger är i behov av brådskande humanitärt bistånd. Av dessa står 7,4 miljoner människor på gränsen till svält och 1,6 miljoner har mist sina hem.

Pandemin har förvärrat den humanitära situationen i Mali, som för närvarande befinner sig i efterdyningarna av en militärkupp som störtade president Ibrahim Boubacar Keita i augusti 2020. Den nya övergångsregeringen har förnyade förhoppningar om fred, men år av konflikt och våld i centrala och norra områden i Mali har försvårat situationen för tusentals människor.

På landsbygden i söder, där befolkningstätheten är högst, lever nio av tio personer under fattigdomsgränsen.

9. Papua Nya Guinea

Önationen Papua Nya Guinea är särskilt utsatt för naturkatastrofer och 2020 drabbades landet av översvämningar, jordskred och skalv utöver covid19-pandemin. År 2020 beräknade FN att cirka 4,6 miljoner människor i Papua Nya Guinea (över hälften av befolkningen) är i behov av humanitärt bistånd.

Endast 46 procent av invånarna har tillgång till rent dricksvatten. Före pandemin var landets hälsosystem redan underdimensionerat.

Majoriteten av befolkningen är beroende av självförsörjande jordbruk för att tillgodose sitt dagliga näringsbehov, och undernäring bland både barn och vuxna har ytterligare förvärrats av stängningar av marknader till följd av pandemin.

Bland befolkningen har kvinnor påverkats mest. De flesta marknadsförsäljarna är kvinnor och flera av dem har förlorat sina inkomster. Samtidigt har priserna på basvaror stigit kraftigt i landet.

10. Zambia

I Zambia är 10,1 miljoner, eller cirka 56 procent av befolkningen, i behov av humanitärt bistånd till följd av allvarlig torka och översvämningar. Temperaturerna i regionen har ökat med 1,3 °C sedan 1960, samtidigt som den årliga nederbörden har minskat med i genomsnitt 2,3 procent per årtionde.

Återkommande torka hotar de berömda Victoriafallen att torka ut, och Kariba-sjön – som är världens största konstgjorda sjö och Zambias främsta källa till vattenkraft – har sjunkit med sex meter på bara tre år. Samtidigt som frekventa strömavbrott har påverkat näringslivet negativt, har torkans inverkan varit särskilt förödande för Zambias jordbrukssektor.

Landet har länge varit en stor majsproducent för resten av södra Afrika. I år tvingades den zambiska regeringen förbjuda all export av spannmål. Från och med juli 2020 beräknas 2,6 miljoner människor var i akut behov av livsmedelsbistånd.

Till följd av torka, gräshoppsinvationer och översvämningar finns inte tillräckligt med grödor att skörda. Det, i kombination med utbrott av boskapssjukdomar och begränsningarna till följd av pandemin, har påverkat försörjningen negativt.

För närvarande kämpar landet med en gräshoppsinvasion som inneburit att 88 700 hushåll är i akut behov av humanitärt bistånd. En enda svärm av gräshoppor kan äta lika mycket mat som skulle räckt till 2 500 personer på en dag.

Källa: CARE report.

Susanna Sköld