Go to main navigation
Världsbanken har tidigare hävdat att utlänska köp av mark i fattiga länder gynnar utvecklingen. Nu ifrågasätts den hållningen i en ny rapport.

Världsbanken har tidigare hävdat att utlänska köp av mark i fattiga länder gynnar utvecklingen. Nu ifrågasätts den hållningen i en ny rapport.

Foto: Ralf Leonhard and Saturnino Borras JR/Fian

Rapport läckte ut

Världsbanken kritiserar "land grabbing"

På senare år har det blivit allt vanligare att stater och privata intressen investerar i jordbruksmark i Afrika. Fenomenet brukar kallas "land grabbing" och kritiseras nu i ett utkast till en rapport från Världsbanken.

Rapporten, "The Global Land Rush: Can it Yield Sustainable and Equitable Benefits?" var tänkt att publiceras augusti. Enligt ryktet var tidpunkten, mitt under de flesta länders semesterperiod, vald för att rapporten skulle väcka så lite uppmärksamhet som möjligt. Men utkastet läcktes till tidningen Financial Times redan tidigare under sommaren.

  - Den här rapporten är pinsam fär Världsbanken, säger FN:s särskilde rapportör för rätten till mat, Olivier de Schutter. Det var därför de planerade att släppa den i augusti.

RAPPORTENS SLUTSATSER, menar han, går stick i stäv med Världsbankens officiella uppfattning att både investerare och utvecklingsländer gynnas av dessa storskaliga projekt, eftersom de bland annat för med sig arbetstillfällen, infrastruktur och teknik.

  - Men ofta resulterar investerarnas närvaro i stället i markkonflikter där de som ursprungligen brukat marken men saknar lagliga rättigheter till den skuffas undan, säger de Schutter.

RAPPORTEN SLÅR FAST att investerarna är mest intresserade av fattiga länder med svag lagstiftning, att de ofta misslyckas med att leva upp till sina löften om att skapa arbeten, att de i vissa fall bidrar till att förstära lokala resurser och att marken säljs alltför billigt.

En annan kritik är att det sällan om någonsin görs ansträngningar för att länka de storskaliga investeringarna till ländernas bredare utvecklingsstrategier.

I rapporten nämns några markköp som varit lyckade för bägge parter, främst i Latinamerika men också i Tanzania. Den sammanhängande bilden är dock att det alltför ofta förekommer exploatering, att mycket av markköpen görs i spekulativa syften och att de stora investerarna ofta betalar mindre skatt - om någon - än små markägare.

ENLIGT OLIVIER DE SCHUTTER bidrar de storskaliga investeringarna i dagsläget bara till att öka orättvisorna i länder där befolkningen redan lider av hunger och fattigdom. Därför, menar han, har Världsbanken all anledning att vara skamsen över rapporten, som inte kan läsas utan att dra slutsatsen att storskaliga investeringar borde upphöra omedelbart ända tills de problem som dokumenteras i rapporten adresseras.

Rapporten är den mest omfattande studien hittills i ämnet, och publiceringen har redan skjutits upp tre gånger sedan den först var tänkt att publiceras i december 2009.

 

Anna Jonasson