Go to main navigation

Branschnytt

Exilmedier återvänder till Burma

– Många av oss har varit rädda för att det ska komma en backlash i Burma, men nu tror jag att det skulle vara svårt för regeringen att backa från den demokratiprocess som inletts. Det säger Aya Chan Naing, chef för den burmesiska exilradiostationen Democratic Voice of Burma, DVB, som i dagarna besökt Sverige tillsammans med bland andra Burmas biträdande informationsminister Soe Win.

Democratic Voice of Burma startade i början av 1990-talet av studenter som flytt undan massakrer och förtryck i Burma. Sedan dess har stationen etablerat sig som en av de viktigaste oberoende pressrösterna i den burmesiska exilrörelsen.

Under lång tid var DVB bannlyst av regimen och flera av dess journalister hade dömts till långa fängelsestraff inne i Burma. Men sedan drygt ett år tillbaka pågår ett reformarbete i Burma. Politiska och religiösa nyheter censureras fortfarande, men delar av förhandskontrollen av tidningar, radio och tv har hävts. Den regering som tillträdde i början av 2011 förbereder också en ny medielag, som enligt deras egna uppgifter ska slopa censuren helt och hållet.

För DVB innebär förändringarna att man nu överväger att flytta tillbaka till Burma.

– Alla journalister är frisläppta och vi kan arbeta öppet inne i landet, säger Aye Chan Naing.  Till att börja med öppnar vi ett kontor i Chiang Mai i Thailand och om censuren hävs kommer vi troligen flytta till Rangoon.

I februari kunde han själv under några dagar återvända till hemlandet. För första gången på 22 år.

– Det var en märklig känsla, och jag måste erkänna att jag var rädd. Jag var ju inte helt säker på vad som skulle hända. Skulle de arrestera mig? Skulle jag bli förföljd av säkerhetstjänsten. Men inget av det hände.

För bara några månader sedan var DVB utpekad som en av den burmesiska regimens huvudfiender. Därför är det fascinerande att se Aye Chan Naing och biträdande informationsminister Soe Win vid samma mötesbord på Sida i Stockholm. Sveriges Radio har länge arbetat med DVB och Soe Win är nu i Sverige för att studera hur public service fungerar.

– Vi överväger att omvandla de statliga medierna i vårt land till något som liknar public service, berättar han. Det första steget är en ny medielag, som ska beslutas av vårt parlament i sommar, och sedan ska vi inrätta ett medieråd med representanter för medieföretagen, för att allmänheten ska ha någonstans att vända sig om de känner sig kränkta av medierna.

Men menar makthavarna i Burma verkligen allvar med reformerna, eller är det ett spel för gallerierna, som många kritiker hävdar?

– Jag förstår att det finns en skepsis, med tanke på alla decennier under den tidigare regimen. Men vi kommer fortsätta reformprocessen tills även de mest skeptiska är övertygade.

Aye Chan Naing är en av skeptikerna, men han tror att det finns sakliga orsaker till reformprocessen.

– Regeringen säger att de förändrar landet för att de är folkvalda och gör som folket vill, men det stämmer förstås inte. De är inte valda i ett rimligt demokratiskt system. Men många i landets elit var trötta på att de var så isolerade i det internationella samfundet och att tillväxten inte kom igång. Landet hamnade på efterkälken och reformerna handlar mycket om att för en normal relation till omvärlden.

 Jesper Bengtsson