Go to main navigation
Joe Biden, USAs president

USA:s president Joe Biden vill med sitt klimatmöte visa att USA vill leda och inspirera andra länder för att nå målen i klimatavtalet från 2015.

Foto: Shutterstock

Detta kan vi förvänta oss av Joe Bidens klimatmöte

Nya klimatmål i närtid och försök till ledarskap och inspiration. Det är ungefär vad som kan förväntas av det internationella klimatmöte som USA:s president Joe Biden håller i 22–23 april. Det säger forskningschef Åsa persson, på Stockholm Environment Institute, till OmVärlden.

Det möte som USA:s president Joe Biden står värd för idag, den 22 april, är inget internationellt möte med förhandlingar kring klimatmål och klimatfinansiering. Det är i stället ett virtuellt forum där de deltagande länderna kan presentera vad de gör.

När OmVärlden ringer Åsa Persson, forskningschef på Stockholm Environment Institute (SEI), säger hon att USA-mötet har två betydelser.

– För det första innebär det USA:s återentré i den internationella klimatpolitiken; från att ha varit utanför Parisavtalet till att komma tillbaka och försöka utöva ett trovärdigt ledarskap. Det har varit en febril aktivitet att ta fram en nationell klimatpolitik i USA sedan Biden tillträdde. Det här mötet blir ett test för om USA kan lyckas leda andra stora utsläppare och få dem med sig. För det andra är att det är viktigt att ta tillfället i akt för att få upp ambitionen i klimatmålen hos samtliga länder inför COP26.

FN:s globala klimatkonferens COP26, som skulle ha hållits i Glasgow i Storbritannien förra året, sköts upp på grund av pandemin. I stället kommer konferensen hållas i november i år. 

Läs också: "Utsläppen har förmodligen nått sin topp"

Joe Biden har bjudit in ledarna för 40 länder. Sverige var till en början inte inbjudet, men i sista minuten har klimat- och miljöminister per Bolund fått komma med. Han samsas då med regerings- och statschefer från bland annat Kina, Indien, Sydkorea och Mexiko.

Varför är inte alla världens länder med?

– För det första är det ett virtuellt möte där länder presenterar vad de gör. Det är inga förhandlingar. 40 länder har valts ut, framför allt har USA bjudit in de största utsläpparna, men har även lagt till några såbara länder som påverkas mycket av klimatförändringarna för att höra deras röster, som Antigua och Bangladesh. Man har också med några länder som är stora producenter av fossilt bränsle. Personligen tycker jag det blir intressant att se om USA lyckas leda dem i att försöka minska den produktionen. Det blir ett test för USA som också är den största producenten av olja och gas, säger Åsa Persson.

Vad kan vi förvänta oss av mötet?

– Några nya mål. Jag tror inte det blir så mycket mer konkreta överenskommelser än så. USA ha flaggat för att de kommer presentera att långsiktigt nettonoll mål för 2050 och då går man med i klubben sedan flera andra länder redan fattat detta beslut. Men det talar också om att USA vill sätta ett mål för 2030, som är i närtid. Det man tror då är att man vill minska utsläppen med 50 procent från 2005. Sen har man spekulerat i om de kan få med sig andra länder. Vad jag förstår är det troligt att Japan, Kanada och Sydkorea kommer tillkännage nya mål. 

Lyssna på podden: Klimatkampen blommar ut

Några indikationer på att Indien och Kina kommer att annonsera några nya mål under mötet finns inte. Enligt Åsa Persson handlar det om politik, att länderna själva vill välja tillfälle för sina utspel. Det får inte se ut som att det är USA som dikterar villkoren. 

Utöver löften om att minska utsläpp har Joe Biden redan tillfört 1 250 miljarder US dollar till FN:s gröna klimatfond, men det är långt ifrån det löfte som hans företrädare Barack Obama gjorde 2015. Han lovade då 3 000 miljarder US dollar. Av dessa har 1 000 miljarder betalats in, men sedan tog president Donald Trump ut USA ur klimatavtalet.

Vad skulle du önska kom ut mer av mötet? 

– Jag skulle önska mig fler åtaganden när det gäller klimatfinansiering. Det är fortfarande en knäckfråga i klimatförhandlingarna. Flera länder, med Indien i spetsen, tycker inte att de rika länderna har uppfyllt sitt löfte från Paris. USA har annonserat mer pengar till gröna klimatfonden, men där skulle man vilja se mer. Det är positivt att vi får fler klimatmål till 2030, så att det blir lite mer konkret om vad som ska ske i närtid, men där återstår den stora utmaningen att få dessa löften på rätt nivå med vad forskningen säger. Och där man idag ligger långt ifrån var man skulle behöva ligga, säger Åsa Persson.

Om Per Bolund får en chans att prata under mötet tycker Åsa Persson att han kan visa på goda exempel från Sverige, på våra inbetalningar till gröna klimatfonden och satsningar inom industrisektorn, till exempelk med fossilfritt stål. 

– Sverige leder tillsammans med Indien en grupp länder för industriomställning, och Sverige är en stor och viktig givare för klimatfinansiering, fastän vi är ett litet land. Vi visar att vi tar de löften vi gör på allvar. 

Joe Bidens klimatmöte hålls den 22–23 april. Det inleds 14.00 svensk tid och avslutas klockan 19.30 dagen efter. Det går att följa mötet live här. De regerings- och statschefer som igår, den 21 april på kvällen, bekräftat att de deltar kommer från Antigua, Argentina, Bangladehs, Brasilien, Chile, Colombia, Danmark, Demokratiska republiken Kongo, Gabon, Indien, Marshallöarna, Mexiko, Norge (bara under den andra dagen), Polen, Singapore, Spanien, Storbritannien och Kina, och även EU-kommissionens ordförande, Ursula van der Leyen.

De andra stats- och regeringschefer som är inbjudna företräder Australien, Bhutan, Kanada, Frankrike, Tyskland, Indonesien, Israel, Italien, Jamaica, Japan, Kenya, Nya Zeeland, Nigeria, Ryssland, Saudiarabien, Sydafrika, Turkiet, Förenade Arabemiraten och Vietnam, och även Europarådets ordförande Charels Michel.

Erik Halkjaer