Go to main navigation

Biståndspolitiska plattformen

Organisationerna: Regeringen saknar omvärldsanalys

Idag går tiden ut för remissvar om regeringens omdebatterade biståndsplattform. Bland de synpunkter som civila samhällsorganisationerna lyfter fram finns otydliga prioriteringar, ett perspektiv som utgår från givarna och en övertro på tillväxt. Dessutom brister analysen av fattigdomens grundorsaker, menar organisationerna.

Den biståndspolitiska plattformen ska bli det övergripande styrdokumentet för svenskt utvecklingssamarbete, och ersätter en lång rad befintliga policyer. OmVärlden har fått ta del av några remissvar från organisationer i civilsamhället, samt ett som lämnas in gemensamt av ett nätverk bestående av de flesta av Sidas ramorganisationer.

Det är positivt att plattformsarbetet grundar sig i fattiga människors rättigheter och att regeringen särskilt lyfter fram kvinnors förutsättningar, säger Annica Sohlström, generalsekreterare för Forum Syd.

– Men det som bekymrar oss och många andra organisationer är det starka fokuset på individen. Vi tycker att man tappar bort betydelsen av att människor organiserar sig och arbetar tillsammans, liksom vikten av starka samhällsinstitutioner, säger hon.

Flera organisationer påpekar att remisstiden varit för knapp för att göra ordentliga analyser, och inte minst för att samla in synpunkter från samarbetspartners ute i mottagarländerna. Själva processen visar att det finns skäl att ifrågasätta plattformens löften om transparens och en politik som utgår ifrån mottagarnas behov och önskemål, skriver Diakonia i sitt remissvar.

– Regeringen säger att det är de fattigas perspektiv som är viktigt, men såvitt vi vet har de ju inte fått någon som helst möjlighet att påverka. Det svenska civilsamhället har med nöd och näppe fått lämna synpunkter. Då går det inte att hävda att det är de fattigas perspektiv som ska få styra, säger Gabi Björsson, generalsekreterare på Afrikagrupperna.

Det är inte helt klart vad plattformen har för status i förhållande till Sveriges politik för global utveckling, PGU, enligt Forum Syd. Plattformen innehåller dessutom ett nytt övergripande mål för det svenska utvecklingssamarbetet: ”Att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck”. Organisationerna framhåller att det är otydligt vilka definitioner och prioriteringar som ska gälla.

Regeringen har också ett starkt fokus på ekonomisk tillväxt som medicin mot fattigdomen, men saknar analys kring fördelning av resurser eller hur tillväxten ska komma fattiga människor tillgodo, anser organisationerna.

Begreppet ”ekonomisk tillväxt” borde bytas ut mot ”hållbar ekonomisk utveckling” – såväl socialt som miljö- och klimatmässigt, föreslår Forum Syd i sitt remissvar.

– Man får ju hoppas att de tar till sig av de kommentarer som kommer in. Det skulle kräva ganska rejäla omtag om de skulle ta de här synpunkterna på allvar, säger Annica Sohlström.

Efter drygt två år går arbetet med den biståndspolitiska plattformen alltså nu mot sitt slut. Nära 150 remissinstanser har fått tre veckor på sig att lämna synpunkter på skrivelsen. Bland dem finns Sida, som inte varit involverade i regeringens arbete med plattformen.

Inte heller riksdagen har fått vara med och påverka detta styrdokument för den svenska biståndspolitiken, utan den kommer att få en skrivelse med plattformen från regeringen. Redan nu säger oppositionen att de tänker riva upp plattformen om de kommer till makten.

Anna Petersson Backteg