Go to main navigation

Branschnytt

Globala problem för civilsamhället

Utrymmet begränsas allt mer för civilsamhället runt om i världen, varnar experter. Situationen i Schweiz och Etiopien lyfts särskilt fram.

– Tyvärr går utvecklingen mot mindre demokrati och minskat utrymme för civilsamhället. Med allt fler inskränkningar har vi nått en punkt där vi fått påbörja kampen igen, säger Maina Kiai, FN:s rapportör för mötes- och föreningsfrihet.

Kiai betonar att lagstiftning som hotar icke-statliga organisationer är under diskussion, eller har nyligen införts, i bland annat Etiopien, Rwanda och Ryssland.

I maj framhöll den amerikanska organisationen Freedom House att Ungern, Sydafrika, Turkiet och Ukraina löper en särskild risk för en demokratisk tillbakagång. Freedom House uppmanade också internationella aktörer att öka ansträngningarna för att trygga demokratiutvecklingen i andra länder, bland andra Bahrain, Kambodja, Egypten, Burma och Sydsudan.

En annan rapport från i år som släpptes i april av Civicus, en internationell allians av organisationer i det civila samhället, uppger att 2011 utgjorde "ett kritisk år för civilsamhället".

Kiai säger att internationella biståndsgivare inte bara misslyckas med att se till att demokratin stärks i kvasidemokratier utan i vissa fall förvärrar man aktivt situationen i dessa länder.

– Globalt sett har givarländerna börjat acceptera den kinesiska modellen för utveckling, säger Kiai.

Han nämner Etiopien som ett av de länder som inte är en demokrati men där utvecklingen framhålls. Samtidigt som landet har invigt en ny modern flygplats och nya motorvägar har regeringen under de senaste två decennierna kraftigt begränsat de medborgerliga rättigheterna, bland annat genom att fängsla journalister och oppositionella med stöd av landets mycket omtvistade antiterrorlag.

I juli varnade människorättsorganisationen Human Rights Watch för att internationella givare varit allt för tysta när det gäller den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna. Etiopien är det land som får mest bistånd i Afrika. Landet tar årligen emot stora summor från Storbritannien, USA och EU. Medan det utländska biståndet utgör en tredjedel av landets budget införde landets regering 2009 en kontroversiell lag som begränsar utländsk finansiering av icke-statliga organisationer till tio procent. Observatörer menar att det är ett tydligt försök av regeringen att försöka undergräva oppositionen.

I Ryssland behandlas för närvarande ett lagförslag som skulle kräva att icke-statliga organisationer som tar emot utländsk finansiering registrerar sig som "utländsk förvaltare".

Europarådet har starkt kritiserat Vitryssland som också förbjuder icke-statliga organisationer att ta emot utländsk finansiering. Förra året fängslades aktivisten Ales Bialiatski, ordförande för människorättscentret Viasna, efter att myndigheter i Vilnius och Warszawa oförsiktigt avslöjat att Bialiatski hade bankkonton i dessa städer, vilka användes för donationer från utlandet. Bialiatski är fortfarande fängslad.

Avskuren finansiering genom nya lagar, eller upprepad skatterevision som hindrar arbetet, har blivit allt vanligare i kvasidemokratier där regeringar inte öppet förbjuder organisationer att verka men istället begränsar deras finansiering och arbetsro. Enligt Carl Gershman från amerikanska National Endowement for Democracy räknas Bahrain, Ecuador, Turkmenistan, Venezuela och Malaysia till dessa länder.

I Azerbajdzjan är situationen för frivilligorganisationer speciellt hård. Förra året rev till exempel myndigheterna helt sonika en byggnad i Baku. Flera människorättsorganisationer, bland andra Layla Yunus institut för fred och demokrati, hade sina lokaler där och deras utrusning och arkiv förstördes under den nattliga raiden.

Kiai påpekar att inskränkningar av medborgerliga rättigheter inte enbart är en fråga för länder i Syd. Han framhåller att Schweiz tidigare i år antog en lag i kantonen Genève som är "en av de hårdaste lagarna mot fredliga sammankomster som någonsin införts". Lagen kräver att polisen underrättas en månad innan en demonstration hålls och brott mot lagen kan resultera i böter på över motsvarande 700 000 kronor.

IPS/OmVärlden