Go to main navigation
Honduras Annica

Organisationerna är bland annat oroliga för att deras arbete i vissa icke-prioriterade länder inte längre kommer att få stöd. Det skulle till exempel ha satt Forum Syds tidigare arbete i Honduras (bilden till vänster) i riskzonen.

Foto: Erik Halkjaer, Forum Syd

NYHET

Organisationer räds ökad styrning från Sida

När Sidas halvtidsöversyn av strategin för samarbetet med svenska civilsamhällesorganisationer kom i slutet av sommaren väckte den starka känslor. Organisationerna är bland annat oroliga för att deras arbete i vissa områden i världen inte längre kommer att få stöd från Sida. Det menar bland andra Annica Sohlström från Forum Syd.

Halvtidsöversynen är en utvärdering av den strategi som sedan 2010 styrt Sidas stöd till svenska civilsamhällesorganisationer – ett stöd som ska användas för att stärka civilsamhället i utvecklingsländer. Enligt flera organisationer, däribland Forum Syd, innehåller översynen flera kontroversiella synpunkter och förslag. Inte minst visar den på stora skillnader mellan UD och Sida vad gäller synen på de svenska organisationernas betydelse för utvecklings- och biståndspolitiken.

– Sida beskriver oss som en sorts instrumentella genomförare, som en kanal snarare än en unik tillgång. UD har hela tiden lyft fram svenska organisationers mervärde, så det var med stor förvåning jag läste Sidas översyn, säger Annica Sohlström, generalsekreterare på Forum Syd.

Charlotta Norrby, som är enhetschef för Enheten för stöd till det civila samhället på Sida, menar att synpunkterna i översynen har arbetats fram utifrån de styrsignaler som myndigheten fått från UD om resultatstyrda strategier i utvecklings- och biståndspolitiken. Resultaten står i fokus och Sida försöker hitta den kanal som kan uppnå det.

– Jag kan förstå att organisationerna tolkar det som att vi ser dem som genomförare, men vi har arbetat som en professionell myndighet och låtit UD:s styrsignaler guida vårt arbete med översynen. Sedan är det ju så att översynen utgått från den förra regeringens synsätt. Om den nya regeringen kommer ta en annan hållning vet vi inte ännu, säger hon.

Organisationen We Effect ser även den stora problem med Sidas syn på de svenska organisationerna och menar att mycket av det unika och värdefulla som organisationerna bidrar med skulle gå förlorat. Dessutom menar de att organisationernas beroendeställning i förhållande till Sida skulle riskera att kraftigt förstärkas. Särskilt allvarligt ser de på Sidas förslag om ett starkare, och så småningom totalt, fokus på de omkring 30 samarbetsländer som Sida prioriterat.

– En omedelbar konsekvens av en sådan utveckling skulle vara att vi blir tvungna att avsluta vårt arbete med fattigdomsbekämpning i flera av våra verksamhetsländer, framför allt i Latinamerika, skriver Anneli Rogeman, vd för We Effect och Vi-skogen, och Jakob Lundberg, chef för avdelningen Utveckling & policy på We Effect i ett e-postsvar.

Även Plan Sverige ser allvarligt på en sådan utveckling och menar att det skulle innebära att de inte bara skulle tappa kontakten med stora delar av världen, utan också att de skulle tappa viktiga kunskaper.

– I vissa länder och frågor är det svårt att arbeta direkt med regeringen, exempelvis vad gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Här kan civilsamhällets organisationer ändå bidra till att frågorna rör sig i rätt riktning, säger Monica Lorensson, enhetschef för Policy och påverkan på Plan Sverige.

Charlotta Norrby på Sida medger att en sådan fokusering skulle få konsekvensen att flera samarbeten i förlängningen skulle tvingas att upphöra, men understryker att denna potentiella avveckling är något som ligger många år framåt i tiden.

– Samtidigt är det så att Sverige har fått kritik från OECD-DAC för att vi är verksamma i för många länder. I nuläget handlar det om över 100 länder där Sida stödjer olika projekt och OECD-DAC menar att vi bör fokusera vårt stöd för att nå resultat, säger hon.

DAC är OECD:s biståndskommitté, som bland annat för statistik över det internationella biståndet och fastställer regler för vilka finansiella flöden som får räknas som bistånd.

Den nuvarande strategin, som varit på plats sedan 2010, går ut vid årsskiftet och arbetet med att formulera en ny kommer att sätta igång i mitten av december. I januari väntas sedan Sida få direktiv från UD om vilket fokus den kommande strategin för stödet till svenska civilsamhällesorganisationer ska ha.

Flera av organisationerna har höga förhoppningar på den nya regeringen och hoppas att Sidas halvtidsöversyn kommer få begränsad inverkan på den kommande strategin. De hoppas också att den positiva respons som de uppfattat att bland andra biståndsminister Isabella Lövin hittills givit omvandlas till handling.

– Om de menar allvar med den syn på svenska organisationers mervärde som de gett uttryck för måste detta bli tydligt i bland annat regleringsbrevet och riktlinjer till Sida i fortsättningen. Tydlighet är något som inte nog kan understrykas, säger Monica Lorensson på Plan Sverige.

 

Sofia Fellbo