Go to main navigation

Jemen:

Revolution i Mellanösterns fattigaste land?

– Folk är oroliga, inga föräldrar önskar ett instabilt samhälle, samtidigt önskar de att regeringen skall investera mer i skola och hälsa, berättar Sanna Johnson, svenska Rädda Barnens regionchef i Mellanöstern, en av få svenskar som regelbundet besökt Jemen under de senaste åren.

Protestvågen fortsätter att svepa fram över Mellanöstern och Nordafrika. Ett av de mest okända länderna, som ständigt står med i sammanställningarna över demonstrationerna, är Jemen, där regimkritiska studenter skottskadades i helgen. OmVärlden gjorde en mejlintervju med Sanna Johnson för att få en klarare bild av läget.

– Protesterna äger rum i hela landet. I söder har vi sett sporadiska protester under många år, men de har intensifierats under det senaste året. Kriget i norr kan också ses som ett krav på större social rättvisa. Det behövs investeringar för barns rätt till utbildning, hälsa, skola, infrastruktur – allt. Majoriteten av skolklasserna har 80 elever och en enda lärare. 42 procent av alla barn går hungriga. Det är hög arbetslöshet och 10 procent av familjeinkomsterna går till drogen kat.

Protesterna har väckts av de sociala klyftorna. Ökande mat-, el- och bränslepriser skapar frustration och ilska – och förra året uppgick inflationen till 17 procent. Nyheterna om revolutionerna i Egypten och Tunisien har nått ut via radio och tv i hela Jemen, förklarar Sanna Johnson.

– De södra delarna av landet är instabila och där finns en separatiströrelse. I norr har läget varit spänt under många år. De återkommande krigsutbrotten leder till förödelse och att många blir internflyktingar. Det är hemskt att se barn leva i tältmiljöer under svåra förhållanden. När man redan kommer från ett utsatt läge leder det till mer frustration, ilska och krav på förändringar.

Tror du att det blir revolution, och tror du att de protesterande i så fall kommer att lyckas störta Ali Abdullah Saleh?

– Det kan jag inte sia om, presidenten har en stark ställning i vissa ”tribal groups”, klaner, och det är dessa klaner som styr Jemen.

I helgen skottskadades studenter, tror du att det är risk för blodbad?

– Vi hoppas naturligtvis att det inte blir fallet. Det är väl troligt att vi kommer att se fler demonstrationer men vi får hoppas att förhandlingarna som pågår resulterar i konkreta lösningar som gör att människor tror på en förändringsprocess, skriver Sana Johnson, som nu har flyttat hela sin ”non essential staff ” från södra Jemen.

Finns förutsättningar för en ny demokratisk regim?

– Insahllah, som vi säger, det är en långvarig protest. Val var planerade till april månad – vi får se vad som händer med det nu.

Rädda Barnen har arbetat i Jemen sedan 1963 och kom dit för att landet var det fattigaste i regionen – vilket det fortfarande är. Teamet i Jemen består av 130 personer.

– Jemen är unikt i regionen både vad gäller kultur och levnadsförhållanden. Det är ett otroligt spännande, annorlunda land. Men självklart tunnas förundran över mystiken ut av ilskan över barns utsatthet, fattigdomen, att så lite sker och att omvärlden inte satsar mer på att stödja utvecklingen.

I Jemen finns också drygt 100 000 somaliska flyktingar, vilket gör situationen för landet än mer komplicerad. Sanna Johnson konstaterar att det är frustrerande att besöka de somaliska flyktinglägren, som har existerat i snart 15 års tid, och flyktinglägren i norr. Det är smärtsamt att se hur mammor inte har möjlighet att finna mat till sina barn.

– Rädda Barnen arbetar i hela Jemen. 4 000 somaliska flyktingbarn och mer än 30 000 jemenitiska barn får möjlighet att gå i skola genom vårt arbete. Dessutom har Rädda Barnen ett omfattande arbete kring barns rätt till skydd, vi arbetar såväl mot genderbaserat våld som aga i skolorna. Vi informerar om barns rätt ute på skolor, men också i parlamentet och bland myndigheter. Vi stöder ett Barnparlament som gör ett otroligt arbete för att sätta barn på den politiska dagordningen.

Efter det sjätte krigsutbrottet i norr i maj förra året inledde Rädda Barnen dessutom en katastrofinsats, med stöd från bland annat Sida.

– Det sker mycket i skuggan av allt elände. Rädda Barnen driver ett lagförslag, som än så länge blivit stoppat, men ändå kommit så långt som att höja den lagliga åldern för giftermål från 8 år till 17! Vi fick för två år sedan dessutom en lag som gör att även barn till ogifta mödrar kan få födelsebevis. Tidigare hade inte de barnen rätt till skola, hälsovård, identitetskort och mycket annat som är grundläggande.

– I kölvattnet av jasminrevolutionen – och eftersom det varit oroligheter i Jemen ända sedan förra året – så vänds världens ögon nu även mot Jemen. Förhoppningsvis leder det till att fler blir intresserade av att stödja utvecklingen, avslutar Rädda Barnens Sanna Johnson.

Anki Wood