Go to main navigation
Demonstrant med skylt utanför parlamentet i Guatemala.

"Mig tystar ingen bomb eller batong, allra minst en jäkla polis. Ni stod för krutet, folket är elden", står det på ett plakat utanför parlamentet i Guatemala, vid en demonstration mot korruption, i november 2020.

Foto: Shutterstock

nyhet

Virtuellt svenskt ministerbesök i politiskt oroligt Guatemala

I skuggan av pandemin har Sveriges minister för internationellt utvecklingssamarbete, Per Olsson Fridh, gjort ett virtuellt besök i Guatemala. OmVärlden följde med när den svenska delegationen mötte lokala organisationer som varnade för ökat våld och utbredd korruption.  

Från början var det tänkt att Sveriges tidigare minister för internationellt utvecklingssamarbete, Peter Eriksson, skulle ha besökt Guatemala. Det berättade han vid inspelningen av OmVärlden podd, i januari 2020. 

Med pandemin ställdes Peter Erikssons resa in. Mer än ett år senare valde hans efterträdare Per Olsson Fridh att istället besöka Guatemala virtuellt.

OmVärlden fick möjlighet att följa den svenska delegationen under en av de två dagar långa besöket, i förra veckan. Per Olsson Fridh mötte då två lokala guatemalanska organisationer som gav en minst sagt pessimistisk bild av situationen i landet. 

– Förra året registrerades 844 attacker på människorättsförsvarare, man förlänger ständigt olika undantagslagar för att hålla mobilisering av aktivister i schack och man ser kvinnor, unga, urfolk, fackligt aktiva och alla oss som försvarar naturen och moder jord som fiender. Man kriminaliserar oss och sätter oss i fängelse med hjälp av antiterrorlagar, sa Daniel Pascual, ordförande för bondeorganisationen Comité de unidad. 

De 844 fall som Daniel Pascual nämnde var för perioden januari-september 2020, enligt den guatemalanska människorättsorganisationen UDEFEGUA. På helåret räknade de till 1 056 attacker, vilket är mer än dubbelt så många attacker på människorättsförsvarare i Guatemala som år 2019 och nästan tre gånger fler än 2018.

Tillsammans med Lidia Zet, Angelina Aspuac och Pedro Camajá representerade Daniel Pascual rörelsen Asamblea Social y Popular (ungefär Folklig samling), som består av 100 organisationer och föreningar. De har alla samlats under en gemensam paroll att bekämpa korruption och allt fler övergrepp på människorättsförsvarare i Guatemala.

"Vi pekas ut som kriminella"

Sittande med masker vid en skärm gav Asamblea Social y Popular en digital dragning för den svenska delegationen, som förutom ministern bestod av representanter för svenska biståndsorganisationer och den svenska ambassadören i Guatemala, Hans Magnusson. Enligt Asamblea Social y Popular ska Guatemalas regering ha vidtagit flera åtgärder som den anser behövs för att stoppa terrorism och organiserad brottslighet, dock utan synliga resultat.

– Istället är det vi som pekas ut som kriminella. Nu lägger regeringen också fram en ny lag som tvingar organisationer att registrera sig om de tar emot utländsk finansiering, sa Lidia Zet.

Den nya lagen för registrering av utländsk finansiering gäller enskilda organisationer och ideella föreningar, inklusive flera nyhetsmedier. Med hjälp av lagen blir det också bli lättare för regeringen att frånta organisationer och föreningar sin juridiska status. En liknande lag antogs förra året i Nicaragua, varför till exempel biståndsorganisationen We Effect valde att lämna landet.

Asamblea Social y Popular beskrev en utveckling i Guatemala där högt uppsatta politiker, militärer och näringslivsföreträdare gått samman i ”de korruptas pakt” för att bekämpa alla försök att stoppa korruption och att ställa de ansvariga inför rätta. En liknande beskrivning gav även den guatemalanska människorättsstiftelsen Myrna Mack, som den svenska delegationen också fick träffa under besöket. 

– Utan antikorruptionskommissionen CICIG är vi helt ensamma, därför vill vi uppmana det internationella samfundet att kliva ut ur sin comfort zone för att motarbeta den pågående utvecklingen. Sverige har varit med och pekat ut svaga punkter för regeringen, och har därför också blivit attackerade precis som vi andra. Därför är det viktigt att även andra länder agerar och inte bara ser på i tystnad, säger Helen Mack, chef för stiftelsen Myrna Mack.

Den av FN sanktionerade antikorruptionskommissionen, Comisión Internacional contra la Impunidad en Guatemala, eller CICIG, skapades 2006 för att bistå Guatemalas åklagarmyndighet att motverka straffrihet och bekämpa korruption. Under tolv år bidrog CICIG till fler än 100 högprofilfall av korruption utreddes, att 660 personer ställdes inför rätta och att fler än 400 av dessa personer dömdes. 

Det var tack vare CICIG som den dåvarande presidenten, Otto Pérez Molina, tvingades avgå 2015 och sedermera dömdes till fängelse för korruption. Den utredningen bidrog till den folkliga mobilisering som bland annat ledde till grundandet av Asamblea Social y Popular och många andra folkrörelser som sedan dess kräver demokratiska förändringrar i Guatemala. 

