Go to main navigation

Nepal

Traffickingoffer bekämpar människohandel

En nepalesisk kampanj mot trafficking har på senare tid rönt uppmärksamhet i både Vita huset och i Hollywood. Samtidigt fortsätter människohandeln att vara ett stort problem, som dessutom förvärrats av den långvariga politiska krisen i landet.

– Vi samlade in namnunderskrifter från 10 000 framstående personer med krav på att regeringen vidtar åtgärder för att motverka trafficking, berättar Benumaya Gurung, vid Alliansen mot trafficking av kvinnor och barn i Nepal, ett nätverk bestående av 27 olika människorättsorganisationer.

– Vi ville överlämna listan till ministern med ansvar för kvinnor, barn och sociala frågor. Men tyvärr finns det ingen sådan minister.

Tusentals nepalesiska flickor faller offer för trafficking varje år och sedan 2002 har Nepal haft nio kortlivade regeringar som alla misslyckats med att ta krafttag mot människohandeln. Den tionde i raden, som svors in nyligen, har ännu inte tillsatt en minister med ansvar för frågorna, och har heller inte vidtagit några åtgärder för att bekämpa trafficking.

Den nepalesiska staten har inte ens genomfört någon ordentlig undersökning av hur många av landets medborgare som varje år utsätts för trafficking.

Hari Paudel, vid landets socialdepartement, påpekar att den mest citerade studien gjordes i samarbete med ILO - för tio år sedan.

– Där beräknade man att runt 12 000 nepalesiska flickor varje år fördes till Indien för att bli prostituerade, säger Paudel.

Om man ska gå efter antalet fall som rapporteras till polisen rör det sig om färre än 200 fall om året. Men det är en siffra som inte säger någonting om den verkliga omfattningen.

– Folk är obenägna att anmäla trafficking. Vi har upptäckt byar där det inte finns några kvinnor. Byborna säger att deras kvinnor begett sig till Indien i jakt på arbete, och att de snart kommer att återvända, säger Paudel.

Enligt en årlig amerikansk rapport om trafficking finns det flera allvarliga brister i den nepalesiska lagstiftningen, trots att trafficking är ett brott som kan leda till långvariga fängelsestraff. I rapporten påpekas bland annat att personer med "politiska kontakter" kan undgå straff.

Kvinnor som utsatts för trafficking blir ofta stigmatiserade av samhället, vilket gör det än svårare för dem som lyckats ta sig ur sina plågoandars grepp att sedan återgå till ett normalt liv.

Ett typiskt exempel på det är Charimaya Tamang, som i år fick en utmärkelse av USA:s regering för sitt arbete mot "den moderna slavhandeln". Hon fördes bort från sitt hem i Nepal som 16-åring och såldes därefter till en bordell i det ökända red light-distriktet Kamathipura i den indiska storstaden Mumbai 1994.

Följande 22 månader våldtogs och misshandlades hon oavbrutet. År 1996 fritogs dock Charimaya tillsammans med hundratals andra i en av de största razzior som polisen i Mumbai genomfört mot stadens bordeller.

Men när Charimaya kom hem igen så vände byborna henne ryggen. Hon anmälde dock själv de åtta bybor som sålt henne till människohandlare, och 1997 dömdes de alla av en domstol.

Sunita Danuwar från östra Nepal såldes som 15-åring till samma bordell som Charimaya, men även hon hade turen att bli fritagen.

– Det fanns nästan 200 flickor från Nepal där. Många var bara tolv eller tretton år gamla. En av dem dog i aids, berättar Sunita Danuwar.

År 2000 bildade Charimaya, Sunita och 14 andra offer för sexhandeln organisationen Shakti Samuha, som bekämpar trafficking. I dag driver organisationen tre hem för personer som räddats ur människohandlarnas grepp, samt arbetar med preventiva åtgärder i tio av de distrikt i Nepal där problemen med trafficking är som störst.

Nyligen fick Charimaya, som nu är 34 år gammal, resa till USA för att träffa utrikesminister Hillary Clinton och motta organisationens utmärkelse.

En annan nepalesisk kvinnas kamp som också har uppmärksammats i USA under året är den före detta läraren Anuradha Koirala. Hennes organisation Maiti Nepal arbetar med att rädda och rehabilitera offer för trafficking, och Hollywoodstjärnan Demi Moore gjorde i år en dokumentär för CNN om organisationens arbete med titeln "Nepals stulna barn".

Sudeshna Sarkar/IPS