Go to main navigation

Branschnytt

”Sund medelväg” mellan demokrati och globalisering

Ett globalt avskaffande av handelshinder är omöjligt utan att demokratin blir lidande. Det menar Dani Rodrik som är professor och expert på globalisering vid Harvard University. Han är liberal ekonom, men vill hitta den “sunda medelvägen” mellan globalisering, nationell suveränitet och demokrati.

– Internationell handelslagstiftning gör ingen skillnad på hur vinst skapas. Inte heller görs någon skillnad på olika typer av handel. Barnarbete ses till exempel som acceptabelt enligt internationella avtal om produktionen sker i ett land där det är tillåtet. Detta ger upphov till frågor om etik och moral som ofta förbises när vi försöker integrera våra ekonomier på global nivå, säger han under ett seminarium på ABF i Stockholm. 

Dani Rodrik tycker att man måste anpassa reglerna och marknaden till vad enskilda länder verkligen behöver.

– För att försöka utjämna klyftan mellan fattiga och rika borde det finnas en chans för vissa länder att skydda sina marknader när de är i utvecklingsfasen. De flesta internationella bestämmelser, handelsavtal och riktlinjer reflekterar också vissa länders intressen mer än andras.

Rodriks senaste bok har fått namnet ”The globalization paradox”.

– Globalisering kan vara bra för demokrati. Den kan skapa en viss basis för skydd av mänskliga rättigheter och skydd av minoriteter. Dock är total global ekonomisk integration inte förenligt med demokrati. Som det ser ut nu så är vi fast i ett mellanläge. Vi har inga institutioner på internationell nivå med demokratisk legitimitet. Ändå följer länder blint internationella avtal. Egentligen vill olika länder väldigt olika saker, säger han.

Dani Rodrik menar att länder gärna vill och borde behålla kontrollen över stora delar av sin egen politik. För att ekonomisk integration på global nivå ska kunna fungera bättre tycker han att alla stater i lite större utsträckning borde analysera vilka internationella avtal de följer och vilka av dessa som faktiskt gynnar dem.

Han använder jordbrukstullar inom den internationella handeln som en illustration. Enligt honom är de väldigt missriktade eftersom de varken hjälper utvecklingsländerna eller de rikare nationerna. Det är skattebetalarna och konsumenterna i de rikare länderna som betalar högre priser samtidigt som utvecklingsländerna inte heller tjänar på dem.

Alla skulle tjäna mer på att tullarna avskaffas. Om demokratin fungerade ordentligt på statlig nivå så skulle befolkningen inte gå med på en sådan politik och sätta stopp för den, menar Dani Rodrik.

– En demokratisk globalisering kan inte fungera perfekt innan den nationella demokratiska strukturen fungerar ordentligt. Om vi vill förbättra globalt samarbete måste vi också ha tilltro till att nationalstaterna vill och kan bidra till denna förbättring, säger han.

Enligt honom måste staterna sluta gömma sig bakom ursäkten att globalisering tvingar dem till saker som egentligen inte är bra för dem. Den gyllene medelvägen till fungerande globalisering finns enligt Dani Rodrik i balansen mellan stateras egna finansiella och politiska kontroll och en kontrollerad globalisering.

– Nationalstaten kommer inte att förlora sin betydelse i första taget, avslutar han.

Frida Göteskog