Go to main navigation

Sydafrika

Höga halter DDT i bröstmjölk

I Sydafrika används sedan många år DDT inomhus för att bekämpa malaria. Nu har de högsta halterna hittills av DDT i bröstmjölk uppmätts hos mödrar i malariadrabbade byar i landet. Värdena ligger långt över de gränser som världshälsoorganisationen fastställt, visar forskning utförd vi Linköpings universitet.

- I våra öron låter det ju absurt, att spruta DDT inomhus i folks hem. Men det är ett av de mest effektiva medlen mot malaria, säger Henrik Kylin, miljökemist och professor vid Tema Vatten, LiU. Tillsammans med sydafrikanska forskare och läkare medverkar han i ett projekt för att kartlägga effekterna av DDT på befolkningen.

- Vi vet mycket om hur DDT påverkar djur och natur, men effekterna på människors hälsa är mindre studerade, särskilt när det som här handlar om långvarig exponering.

I en nyligen publicerad artikel redovisar forskarna en studie på DDT-halterna i bröstmjölk från ammande mödrar i fyra byar, varav tre är malariadrabbade. DDT har här använts kontinuerligt i mer än 60 år. Besprutningen sker vid ett par tillfällen årligen och utförs av särskilt utbildad och utrustad personal.

Halterna visade sig vara oacceptabelt höga i de besprutade byarna. De låg långt över (100 gånger) den av WHO rekommenderade högsta dagliga dosen. I ett fall uppmättes den hittills högsta kända halten av DDT i bröstmjölk, mer än 300 gånger högre än vad som är tillåtet i komjölk.

DDT associeras med diagnoser som bröstcancer, diabetes, försämrad spermakvalitet, spontanaborter och neurologiska störningar hos barn. I den region där mätningarna gjordes är missbildade könsorgan hos pojkar betydligt vanligare i DDT-besprutade områden jämfört med obesprutade.

- DDT innehåller östrogenliknande ämnen och vi vet att nedbrytningsprodukter från DDT motverkar manlig könsutveckling, säger Henrik Kylin.

Skillnaderna mellan de besprutade byarna var dock stora, något som förvånade forskarna. Trots till synes liknande förhållanden var de uppmätta DDT-halterna dubbelt så höga i en besprutad by jämfört med en av de andra. Här kan en rad faktorer spela in, som procedurer i samband med besprutning, väggarnas beskaffenhet, ventilation, människors beteende, städvanor. Att identifiera dessa faktorer, skriver forskarna, skulle kunna bidra till att minska exponeringen och därmed också frisken för såväl mödrar som barn.

- Tyvärr utsätts de minsta barnen för de högsta DDT-halterna, de är också extra känsliga för kemisk påverkan.

Läs forskarnas artikel i Environmental Pollution. ”High levels of DDT in breast milk. Intake, risk, lactation duration, and involvement of gender”