Go to main navigation

Efterkrigsarbete

Hjälp med återanpassning – en björntjänst?

Ungdomar som fick internationell hjälp i efterdyningarna av inbördeskriget i Liberia 1989-97 hade svårare att åter ta sig in i samhället jämfört med de som inte fick någon internationell hjälp.
– Att bistå med hjälp till ett efterkrigssamhälle kan orsaka skador i det långa loppet, sade Mats Utas, forskare vid Nordiska Afrikainstitutet i Uppsala, vid ett seminarium på Sida den 30 mars.

I sin forskning har Utas undersökt hur ungdomar som deltog i inbördeskriget i Liberia 1989-97 har återanpassat sig till samhället. De ungdomar som bodde i centrala Monrovia fick internationell hjälp, men hade ändå betydligt svårare att ta sig in i samhället i jämförelse med de som bodde i stadens utkanter.

– De som befann sig i stadens utkanter och inte fick någon internationell hjälp behöll sina nätverk från kriget och använde sig av de organisatoriska kunskaper de lärt sig från kriget för att skaffa arbete.

På seminariet diskuterades även amnesti som en möjlighet till en hållbar fred. Erik Melander, docent vid Uppsala universitet, har genom sin forskning kommit till slutsatsen att implementerandet av amnesti i fredsavtal minskar risken för kommande krig.

– Ett beslut om amnesti verkar vara oerhört effektivt för att förhindra inre stridigheter mellan regeringen och rebellgrupper.

Han hävdar dock att det behövs mer forskning på området.

Angela Ndinga-Muvumba från ACCORD påpekade behovet att tillämpa resolution 1325 i efterkrigsarbete. Resolutionen behandlar behovet att öka jämställdheten mellan kvinnor och män i fredsförebyggande sammanhang.

Oliver Reuter