Go to main navigation

Burma

Utlandsskulden halverad över en natt

Burma har fått sina skulder nedskrivna med cirka 39 miljarder kronor av den så kallade Parisklubben, vilket innebär att landets utlandsskuld nästan halveras. Men beslutet möter kritik.

Parisklubben, som är en sammanslutning för 19 av världens största kreditgivare och som inkluderar USA, Storbritannien och flera EU-länder, meddelade i måndags att Burmas "mycket speciella situation" fått dem att komma överens om en halvering av Burmas obetalda skulder och en tidsfrist på sju år för resterande återbetalningar.

Enskilda länder har också avskrivit stora summor för andra lån, däribland Norge och Japan.

President Thein Sein, som de senaste två åren genomfört omfattande politiska och ekonomiska reformer i Burma, uppges ha gjort skuldlättnader till en prioriterad fråga för regeringen.

Parisklubbens besked kom en dag efter att Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken nått en överenskommelse om en omstrukturering av ett lån på motsvarande 6,5 miljarder kronor, som innebär att Burma med hjälp av Japan betalar av sin skuld. Överenskommelsen skapar andrum för Burma som under årtionden varit isolerat från omvärlden och knappt haft någon ekonomisk eller social utveckling.

Avtalen följer en överenskommelse som undertecknades i december och som innebär att Burma ska uppfylla villkor som fastställts av Internationella valutafonden.

Burmas utlandsskuld har av vissa ekonomer och diplomater betraktats som det största hindret för reformer och utveckling. De nya överenskommelserna ger Burma möjlighet att ta del av nya program via Världsbanken och i förra veckan godkände banken ett nytt lån på 2,8 miljarder kronor.

Utlandslån och investeringar avbröts under slutet av 1980-talet efter att grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Burma hade uppmärksammats. I slutet av 1990-talet var militärregimen allt mer isolerad och slutade i princip att betala av på sina utlandsskulder. I samband med de senaste två årens reformer har dock internationella kreditgivare och multinationella företag ivrigt återvänt till landet. Världsbanken öppnade åter sitt kontor i Rangoon i augusti.

Det finns dock de som menar att allt har gått för snabbt och att villkoren i de nya avtalen är alltför generösa.

- Dessa överenskommelser möjliggör nya lån på stora belopp – innan det är klarlagt hur tidigare lån gynnat eller missgynnat folket i Burma, säger Tim Jones från Jubelkampanjen, som arbetar för fattiga länders skuldavskrivning.

Han tillade också att den nya överenskommelsen med Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken innebär en omstrukturering och inte en avskrivning, vilket gör det möjligt för den burmesiska regeringen att återigen ta lån.

- Framtida regeringar kommer att behöva göra avbetalningar på skulder som de ärver. Detta stöd till en militärdiktatur kan binda händerna på en efterlängtad framtida demokratisk regering, säger Jones.

 Faktum är att trots alla reformer de senaste åren domineras regeringen fortfarande av militären – president Thein Sein är själv en före detta general.

- Det är obegripligt att Burma får miljarder dollar i skuldavskrivning när det mesta av pengarna går till militären. Burmas ledare borde ställas inför rätta i Haag – inte få fördelaktiga skuldlättnader, säger Anna Roberts från organisationen Burma Campaign i Storbritannien.

De nya överenskommelserna skiljer sig också från andra avtal. De senaste tio åren har det internationella samfundet satt upp ett antal principer för avskrivning av utvecklingsländers utlandsskulder.

- Om två utvecklingsländer har en lika stor skuld vill vi att de ska behandlas lika. Men Burma uppfyller inte kraven för skuldavskrivning enligt de principer som fastställts, därför undergrävs systemet, säger David Roodman vid Center for Global Development, en tankesmedja i Washington som bevakar utvecklingsfrågor, till IPS.

Förhållandet mellan utlandsskulder och ett lands bruttonationalprodukt är ett av de mått som används. Skuldavskrivningar kan göras när skulderna utgör 30 procent av ett lands samlade värde av varor och tjänster, förklarar Roodman. Han tillägger att i Burmas fall utgör skulderna 18 procent av bruttonationalprodukten.

Carey L. Biron/IPS