Go to main navigation
Hans Rosling

Hans Rosling är professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet.

Foto: Jörgen Hildebrandt/Gapminder

tio största i biståndsdebatten

Han dominerar biståndsdebatten

Hans Rosling är i år igen den mest inflytelserika i den svenska biståndsdebatten. Det visar den lista som OmVärlden tagit fram för fjärde året i rad. Strax efter Hans Rosling kommer den nya ledningen på UD, med biståndsministern Isabella Lövin i spetsen.

Varje år gör OmVärlden en lista över vilka som är Sveriges viktigaste opinionsbildare i bistånds- och utvecklingsdebatten. Vi vill veta vem som – direkt eller indirekt – sätter dagordningen i den debatt som berör flera av mänsklighetens utvecklings- och överlevnadsfrågor.

Vi ber därför ett stort antal av dem som arbetar med olika aspekter av utveckling – anställda vid organisationer och myndigheter, debattörer, politiker, journalister och forskare – att nominera tre personer. Det behöver inte nödvändigtvis vara någon man håller med och tycker om, utan aktörer vars röst hörs och påverkar.

I år var det svårt att bestämma när det var lämpligt att göra listan. Innan valrörelsen var det ingen idé, under valrörelsen var läget inte representativt och alltför snart efter valet skulle den inte spegla ett nytt politiskt landskap. Vi väntade så länge som möjligt och kan nu konstatera att årets lista ser mycket annorlunda ut än förra årets.

Trots att de är nya på sina poster på UD har den nya politiska ledningen klivit in på listan, såväl biståndsministern som hennes statssekreterare och utrikesministern finns med. Samtidigt har de övriga partiernas biståndspolitiska talespersoner, som tog plats de två tidigare åren och som
ofta hördes under valrörelsen, nu trillat bort.

På listan finns personer från olika områden. En del av dem påverkar debatten indirekt medan andra driver den. De fem första namnen har fått överlägset flest röster. Så brukar det vara – det är några få positioner som ger starkt inflytande på området. Liksom tidigare saknas i hög utsträckning de stora biståndsorganisationernas företrädare – men också biståndskritikerna. Det är bara att konstatera att det finns plats för fler röster i biståndsdebatten.

 

1. Hans Rosling (1)

Professorn i internationell hälsa är ohotad på första plats i år igen. Hans Rosling är utan tvekan den mest tongivande forskaren när det gäller bistånds- och utvecklingsfrågor och han har ett genomslag som når långt utanför Sveriges gränser. Han är omhuldad av filantroperna Bill och Melinda Gates, är med i mängder av intervjuprogram och hans ansikte har under året prytt allehanda tidningsomslag. Hans Ignorance Project har haft en helsida i DN:s lördagsbilaga varje vecka som förklarar, med hjälp av
statistik och grafer, hur världen blir bättre och att det är möjligt att utrota den extrema fattigdomen.

Respekten för honom har ökat ytterligare sedan han under hösten åtog sig ett FN-uppdrag i Liberia för att bekämpa ebolaspridningen.

2. Isabella Lövin (ny)

Hennes bok Tyst hav öppnade dörren till politiken och hon blev miljöpartist och EU-parlamentariker. I Bryssel vann hon både respekt och fick inflytande, främst i förhandlingarna kring fiskeripolitiken.

Hon säger sig hellre ha titeln utvecklingsminister, men hennes ministerperiod inleds med rekordstora avräkningar på biståndet. Diskussionens vågor kring att 8,4 miljarder av biståndet stannar i Sverige har gått höga. Nu ska hon ta itu med den biståndspolitiska plattformen som har blivit en följetong kantad av kritiska röster – mer debatt på gång med andra ord.

3. Magnus Walan (3)

Den mycket engagerade chefslobbyisten på Diakonia, med titeln senior policyrådgivare, fortsätter att vara lika aktiv som vanligt. Via Twitter, Facebook, nyhetsbrev, artiklar och politikerkontakter debatterar och argumenterar han outtröttligt. Skatteflykt från fattiga länder, svensk vapenexport, globala handelsfrågor och avräkningar från biståndsbudgeten är huvudfrågor. Han är en spindel i nätet för delar av det svenska civilsamhällets olika utspel och påverkansinsatser. Liksom förra året får han upplåta en bit av tredjeplatsen till sin chef, Bo Forsberg, Diakonias generalsekreterare, som också fått en hel del röster för sin tydlighet i debatten.

4. Margot Wallström (Tillbaka)

Den nya utrikesministern har djupa rötter även inom biståndsområdet. Inte minst som FN-rapportör kring resolution 1820 om sexuellt våld mot civila i konflikter lyfte hon en känslig fråga och gjorde den till en av de viktigaste i biståndsdebatten i Sverige och internationellt.

Förra året föll hon bort från listan – hennes jobb på Postkodlotteriet gav ingen genklang i biståndsdebatten. Men nu är hon tillbaka och hon har onekligen startat sin tid som utrikesminister med en skräll och skapat global uppmärksamhet kring erkännandet av Palestina.

5. Ulrika Modéer (ny)

Biståndsministerns statssekreterare (MP) seglar in på femte plats. Inte konstigt när hennes ansvarsområden är bistånds- och utvecklingspolitik samt politiken för global utveckling, PGU. Det är hon som ska samordna biståndsministerns insatser – till att börja med är det hennes smärtsamma uppgift att skrapa ihop de 1,3 miljarder kronor som ska täcka den ökade andelen av biståndet som ska gå till flyktingmottagande i Sverige.

