Go to main navigation

Produktion

Ingen köpkraft med minimilön

Av en tröja som kostar 350 kronor i en svensk butik får arbetarna i produktionsländerna runt en krona och femtio öre. Minimilönen för textilarbetare utgör ofta ett lönetak snarare än minsta möjliga lön – lönerna är fortfarande pressade så hårt det går.

– Det behövs fackföreningar och globala ramavtal för att lösa problemet.  Det sade Karin Leffler under ett seminarium arrangerat av Rena Kläder och LO:s och TCO:s biståndsnämnd i Stockholm i förra veckan.

– Klädföretagen har de senaste åren börjat inse att det inte är smart att använda ordet "minimilön", ordet har fått en negativ klang.

Karin Leffler arbetar med frågan om de extremt låga lönerna i textilbranschen. Framtiden i våra händer, en norsk systerorganisation till svenska Rena kläder, har i flera rapporter, bland annat ”Syr kläder för småpengar”, visat att textilarbetarnas lön knappt räcker till de viktigaste behoven. Många av arbetarna får inte ens hela minimilönen. 

Det krävs tre timmars arbete för en sömmerska i Bangladesh att tjäna ihop till ett kilo ris. En svensk med samma yrke får lika mycket för en bråkdel av de timmarna. Bostad, mat, kläder, skola, vård och hygien är ingen självklarhet när man trots tolv timmars arbetsdag, sju dagar i veckan, får en lön som ibland ligger under fattigdomsgränsen på två dollar per dag. Minimilönen i Bangladesh fördubblades nästan i november 2010 till 3 000 taka (omkring 320 kr) per månad, men är fortfarande för låg för att kunna kallas levnadslön, enligt Rena Kläder. Levnadslön är en lön som går att leva på.

Regeringarna i produktionsländerna säger att en högre lön skulle skrämma bort företagen till billigare tillverkare i andra länder. Utan globala ramavtal för textiltillverkarna kommer situationen inte att förändras, anser Karin Leffler.  

– De måste sätta press på produktionsländernas regeringar och själva se till att fabrikerna kan betala skäliga löner, sade Karin Leffler om klädföretagens ansvar.

Karin Leffler och Rena Kläder anser att fackföreningar är en förutsättning för att höja lönerna i de fattiga länderna. De senaste åren har en positiv utveckling kunnat skönjas inom klädbranschen. Fler och fler företag tar ansvar för att textilarbetarnas arbetsvillkor är humana, men lönerna är fortfarande pressade till lägsta möjliga nivå, menar Karin Leffler. 

Malte Thustrup