Go to main navigation
Magdalena Andersson (S)

Finansminister Magdalena Andersson (S).

Foto: Victor Svedberg, Socialdemokraterna

Regeringens budget

Rekordavräkningar skapar ryckighet i biståndet

Regeringen föreslår i sin budget att 8,4 miljarder kronor från biståndet ska gå till flyktingkostnader. Det är 3,4 miljarder mer än vad alliansregeringen räknade av förra året. Nu varnar en biståndsexpert för att de stora avräkningarna skapar en ryckighet i biståndsplaneringen.

Trots att Miljöpartiet tidigare skarp kritiserat alliansens avräkningar från biståndsramen har partiet nu varit med om att lägga en budget där avräkningarna är större än någonsin. Totalt uppgår de till 27 procent av biståndet, enligt Ulrika Modéer, statssekreterare hos biståndsministern.

– Det här är en besvärande process för Miljöpartiet. Men det är ett exceptionellt läge, med fler flyktingar än någonsin efter andra världskriget. Vi kommer att vara mycket transparenta med vilka avräkningar som görs, kommenterar hon.

I slutet av sommaren kom Migrationsverket fram till att deras tidigare prognoser för kostnader för flyktingmottagande måste skrivas upp. Kostnaderna för asylsökandes första år i Sverige ska, liksom tidigare, finansieras ur biståndsbudgeten. Nu börjar arbetet med att hitta var de cirka 3,4 miljarderna ska tas.

En stor del av neddragningarna täcks av att biståndsramen ökar med 2 miljarder. Därefter återstår ytterligare drygt 1,3 miljard kronor att spara inom biståndet.

I budgetförhandlingarna fick Miljöpartiet igenom att 500 miljoner kronor till FN:s klimatfond betalas med så kallade additionella medel.

Innebär det att de pengarna nu går till flyktingmottagning i stället?

– I alliansens budget låg dessa pengar inom biståndsramen, så de utgör en förstärkning av biståndsbudgeten, säger Ulrika Modéer.

Bistånds- och utvecklingsexperten Bertil Odén varnar nu för att avräkningarna i biståndet skapar en ryckighet både i planeringen och biståndsverksamheten.

– Man måste leta efter de områden där en nedskärning med kort varsel gör minst skada. På UD började det arbetet redan innan valet, säger han.

Den här ryckigheten har funnits tidigare, men den har aldrig varit så stor som i år, konstaterar han och lägger till att ett motsvarande problem uppstår de år då antalet flyktingar minskar – då har man plötsligt ett överskott och behöver hitta projekt som är tillräckligt välplanerade för att man ska kunna föra över pengarna dit.

Rent konkret måste nu UD ringa runt och finkamma biståndsområdet efter projekt som kan avbrytas eller förändras.

– Det är ett plockjobb att hitta pengarna, kommenterar Bertil Odén.

En annan metod att dra ner på kostnaderna för 2015 kan vara att försena utbetalningar till internationella organisationer till efter nästa årsskifte.

– Och så dammsuger man naturligtvis området för att hitta program eller projekt som går långsamt framåt och där det finns pengar över, konstaterar Bertil Odén.

Ulrika Modéer vill ännu inte säga var pengarna ska tas.

– Vi kommer att göra en fördelning i regleringsbrevet, förklarar hon.
– Vi ser nu över tillsammans med alla berörda aktörer var vi kan göra besparingar. Vill inte bryta ingångna avtal – men vissa saker måste skjutas på framtiden. Och vi hoppas på en bättre budget nästa år.

Bertil Odén tycker att det nuvarande systemet – att flyktingmottagningskostnader ska tas från biståndet – har för stor negativ påverkan på planering och verksamhet.

– Det borde finnas en post, en katastrofkassa, som kan användas till omfattande kostnader som kan skifta över åren. Nu blir biståndet en buffert för migrationsbudgeten.

 

Anki Wood