Hon har en lång erfarenhet från biståndsområdet och mängder med kontakter. Senast var hon teamchef för miljö- och utrikesteamet på Miljöpartiets riksdagskansli, tidigare har hon haft flera chefsposter på Diakonia där hon arbetat i många år. Nu har hon större inflytande än någonsin över sina hjärtefrågor.

6. Nils Resare (4)

Erfaren journalist, som länge granskat biståndet. Sedan november förra året är han redaktionschef på OmVärlden och har därmed en utmärkt plattform att bevaka bistånds- och utvecklingsfrågor. Genom granskningarna, egna eller dem han överser, sätter han i hög grad dagordningen för biståndsdebatten. I år har han bland annat tagit en närmare titt på demokratiinstitutet Idea, FN-universitetet WMU samt svensk vapenexport.

Han var också med och gjorde en uppmärksammad dokumentär för SVT:s Dokument inifrån om de motköp som Saab lovade Sydafrika vid Jas-affären 1999 – bland annat berättas om en behandlingsmetod som skulle bota hiv med elektromagnetism.

7. Staffan Landin (ny)

Debattör och föreläsare som genom sin blogg Landinska beräkningar, Twitterinlägg och analyser påverkar debatten alltmer. Han är oslagbart bra på att tolka statistik och att göra den begriplig. Genom att konkretisera och använda pedagogiska jämförelser skapar han aha-upplevelser med fakta som annars skulle vara stumma.

Senast jämförde han de 8,4 miljarder ur biståndsbudgeten som går till flyktingmottagande i Sverige med andra kostnader. ”Sveriges humanitära bistånd + hälsobiståndet + utbildningsbiståndet + bistånd till vatten och sanitet + bistånd för bättre handelspolitik = 8,4 miljarder.” Aha.

8. Kristina Henschen (ny)

Hon har kört hårt under sitt första år som kanslichef för LO-TCO:s biståndsnämnd, fackföreningsrörelsens organisation för internationellt utvecklingssamarbete och bistånd. Med en examen från Handelshögskolan, en bakgrund som journalist och Sidaanställd står hon väl rustad och har kastat sig in i debatten.

Kom igen nu nya regeringen (…) vi flåsar er i nacken som nya biståndsministern bad om, skriver hon på sin Facebooksida – det bådar gott för en aktiv debattinsats.

9. Charlotte Petri Gornitzka (5)

Sidas generaldirektör har successivt profilerat sig och blivit en allt tydligare röst för näringslivets roll i biståndet. Efter
regeringsskiftet har hon fortsatt att argumentera för att Sverige ska våga samverka med fler och nya aktörer. Det blåste till kring henne när SVT avslöjade att hon under en period fick dubbla löner, förutom Sidalönen fick hon ersättning från Internationella Rädda Barnen där hon tidigare var generalsekreterare, men hon tycks ha klarat sig igenom den krisen.

Hon är en god och lyhörd kommunikatör och det ska bli spännande att se hur hon fungerar ihop med den nya politiska ledningen.

10. Niclas Kjellström-Matseke (8)

När OmVärlden satte ihop den årliga listan över vem som tjänar vad i biståndsbranschen hamnade Postkodlotteriets vd Niclas Kjellström-Matseke högt upp i rangordningen. Då protesterade han via sin presschef som underströk att han inte arbetar med bistånds- och bidragsverksamheter utan med ”business med riktig försäljning, kunder, intäktsansvar på näringslivets marknad”.

Trots detta är det flera som nominerar honom som en person som genom Postkodlotteriets miljongåvor är med och styr den biståndspolitiska debatten – om än indirekt. På mottagarlistan finns bland andra Kvinna till Kvinna, Civil Rights Defenders, Svenska Afghanistankommittén och Diakonia.

Bubblare:

Helena Thorfinn

Författare, journalist och krönikör i OmVärlden. Hennes bok Innan floden tar oss som utspelar sig i Bangladesh och som bland annat handlar om korruption läses fortfarande och diskuteras. Nu bor hon i Burma och en ny bok lär vara på gång – den kommer säkert att orsaka ny het debatt.

Fredrik Segerfeldt (6)

Författare, biståndskritiker, debattör och mycket aktiv i sociala medier. Tror inte på det svenska biståndets effektivitet och existensberättigande utan förespråkar frihandel som en bättre väg. I år har han kommit ut med flera böcker, bland annat en om migrationens positiva betydelse för utveckling – med den kluriga undertiteln Att resa sig ur fattigdom.

Annica Sohlström

Generalsekreterare för Forum Syd, syns och hörs allt oftare i debatten. En allt tydligare företrädare för vissa av det civila samhällets organisationer träder fram.

Jimmie Åkesson

Trots att Sverigedemokraternas partiledare är sjukskriven har han fått flera röster. De som motiverat nomineringen lyfter fram hans argumentation kring flyktingmottagandet. ”Jag tror att SD:s politik – åtminstone indirekt – påverkat hela omfördelningen av biståndsbudgeten där nu mer pengar läggs på flyktingmottagande”, skriver en av de röstande.

De som fallit bort från listan:

Gunilla Carlsson, fd biståndsminister (2); Erik Ridderstolpe, journalist (4); Percy Barnevik, hedersordförande, Hand in Hand International (7); Kerstin Lundgren, utrikespolitisk talesperson, Centern (9); Anna Ek, ordförande, Svenska freds (10); Kenneth G Forslund, biståndspolitisk talesperson, Socialdemokraterna (11); Robert Hårdh, generalsekreterare, Civil Rights Defenders (12).

Siffrorna inom parentes är förra årets placering på listan. Förra året hade listan 12 platser.

 

Text: Anki Wood