Go to main navigation

Suddiga gränser

Civil-militärt samarbete hotar hjälparbetares neutralitet

Gränsen mellan militära och humanitära aktörer i konfliktområden blir alltmer suddig. Men om det är en positiv eller negativ utveckling råder det delade meningar om. Det framkom under ett seminarium som anordnades av Läkare utan gränser på Kulturhuset i Stockholm.

– Vad som hotas är själva kärnan i vårt arbete, nämligen självständigheten, sa Melker Måbeck, säkerhetschef i Internationella rödakorskommittén. Han menade att den humanitära hjälpen håller på att inkorporeras i en större politisk agenda.

– Vårt uppdrag är att rädda liv och minska lidandet till alla som behöver det. Ingen ska få influera det arbetet, ansåg Måbeck.

Han påpekade att antalet humanitära hjälparbetare som dödats har ökat. Från 73 stycken 1997 till 260 dödade år 2008. Tre fjärdedelar av dessa attacker ägde rum i länder där den humanitära hjälpen har blivit en del av det militära och statliga arbetet.

Isabella Jernbeck, riksdagsledamot (M), menade däremot att humanitär hjälp inte kan fungera utan skydd från militären.

– Varken humanitära eller militära aktörer kommer att uppnå sina mål om de inte samarbetar. De måste gå hand i hand. Militären håller våldet nere och skyddar civila, medan den humanitära hjälpen höjer deras livsmöjligheter, sa Jernbeck.

Säkerhetspolitiken har förändrats menade Robert Egnell, lektor i krigsvetenskap. Från att bekämpa fienden militärt till att fokusera på demokratisering, mänskliga rättigheter och ekonomisk utveckling. Dessa mål kan inte uppnås om humanitära organisationer isolerar sig, sa Egnell. Istället måste alla aktörer samverka mot ett gemensamt mål.

Men Christopher Stokes, chef för Läkare utan gränser i Bryssel, höll inte med.

– Vi vill faktiskt inte samma sak. Våra uppdrag ser helt olika ut. Vi tar till exempel inte ställning. I Afghanistan kommunicerar vi både med talibanerna och NATO.

Stokes tog exempel från Pakistan på hur humanitär hjälp blivit en täckmantel för militära operationer. Det har blivit farligt att kalla sig för en humanitär organisation, eftersom ordet kidnappats från militären och används för att uppnå politiska mål, menade han. Därför kallar de sig numera för "medicinsk organisation".

Kerstin Åkerfeldt, en av arrangörerna från Läkare utan gränser, menade att stödet för ett civil-militärt samarbete har stärkts de senaste åren. Detta märks inte minst i positionen hos Sveriges regering.

 

Lisa Persson