Go to main navigation

Branschnytt

Kapplöpning efter billig jordbruksmark

De utländska uppköpen av billig jordbruksmark i utvecklingsländer - som ökade i samband med den globala finanskrisen - har nu nått rekordnivåer enligt flera nya studier.

En studie gjord av organisationen Grain som presenterades sent i februari visar att cirka 35 miljoner hektar mark sålts eller hyrts ut till utländska investerare i 416 av de senaste storskaliga avtalen, som främst gäller länder i Afrika. En annan studie gjord av International Land Coalition, ILC, som släpptes i januari, visar att utländska investerare mellan 2000 och 2010 köpte eller hyrde 203 miljoner hektar jordbruksmark i utvecklingsländer, främst i Afrika, men även i Latinamerika, Asien och Östeuropa. "Det motsvarar en yta mer än åtta gånger större än Storbritannien" skriver ILC i sin rapport, och påpekar att merparten av marken används för produktion av biobränslen.

Den prisbelönta italienske författaren Stefano Liberti skriver i sin nya bok "Land Grabbing" att jakten på jordbruksmark är en direkt konsekvens av privatiseringar och avregleringar i utvecklingsländer som skett genom påtryckningar från internationella finansiella institutioner som Världsbanken och Internationella valutafonden, samt genom jordbruksprogram som FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, verkat för. Liberti säger till IPS att många regeringar i utvecklingsländerna också är medskyldiga till uppköpen.

 – I många afrikanska länder äger staten marken. Regeringar förhandlar med investerare i det tysta och hyr ut eller säljer enorma områden av den mest bördiga marken. Lokalbefolkningen som inte äger marken brukar informeras i sista stund och uppmanas att lämna områdena, säger Liberti.

 I samband med att han samlade in material till boken reste han runt i flera länder i Afrika och deltog i många seminarier och möten arrangerade av FAO, Världsbanken samt olika bondeorganisationer. Enligt Liberti var det i Etiopien som han fann de mest uppseendeväckande exemplen.

 – Landet har varit hårt drabbat av svält under årtionden på grund av väpnade konflikter och torka. Men trots det har man för nästan ingenting upplåtit den bästa marken till utländska investerare för produktion av mat och biobränslen som ska konsumeras utomlands, säger han.

 I boken beskriver han att ett indiskt bolag tagit över 300 000 hektar av den bästa odlingsbara marken i Etiopien till en kostnad av en dollar per år och hektar. Marken används för odling av vete, palmolja och socker och ska gå på export till Indien.

 – Etiopierna tjänar nästan ingenting på det här avtalet. Företaget betalar extremt långa löner till de etiopier som är anställda, och betalar nästan ingenting för marken, åtnjuter skattelättnader för import av teknik och till råga på allt så betalar de ingenting för sin vattenanvändning, säger Liberti.

 Situationen i Etiopien är ett typiskt exempel på hur det ser ut på många håll. Nyligen förvärvade Al Qudra Holding i Abu Dhabi 31 000 hektar jordbruksmark i Algeriet som ska användas för odling av potatis, oliver och mejeriprodukter för export. Företaget planerar också för liknande investeringar i Marocko, Pakistan, Syrien, Vietnam, Sudan och Indien och siktar på att öka sitt markinnehav till 400 000 hektar. Liberti säger att företag som Al Qudra och investeringsfonder, däribland pensionsfonder, är mest drivande i det fenomen som kallas "land grabbing".

 – Den internationella finansiella sektorn upptäckte för fem år sedan hur stora pengar det fanns att tjäna på spekulation på livsmedel, säger han.

Den snabba ökningen av användning av biobränslen har lett till större förvärv av jordbruksmark. Enligt rapporten från ILC handlar 78 procent av avtalen om jordbruksproduktion, varav en tredjedel berör biobränslen. I övrigt handlar avtalen om utvinning av mineraler, industriproduktion och skogsbruk.

 – Regeringarna i utvecklingsländerna måste förstå att det finns alternativa investeringsmodeller som inte nödvändigtvis innebär att de ger bort jordbruksmarken, säger Madiodio Niasse från ILC till IPS.

 – Under mina resor såg jag affischer mot land grabbing där det stod att framtida generationer kommer förbanna sina förfäder för att inte ha lämnat någon mark till dem, säger Liberti.

 Han menar att det är viktigt att länder i Afrika, Latinamerika och Asien utvecklar en effektiv modell för jordbruket som kan bli ett alternativ till det nuvarande industriella jordbruket.

 – Alternativet är att stötta lokala bönder genom att utbilda dem i moderna metoder för ett hållbart jordbruk och tillhandahålla system för bevattning, lagring, transport och teknisk expertis, säger Liberti.

Julio Godoy/IPS