Go to main navigation
webb1000_14838638380_b74e58df49_o.jpg

Anhöriga till offer i den väpnade konflikten i Colombia mötte pressen efter samtal med den colombianska regeringen och Farc-företrädare den 16 augusti i Havanna på Kuba.

Foto: Jorge Luis Baños/IPS

Analys

Genombrott och hinder i Colombias fredssamtal

Under den senaste veckan har det skett tre viktiga framsteg i de fredsförhandlingar som pågått i nära två år mellan regeringens förhandlare och Farcgerillan i Colombia.

Den 16 augusti möttes anhöriga till offer i den väpnade konfliktens båda sidor ansikte mot ansikte i den kubanska huvudstaden. Tillsammans med representanter för Farc närvarade pensionerade generaler och armégeneralen Jorge Enrique Mora Rangel som står anklagad för människorättsbrott. Det var första gången någonsin som anhöriga till offer och representanter för förövare satte sig ned vid ett förhandlingsbord tillsammans i syfte att få slut på ett inbördeskrig.

– Det var ett unikt experiment som aldrig tidigare genomförts, säger Fabrizio Hochschild, högsta chefen för FN i Colombia.

Anghöriga till offer i konflikten har länge krävt att få veta sanningen om vad som har hänt deras nära och kära. De har också velat se ett bättre system när det gäller kompensation till offren för konflikten och har krävt garantier för att historien inte upprepar sig. Förhandlarna gav Colombias statliga universitet och den katolska biskopskonferensen uppdraget att välja ut anhöriga bland de 6,7 miljoner i landet som drabbats av konflikten.

Under inbördeskriget i Colombia har minst 420 000 människor mist livet sedan 1946, enligt en kommission för återupprättandet av det historiska minnet av våldets offer i Colombia.

Torsdagen den 21 augusti tillsattes en kommission med historiker, sociologer, antropologer, ekonomer och statsvetare som ska undersöka konfliktens grundorsaker och de förhållanden som utgör hinder för att få ett slut på konflikten samt vem som är ansvarig för hur konflikten har drabbat befolkningen. I december ska kommissionen lämna en rapport. Det handlar inte om någon sanningskommission, men är ett steg i den riktningen.

Den 21 augusti skedde även det oväntade – fortfarande aktiva högt uppsatta representanter för armén, flygvapnet, marinen och polisen mötte sina ärkefiender från Farc. Detta för att diskutera "en slutgiltig vapenvila och hur Farc skulle kunna lägga ned sina vapen," enligt Colombias president Juan Manuel Santos.

Presidenten beskrev det som "ett historiskt framsteg".

Samtidigt verkar det viktigaste för allmänheten i Colombia vara att rättvisa skipas.

Den tidigare högerpresidenten Álvaro Uribe förespråkar att man inrättar en högre domstol som ska granska domar mot medlemmar av säkerhetsstyrkorna och att dessa medlemmar ska släppas fria medan domarna ses över. Den andra ytterligheten är att Farc menar att de inte kan ställas till svars inom Colombias rättssystem, eftersom både Farc och regeringen är del av förhandlingarna och båda sidor har begått brott.

– Staten kan inte både vara domare och jury, säger Pablo Catatumbo, förhandlare för Farc i fredssamtalen, till IPS.

Anhöriga till människor som förts bort och försvunnit i konflikten accepterar inte straffrihet. Offrens anhöriga har uppmanat förhandlare på båda sidor att inte lämna förhandlingsbordet innan en överenskommelse nåtts.

Det är tydligt att det handlar om bräckliga fredssamtal som förs enligt principen: "ingenting är överenskommet förrän allt är överenskommet".

I de pågående förhandlingarna är tre av de sex punkterna avklarade, men det kommer att bli svårt att komma överens i kvarvarande frågor om jordbruksreformer, politiskt deltagande och illegala droger. Den nya kommissionen ska komma med rekommendationer för hur man ska kunna nå överenskommelser i de resterande frågorna.

General Mora Rangel sa i juni att Farc "måste lämna över sina vapen för att kunna bli en del av Colombias demokratiska system".

Men enligt fredsforskaren Carlos Velandia kommer det inte bli aktuellt att stora skaror lämnar in vapen utan snarare kommer väpnade strukturer omvandlas till politiska strukturer även om det inte är klart hur det kommer att ske.

En katolsk präst med insyn i fredsförhandlingarna säger att problemet är att den förre presidenten Uribe har ett enormt inflytande på opinionen och försöker få företagsledare, bankledare och andra att visa motstånd mot fredssamtalen.


– President Santos är ingen stark ledare. Om landet vänder sig mot honom kommer han att överge fredsprocessen.

Även vid ett starkt folkligt stöd för en fredsuppgörelse kan mäktiga intressen få Santos att sätta stopp för att fredsavtalet blir föremål för folkomröstning. Men om Uribe och de förövare som inte vill identifieras lyckas skapa ett motstånd för fredssamtalen bland allmänheten kommer de inte att motsätta sig en folkomröstning.

Farc och andra grupper anser att en konstituerande församling bör nå nya överenskommelser om landets framtid och skriva om konstitutionen medan president Santos verkar luta åt att en folkomröstning genomförs i stället.

Constanza Vieira/IPS