Go to main navigation

EBA-seminarium

”Mer fattigdomsfokus behövs i svenskt bistånd”

Svenskt bistånd är framgångsrikt när det gäller att nå världens allra fattigaste länder. Trots det faller många av dem som lever i extrem fattigdom mellan stolarna.

Det var slutsatserna när Expertgruppen för biståndsanalys (EBA) under måndagen arrangerade ett seminarium. Temat var om svenskt bistånd är tillräckligt inriktat på att nå de allra fattigaste människorna i världen och i hur stor utsträckning biståndet faktiskt går till att bekämpa den extrema fattigdomen.

 Enligt Bob Bauch, docent vid RMIT International University i Vietnam, går nästan 59 procent av Sveriges bilaterala bistånd till låginkomstländer. 16 av 33 av Sveriges samarbetsländer för denna typ av bistånd är länder som hör till de allra fattigaste i världen.

 Problemet vad gäller svenskt bistånd är, enligt Bauch, att en så pass liten del av det svenska biståndet riktar in sig på fattigdomsbekämpning i lägre medelinkomstländer.

– Bara 25 procent av det bilaterala landspecifika biståndet går till denna grupp. Samtidigt finns nästan tre femtedelar av världens fattiga här, säger Baulch.

 För att kunna kanalisera biståndet rätt behövs därför betydligt mer specifika mätningar av fattigdomsnivåer inom länder – för att på så sätt få fram vilka områden och regioner som är mest utsatta.

När ett mottagarland lyckats ta sig upp ur låginkomstgruppen menar Bauch att det svenska biståndet i nuläget byter ben. Åtgärder tas inte längre främst för att bekämpa fattigdom utan andra prioriteringar – som demokrati och mänskliga rättigheter– verkar då ta över.

– Som jag förstår det innebär det att vad som behöver uppnås genom bistånd ibland underordnas det som önskas uppnås. Det skulle kunna innebära att en avlägsen by i Afrika som inte finns med på agendan inte heller får någon hjälp, även om det akuta behovet för fattigdomsbekämpning i byn är stort, säger EBA:s ordförande och moderator för dagen Lars Heikensten.

Men det räcker inte att kunna mäta var biståndet bäst behövs för att utrota den extrema fattigdomen. Författarna bakom Chronic Poverty Report 2014 har kommit fram till att givarländer borde koncentrera sig på tre specifika mål: Att bekämpa den extrema fattigdomen, att förebygga att människor hamnar i fattigdom och att se till att de som lyckats fly fattigdomen inte sjunker tillbaka i fattigdom igen.

– Sverige är bra på att prioritera de två första målen, men tyvärr räcker inte Sverige – som så många andra länder – till när det gäller den tredje punkten. Mycket mer måste göras för att skapa hållbarhet. I nuläget nöjer sig givarländer när nivån kommit upp på 1,25 dollar per person/dag men det behövs mer, det är för lätt att falla tillbaka under strecket igen, säger Andrew Shepherd, på Chronic Poverty Advisory Network, som ligger bakom rapporten.

Den kanske allra viktigaste åtgärden för att klara av att nå de tre målen är enligt rapporten att se till att människor får tillgång till utbildning.

– Det krävs minst 9-10 års utbildning för att kunna göra skillnad, säger Shepherd.

 Det behövs också sociala skyddsnät som fångar upp vid till exempel sjukdom eller naturkatastrofer. Men ekonomiska steg måste också tas för att förbättra situationen för de allra fattigaste. Som att införa minimilön för den inofficiella sektorn.

Majoriteten av dessa åtgärdspaket har hittills inte prioriterats av det svenska bilaterala biståndet.

– Sverige kanaliserar bistånd till att se till att unga, framför allt tjejer, får tillgång till grundutbildning men har annars dragit ner på biståndet till utbildning. Sociala skyddsnät verkar inte heller vara en prioritet. Det positiva är ändå att Sverige understrukit vikten av en rättvis arbetsmarknad, med anständiga jobb och anständiga löner, menar Andrew Shepherd.

Trots allt menar Bob Bauchs att Sverige lyckas bättre med att rikta biståndet till de allra fattigaste än många andra länder.

– Sverige ligger över genomsnittet bland medlemmar i DAC när det gäller fattigdomskoncentrerat bistånd. Även USA hamnar en bra bit efter Sverige medan länder som Danmark och Storbritannien ligger före, säger Bauch.

 Sofia Fellbo