Go to main navigation
Tanzania

Foto: Magnus Bergström

Lånegaranti

Kritik mot Sidas stöd till sockerodling

Det svenskägda företaget Ecoenergy uppfyllde inte kraven för att få en bankgaranti från Sida. Då tog myndigheten 120 miljoner kronor av biståndsanslaget till Tanzania och satte in på ett bankkonto, trots att en utvärdering ifrågasatt om det aktuella projektet alls borde få Sidastöd.

Det svenska företaget Ecoenergy, som OmVärlden skrev om i nummer 2/2014, vill starta storskalig sockerproduktion i Bagamoyo i Tanzania. Bolaget, som har sina rötter i tre norrlandskommuner, har kritiserats hårt för sina misslyckade etanolprojekt och vidlyftiga planer på etanolproduktion i olika afrikanska länder.

I februari beslutade Sida att ge Ecoenergy en säkerhet på 120 miljoner kronor. Tack vare det kunde bolaget få ett banklån som var nödvändigt för att driva Bagamoyo-projektet vidare i väntan på finansiering från Afrikanska Utvecklingsbanken.

Vanligtvis ger Sida säkerheter till företag i form av garantier som kommer ur ett särskilt anslag. För att en sådan ska beviljas måste först en riskbedömning göras. Oftast utförs den av exportkreditmyndigheten EKN.

Men en sådan bedömning gick inte att göra i det här fallet, enligt Georg Andrén som är chef för Sidas Afrikaavdelning. Det berodde delvis på att Bagamoyo-projektet ännu inte hade kommit i gång med sin verksamhet.

För att ändå kunna ge bolaget en säkerhet tog Sida 120 miljoner från det årliga biståndsanslaget till Tanzania. Sida räknar med att pengarna inte ska behöva användas, men om Ecoenergy inte kan återbetala sina lån så förlorar Sida hela eller delar av garantibeloppet.

– Det är mycket ovanligt. Jag tror inte att vi någonsin gjort så förut, säger Georg Andrén.

Två månader innan Sida tog det ovanliga beslutet om lånegarantin kom stor en oberoende utvärdering av myndighetens stöd till marknadsutveckling. Den ifrågasätter om Bagamoyo-projektet uppfyller villkoren för att överhuvudtaget få en garanti från Sida.

Enligt utvärderingen ser projektet varken ut att skapa tillräckliga utvecklingseffekter eller tillföra något som inte redan finns i landet. Dessutom anser de att projektet borde kunna få annan finansiering.

Enligt Ecoenergys egna prognoser ska anläggningen i Bagamoyo anställa 2 000 personer och anlita ytterligare 1 500 småbönder som underleverantörer. Förutom de direkta effekterna ska 10 000 människor i området gynnas indirekt genom det behov som uppstår av transporter och andra tjänster.

Sunil Sinha är utvecklingsekonom på Nathan Associates i London och huvudförfattare till utvärderingen. Han avfärdar generellt beräkningar av indirekta effekter. Redan de direkta effekterna av olika satsningar är oerhört svåra att mäta och förutse, anser han.

– För att ge en statlig garanti måste man fråga sig om utvecklingseffekterna är tillräckligt stora, om ett projekt adderar någonting som saknas och om det inte kan få kommersiell finansiering i stället, säger han.

Det finns redan en rad stora sockerproducenter i Tanzania, så det svenska företaget tillför inte något nytt. Men samtidigt importerar landet uppåt hälften av sin sockerkonsumtion. Bagamoyo-projektet skulle därmed innebära en makroekonomisk fördel genom att ge landet möjlighet att använda sin utländska valuta till annat, enligt Sida.

– Om Sida har tänkt över detta och tycker att projektet uppfyller kriterierna, så har jag inga invändningar. Men i den information vi tittat på fanns inga fakta som besvarar de här frågorna.

Georg Andrén menar ändå att garantin till sockerrörsodlingen var befogad.

– Det är en noga kalkylerad risk. Vi har tittat på de miljömässiga och sociala riskerna och vägt dem mot de tänkta positiva utvecklingseffekterna. Vi ansåg att de uteblivna effekterna om projektet fick läggas ned innebar allvarligare följder än den ekonomiska risken i att ge en säkerhet, säger Georg Andrén, chef för Sidas Afrikaavdelning.

Om Afrikanska Utvecklingsbanken beviljar Ecoenergy det lån företaget hoppas på så kommer Sida att ge Bagamoyo-projektet en garanti på ytterligare 600 miljoner kronor, vilket skulle vara den största i myndighetens historia.

Anna Petersson Backteg