Ville skicka hem Sveriges ambassadör 

När CICIG tre år senare även pekade ut Otto Pérez Molinas efterträdare Jimmy Morales och flera företrädare för hans politiska parti som misstänkta för korruption stoppade en majoritet av ledamöterna i parlamentet en förlängning av CICIG:s mandat. Den dåvarande chefen, den colombianska åklagaren Iván Velásquez, förklarades persona non grata och även Sveriges dåvarande ambassadör Anders Kompass ombads lämna landet, vilket han dock aldrig gjorde. 

Sverige var näst efter USA den största givaren till CICIG, men 2019 slogs CICIG:s kontor och verksamhet igen. Sedan dess har den nuvarande regeringen med president Alejandro Giammattei i spetsen och en majoritet i parlamentet till synes medvetet försökt omintetgöra antikorruptionskommissionens alla framgångar, inklusive en rad reformer av rättsväsendet. 

Asamblea Social y Popular varnar också för att den guatemalanska regeringen vill lägga ner den särskilda åklagaren för kvinnors rättigheter och myndigheterna för både jordbruket och genomförandet av fredsprocessen. De är alla landvinningar efter fredsavtalet 1996.

Per Olsson Fridh säger till OmVärlden efter sitt virtuella besök att utvecklingen är oroande. 

– Rättsliga instanser som tidigare verkat oberoende, så som författningsdomstolen, agerar inte längre med lika stor självständighet. Sverige stöttar de aktörer som verkar för ökad transparens och minskad korruption i Guatemala både politiskt och via biståndet. Politiskt sker detta framför allt genom en rak och tydlig politisk dialog. Genom biståndet sker detta bland annat genom att stötta förändringsaktörer inom såväl statliga institutioner som det civila samhället, skriver han i ett mejl. 

Efter att CICIG lades ner inledde regeringens nytillsatta riksåklagare en rättsprocess mot flera av CICIG:s tidigare anställda och även sin företrädare, Thelma Aldana, som jobbat med CICIG mot korruption. Thelma Aldana ställde upp i presidentvalet och hade stort stöd men såg sig till slut tvungen att lämna landet, efter att ha hotats med rättsliga processer, från regeringens sida, och till döden av en annan presidentkandidat. 

Möte med USA:s vicepresident

Thelma Aldana bor idag i USA där hon den 19 maj träffade USA:s vicepresident Kamala Harris för ett möte i Vita Huset om situationen i Guatemala. Med på mötet var också Thelma Aldanas företrädare Claudia Paz y Paz och den tidigare guatemalanska domaren Claudia Escobar, som båda lämnat sitt hemland efter hot. Alla tre har de i sina yrken framgångsrikt drivit rättsprocesser mot korrupta politiker, militärer och näringslivsföreträdare. 

Med på mötet var även Gloria Porras, som flydde Guatemala i april i år, efter att även hon hotats av rättsprocesser. Hon var fram till nyligen ledamot i Guatemalas författningsdomstol och skulle förnya sitt mandat när hon förstod att en majoritet i parlamentet skulle rösta emot henne, varpå riksåklagaren väntade med häktningsorder. 

De fyra tidigare domarna och åklagarna mötte Kamala Harris inför henne förestående besök i Mexiko och Guatemala 7–8 juni. Den nya presidentadministrationen i USA har tydligt markerat mot den negativa demokratiska utvecklingen i Centralamerika och har även föreslagit en CICIG-liknande kommission för hela Centralamerika för att komma tillrätta med den utbredda korruptionen. 

USA:s initiativ välkomnas inte bara av Helen Mack, utan även av Per Olsson Fridh, men för att en kommission liknande CICIG ska kunna tillsättas krävs stöd i de nationella parlamenten, vilket inte finns idag. Det kommer därför krävas hårt arbete från internationella givare för att övertyga centralamerikanska politiker om värdet av att ta krafttag mot korruption och straffrihet.

Läs också: Generalsekreterare skapar politisk allians för att lyfta Centralamerika

De ledamöter som Guatemalas parlament nu godkänt för att sitta i författningsdomstolen står liksom landets riksåklagare politiskt närmare regeringen och parlamentet än tidigare. Det är en utveckling som går igen från grannländerna Honduras och El Salvador, liksom även i Nicaragua sedan tidigare. I de fyra länderna står civilsamhälle tillsammans med lokala medier alltmer isolerade i rollen som motvikt till den politiska, militära och ekonomiska makten.

Sveriges regering har nyligen lagt fram nya strategier för utvecklingssamarbete i inte bara Guatemala, utan även regionalt i Latinamerika, men svenska biståndsorganisationer har kritiserat strategierna för att vara för svaga gentemot utvecklingen i just Centralamerika. De guatemalanska civilsamhällesaktörer som deltar på det virtuella ministerbesöket kan inte nog understryka vikten av fortsatt svenskt stöd, men liksom Sveriges regering och även svenska biståndsorganisationer sätter de stort hopp till att USA återtar det engagemang för regionen som tidigare president Donald Trump vände ryggen. 

Enligt Per Olsson Fridh har de diplomatiska relationerna mellan Sverige och Guatemala, som under en period 2018–2019 var minst sagt frostiga, tinats upp. Guatemala öppnade åter sin ambassad i Sverige förra året, efter att ha stängt den 2019. 

Erik Halkjaer