Go to main navigation
Riksdagen och Sida

Foto: Melker Dahlstrand/Helena Landstedt

Plattformen

Riksdagen får besluta om biståndspolitiken

Det blir Sveriges riksdag som får sista ordet om styrningen av biståndspolitiken. Efter segdragna förhandlingar inom Alliansen gav Moderaterna i somras vika för kravet om en parlamentarisk prövning av den så kallade biståndspolitiska plattformen.

Under sommaren enades Alliansregeringen om att riksdagen skulle få ta ställning till den biståndspolitiska plattformen som ska styra den framtida svenska biståndspolitiken. Beslutet är en seger för Centerpartiet och Kristdemokraterna som länge har arbetat för detta.

– För mig har detta varit en konstitutionell fråga i grund och botten. Jag tycker att riksdagen har ett ansvar för biståndsfrågorna, säger Kerstin Lundgren som är Centerpartiets talesperson i biståndsfrågor.

Exakt när riksdagen ska behandla biståndspolitiken är ännu inte bestämt. Men i och med beslutet står det klart att regeringen även kommer att inhämta synpunkter från det civila samhället och andra intressenter.

Under sommaren blev även regeringens riktlinjer för de så kallade resultatstrategierna klara. Dessa strategier, som i flera fall är mycket försenade, ska ersätta de tidigare landstrategierna som finns för varje mottagarland.

Enligt Magnus Walan, på biståndsorganisationen Diakonia, ser de nya riktlinjerna lovande ut. De bejakar en långsiktighet och slår fast att det är svårt att mäta exakta resultat i biståndet, anser han. Flera skrivningar pekar också på vikten av att biståndet också ska utgå från mottagarländernas egna prioriteringar.

– Med tanke på de debattartiklar som Gunilla Carlsson och Carl Bildt tidigare har skrivit om resultat i biståndet tycker jag att detta är en klar förbättring, säger han.

Centerpartiets Kerstin Lundgren tycker också att riktlinjerna är bra men påpekar att vi ännu inte har sett vad strategierna uppnår när de genomförs på bred front.

– Riktlinjerna är en utgångspunkt men vi måste också se de praktiska resultaten. När resultatstrategierna kläs med kött och blod det kommer det att prövas om vi har träffat rätt, säger hon.

Kerstin Lundgren påpekar också att den försenade och ännu ofärdiga plattformen fortsätter att vara ett störningsmoment i arbetet med resultatstrategierna.

– Plattformen ska lägga grunden för avvägningar och prioriteringar. Därför är det viktigt att vi rätar ut dessa frågetecken så snart det bara går, säger hon.

Nils Resare